Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur begrepp som Genus och jämställdhet berörs och behandlas i förskollärarutbildningen på högskolan i Halmstad då forskning visat  att bristande kunskaper kring ämnet idag finns i förskolans verksamhet. Tidigare forskning har även påvisat att Genus tenderar att hamna på en vardagsnivå i utbildningen, vilket påverkar studenternas möjligheter att skaffa sig tillräckliga kunskaper för att förändra rådande Genusstrukturer i förskolan. Studien har genomförts genom en textanalys av de utbildningsdokument som finns för de relevanta utbildningarna. Den teoretiska utgångpunkten för studien bygger på socialkonstruktionism och som metod har den kritiska diskursanalysen använts.            Analysen har resulterat i synliggörandet av olika aspekter av Genus inom utbildningen. Genus behandlas inom den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU, och som en del av ett mångfaldsperspektiv.

Syftet med denna uppsats är att undersöka högstadielärares Genusmedvetenhet och hur denna påverkar möjligheten att uppnå läroplanens jämställdhetsmål. För att uppnå detta syfte har vi valt metoderna intervju och enkät. Uppsatsen baseras på enkät- och intervjuundersökningar som utförts på högstadielärare på fyra olika skolor i Mellansverige.Resultatet visar att tre faktorer framträder som avgörande i sättet högstadielärarna förhåller sig till Genus: kön, antal år lärarna arbetat och intresse för Genus. Vi har huvudsakligen kunnat urskilja två dimensioner kring hur lärarna förhåller sig till Genus. Dimension ett handlar om tre aspekter, det vill säga om lärare tror att Genus beror på biologi, det sociala eller både och.

Vänskap är en viktig del för den psykiska hälsan och individens välbefinnande, det är även ett välbeforskat område inom psykologins värld. Tidigare forskning inom vänskapsrelationer har lagt den största tyngden på Genus som den ensamma och bästa variabeln till denna typ av relationer och därmed inte tagit hänsyn till andra möjliga bakomliggande variabler. Denna studie ämnade undersöka om känslan av tillhörighet kan vara en bakomliggande variabler till skattning utav faktorer inom vänskapsrelationer, och möjligtvis kunna förklara skattningen bättre än Genus. Undersökningen utfördes med en enkätundersökning. Urvalet bestod utav 60 deltagare, 30 män och 30 kvinnor i åldrarna 19 ? 26.

Studiens syfte har varit att undersöka tonårstjejers syn på och konstruktion av Genus och sexualitet och huruvida de anser att det finns samband mellan Genus, sexualitet, jämställdhet och feminism. Fokus har legat på sexuellt handlingsutrymmer, förhållandet mellan kärlek och sexuella handlingar, på vilket sätt utseende och klädstil kopplas till kön och sexualitet, syn på hetero-, homo-, och bisexualitet samt tonårstjejernas grad av feministisk medvetenhet.Studien har byggts på kvalitativa samtalsintervjuer med sammanlagt sju tonårstjejer mellan 15-20 år. Studien gör en postmodernistisk feministisk ansats och utgår i sin analys ifrån Yvonne Hirdmans och Judith Butlers teoribildning om Genus, kön och sexualitet. Det blir genom studien tydligt hur de studerade tonårstjejerna förhåller sig till olika Genusnormer kring hur en normal tjej bör vara, se ut och uttrycka sin sexualitet..

Denna studies syfte är att undersöka på vilket sätt Genus framställs i böcker för barn i förskoleåldern. Det som genomsyrar arbetets syfte är om böcker för barn i förskoleåldern är stereotypa eller inte. I studien har åtta barnböcker undersökts och analyserats utifrån Genus. Dessutom har undersökts, genom intervjuer med sex yrkesverksamma förskollärare, hur medvetna pedagoger är om Genus i barnböcker. Detta är en kvalitativ studie, det vill säga en småskalig studie.

Genusvetenskapen önskar att framhäva Genus, med både fokus på enbart kvinnor och på maktrelationen mellan män och kvinnor, i fredsarbetet samt återuppbyggnaden av postkonfliktsamhällen. Kvinnor har länge exkluderats och ignorerats i fredsarbeten. I och med uppkomsten av resolution 1325, som syftar till att visa kvinnors avgörande roll i fredsarbete har Genus blivit ytterligare accepterat i det internationella samfundet. Syftet med vår uppsats är att undersöka vilken betydelse Genus kan spela i fredsprocesser. Genom att undersöka fallet Liberia och den fredsprocess som landet genomgår vill vi belysa de konsekvenser som Genus har i denna fredsprocess.

Sammanfattning Syftet med studien har varit att undersöka fritidspedagogers och rektorers syn på traditionella könsroller samt hur dessa resonerar kring begrepp kopplade till Genus. Vidare är studiens syfte att undersöka hur pedagogerna arbetar med Genus, utifrån formuleringarna i läroplanen, i det vardagliga arbetet i fritidshemmet. Studien utgick från en kvalitativ forskningsansats med semi-strukturerade intervjuer som metod. Fyra fritidspedagoger och två rektorer intervjuades i studien. I resultatet kan man utläsa spridda kunskaper kring Genus hos informanterna.

Syftet var att undersöka om det fanns en variation i hur kvinnliga respektive manliga pedagoger bemötte flickor och pojkar utifrån Genus, där studien hade sin grund i ett Genusperspektiv. Frågor vi utgick ifrån var: Vilka uttryck tar sig pedagogernas bemötande av eleverna i klassrumsituationer utifrån ett Genusperspektiv? Vad har pedagogerna för tankar om Genus, kön och jämställdhet? Finns en variation i pedagogernas förhållningssätt till Genus och jämställdhet i relation till skolämnet och i så fall hur uttrycker det sig? Studien bygger på observationer och intervjuer i en medelstor stad i Sverige, med fyra pedagoger i olika ämnen i årskurs 6. Intervjuerna har transkriberats och jämförts med observationerna samt teoretiska begrepp och tidigare forskning för att se om det fanns en variation i deras bemötande. Resultatet av denna studie visade att pedagogers bemötande ur ett Genusperspektiv påverkade deras inställning till Genusordningen som i sin tur resulterade i att de bemötte elever olika.

Arbetet utgår från att det i dagens samhälle finns djupt rotade Genusstrukturer i alla samhällets skikt samt i vår privata sfär. Dessa strukturer skapar stora klyftor mellan kvinnor och män samt skapar normer som begränsar och möjliggör beroende på om du är man eller kvinna. Jag har därför försökt belysa problematiken med Genus samt synliggöra de problem som dikotomi och hierarki skapar i samhället men framförallt i skolan. För att kunna göra detta har jag studerat historielärares syn på Genus i sin undervisning, läromedel samt hur Genus mer övergripande har förändrats. Min förhoppning var att detta skulle ge en klarare bild utav hur vissa lärare såg på Genus men också en möjlighet att studera den underliggande Genusproblematiken i läraryrket.

Syftet med denna studie är att undersöka vad pedagoger i skolverksamheten har för tankar kring skolans arbete med jämställdhet och Genus. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vad har pedagogerna för erfarenheter av jämställdhetsarbete? Hur resonerar pedagogerna kring Genus? På vilket sätt arbetar man för att främja ett medvetet tankesätt kring jämställdhet och Genus bland eleverna? Med hjälp av kvalitativa intervjuer fick fyra pedagoger från en liten skola i södra Sverige dela med sig av sina tankar och erfarenheter. I resultatet har det framkommit att jämställdhet är ett misstolkat begrepp som kopplas samman med likabehandling. Det förekommer inget aktivt arbete med varken jämställdhet eller Genus i elevgrupperna, och de gånger detta diskuteras är vid enstaka tillfällen i undervisningen.

Uppsatsen är en dokumentstudie av tidskriften Skolledaren från 1970- till 2000-talet. Syftet har varit att uppmärksamma hur frågor om Genus har problematiserats och uppmärksammats över tid..

Syftet med undersökningen var att belysa några förskollärares kunskaper om Genus samt i vilket utsträckning deras Genusmedvetenhet avspeglades i förskolans praktiska arbete med jämställdhet. Ett ytterligare syfte var att undersöka hur jämställdhetsinriktat arbete kommunicerades till föräldrarna. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsstrategi. Metoden vi valde var semistrukturerade intervjuer där åtta personer ställde upp för en personlig intervju som sedan transkriberats och analyserats. Vårt resultat visade att det fanns ett intresse kring Genus och jämställdhet men att arbetet gällande detta inte genomsyrades i verksamheten.

Syftet med denna studie var att undersöka samspelet mellan Genus och matlagning samt hur deras roller utspelas i matlagningsprogrammen. Ett urval av tidigare forskning som behandlar vårt specifika ämne samt hur vår studie särskiljer sig från dem återfinns under kapitel två. Med hjälp av de två metoderna kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys analyserades innehållet i utvalda avsnitt ur ?Mat? och ?Vad blir det för mat??. Urvalet av de avsnitt som studerade skedde med ett systematiskt urval.

Syftet med denna uppsats är, att genom en diskursanalytisk metod, undersöka hur Genus framställs och konstrueras i två samhällskunskapsböcker från gymnasiet. Vidare är syftet att undersöka i vilken grad läroböckernas framställning av manligt och kvinnligt stämmer överens med den syn på Genus och jämställdhet som finns i skolans styrdokument, i detta fall Lpf 94? Tidigare forskning har visat att det är män/pojkar som får mest utrymme i läromedlen samt att män och kvinnor oftast framställs och avbildas med stereotypa drag. Detta är också resultatet utifrån min undersökning av läromedlen även om analysen också visat på försök att bryta med traditionella könsmönster genom att i vissa fall hålla en könsneutral linje. Resultatet från uppsatsen visar också att läromedlen inte riktigt uppfyller de krav på jämställdhet och Genusproblematiserande, vilket uppmanas till i styrdokumenten, i detta fall Lpf 94.

Genus och jämställdhet är områden som finns inskrivet i Läroplan för förskolan, Lpfö 98, reviderad 2010. Således ligger det i förskolans uppdrag att på ett eller annat sätt implementera detta i den pedagogiska verksamheten. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man aktivt och medvetet kan arbeta med Genus och jämställdhet i förskolan. För att få svar på detta valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer med fem förskollärare, yrkesverksamma på olika förskolor inom samma kommun. Undersökningen resulterade i att några arbetsområden utkristalliserades, nämligen bemötande, böcker och sånger, miljö och möblering samt arbete i pojk- och flickgrupper.