The purpose of our work has been to investigate how gender is viewed by pre-school teachers, as well as taken into account in their everyday work. We have also looked into how gender plays a part in the planning and shaping of the pedagogical environment.Our work is based upon qualitative research method, as we have conducted several qualitative interviews at different pre-schools along the way. The reason we chose Genus as our main focus is that the pre-school curriculum states that all staff is obliged to meet the goals concerning gender..

Antologin berör Genus och identitet ur ett konstruktionistiskt perspektiv, vilket går som en röd tråd genom samtliga delar. Vi utgår ifrån Genusteori vilket innebär en förståelse av Genus som socialt konstruerat i motsättning till en förståelse av identitet som biologiskt bestämd. Var och en av våra undersökningar behandlar olika områden av vardagligt liv och hur olika grupper av människors livsvillkor och identiteter påverkas av Genus. Undersökningarna fokuserar på hur Genus konstrueras hos människor med olika erfarenheter och egenskaper, i både det privata och det offentliga rummet. Håkan har undersökt hur barn i förskolan förhåller sig till eller bryter mot Genusmönster.

Mitt syfte är att analysera hur ett urval läroböcker behandlar Genus i avsnitten om judendomen jämfört med avsnitten om kristendomen, i både text och bild. De värderingar och normer som framkommer ska dessutom sättas i förhållande till Lpf 94. Metoden jag använder mig av för att analysera texterna och bilderna är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Till Faircloughs modell har jag även tillfogat två av Raewyn Connells fyra dimensioner av Genus för att på ett enkelt sätt kunna se om Genus exkluderas i text och bild. Jeanette Sky bok Genus och religion spelar en central roll i uppsatsen.

Syftet med min uppsats är att belysa hur sex pedagoger som arbetar i årskurs 1-3 från samma kommun ser på användningen av Genus i klassrummet. Uppsatsen innehåller också en undersökning om hur pedagoger arbetar med Genus i klassrummet. Metoden som jag har valt till min undersökning är den kvalitativa undersökningsmetoden. Sammanlagt gjordes det sex stycken intervjuer och på tre av dessa intervjuer gjordes även observationer. Intervjuerna och observationerna gjordes på olika skolor i samma kommun.

BakgrundI inledningen av bakgrunden förtydligas centrala begrepp som är relevanta för undersökningen. Därefter synliggörs vad Läroplanen för förskolan beskriver om ämnet Genus. Barnlitteraturen beskrivs ur ett historiskt perspektiv med fokus på Genus. Bakgrunden berör även nationell och internationell forskning som synliggör Genus i förhållande till barnlitteratur ur olika perspektiv. Undersökningens teoretiska ram grundar sig på Probsts teori kring litteratur och Connells Genusteori.SyfteSyftet med studien är att undersöka förskollärares tankar kring att bedriva ett medvetet arbete kring Genus utifrån barnlitteratur.Frågeställningar? På vilket sätt anser förskollärarna att barnlitteratur kan användas vid arbete med Genus?? Anser förskollärarna att framställningen av pojkar respektive flickor i litteraturen påverkar barnens uppfattning av Genus?? Vilken betydelse anser förskollärarna att de har i arbetet med Genus i förskolans verksamhet?MetodUndersökningen utgår ifrån en kvalitativ metod med intervju som redskap.

Uppsatsen behandlar ämnet Genus och Genusframställningen i barnböcker nu, och för 50 år sedan. För att komma fram till ett resultat har två analysmetoder använts, Nikolajevas mimetiska metod samt en semiotisk bildanalysmetod. Resultatet visar att det skett en förändring av Genusframställandet i barnböcker de senaste femtio åren och att den största förändringen skedde i mitten på 60-talet..

Syftet med denna studie var attstudera förskolebarns erfarenheter av Genus utifrån bilderböcker. Studien är baserad på kvalitativa boksamtal, där tre böcker användes samt bildanalyser av barnens teckningar. Boksamtalen gjordes tillsammans med tio barn från två olika förskolor. Resultatet visade att barnens uppfattningar av Genus skilde sig åt, majoriteten uppfattade Genus genom de traditionella Genusmönstren medan några barn utmanade dessa. Samtliga barn poängterade att den verkliga skillnaden mellan män och kvinnor är den biologiska olikheten.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn uttrycker Genus på skolgården, genom grupperingar och val av aktiviteter på rasten. Vi har under en veckas tid observerat barnen på en avdelning av en skola, med totalt 28 informanter i åldrarna 6-9 år, där vi använt oss av observationskartor för att se hur de disponerar skolgården. Vi har även intervjuat 14 barn indelade i fem grupper, där vi ställde frågor om hur de såg på aktiviteterna på skolgården. Det vi fann var att flickor och pojkar ofta leker uppdelat efter kön, väljer olika typer av lekar och grupperar sig olika..

Syftet med denna studie var att ta reda på hur förskolepersonal arbetade med Genus. Studien fokuserade på förskolepersonalens förhållningssätt i barngruppen. Vi använde oss av fyra respondenter som först observerades och sedan intervjuades. Två datainsamlingsmetoder användes för att på så sätt få med både vad respondenterna tänkte på vad gällde Genus och hur de gjorde när de arbetade i barngruppen. I resultatet synliggjorde respondenterna olika strategier för att arbeta Genusmedvetet och främja jämställdheten i barngruppen.

Syftet med uppsatsen var att genom Norman Faircloughs diskursanalysmetod undersöka synen på våldtäkt och Genus i 1734 års lag och fyra rättsfall ur Allbo härads domböcker från perioden 1634-1734 ur ett Genusperspektiv. Avsikten var att därefter jämföra lag och praxis med varandra för att studera förändring och kontinuitet i synen på våldtäkt och Genus över tid samt analysera huruvida förändringarna som 1734 års lag medförde kan påvisas i praxis redan före lagens ikraftträdande. Genus betraktas i denna studie i enlighet med den Genusteori som Anita Göransson har utvecklat och diskurs används i enlighet med Norman Faircloughs användning av begreppet. Analysen visar främst på en betydande kontinuitet i synen på såväl våldtäkt som Genus. Våldtäkt betraktas som ett allvarligt brott både i lag och praxis.

Sammanfattning/ Abstract Vi har i vårt examensarbete granskat ett utvecklingsarbete med Genus med på en grundskola med förhoppningen att detta kan ha en positiv inverkan på en utbildningsinstitution. I vår lägesanalys har vi granskat utvecklingsarbetet utifrån intervjuer och observationer för att undersöka vilka pedagogiska verktyg som används för införandet och mottagandet av Genus på Stenkulaskolan. Vi har också beskrivit hur en Genuspedagog har bistått skolledningen med sina kunskaper för att vidareutbilda lärare som i sin tur förmedlar Genus till eleverna och hur detta utbyte går till. Vi har också granskat om det uppstår kunskapsbärande konflikter baserade på tvärkulturella möten. För att få ett bredare perspektiv har vi valt att använda oss av begreppet ?mångkulturell? för att påvisa att etniska grupper också konstrueras i skolan och hur detta kan förknippas med Genus. Under arbetets utveckling har vi kommit fram till att det finns en bristfällig kunskap hos eleverna om Genus och att läromedlen också saknar denna aspekt till stor del.

Vi vet att barn ser mycket på tv och har därför valt att se på fyra barnfilmer för att se hur Genus representeras i dessa filmer. Vi utgår ifrån Judith Butler och att Genus är något som hela tiden skapas och vårt syfte är att se hur detta skapas i filmerna. Filmerna följer de normer för maskulinitet och feminitet som finns och underhåller dessa. Även om undantag förekommer så är filmerna i stort stereotypa. Den heterosexuella normativiteten är i centrum och den blir i stort sett inte ifrågasatt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan förhåller sig tillGenusmedvetenhet och hur de arbetar för att främja jämställdhet. I vilkenomfattning arbetet med jämställdhet sker i förhållande till Lpfö 98 (Skolverket,1998) är också föremål för intresse i undersökningen. Syftet är också att fåintryck av hur förskolepedagoger uppfattar och genomför uppdraget att motverkatraditionella könsmönster. Undersökningen bygger på kvalitativa metoder,intervjuer och observationer gjordes, och de fördelades på fyra förskolor.Resultatet av undersökningen pekar på att det bland pedagoger finns en vissmedvetenhet kring Genus och traditionella könsmönster i förskolan. Tydligtframgår också att det råder osäkerhet kring definitionen av Genusbegreppet ochatt pedagogerna saknar verktyg för hur de skall gå till väga i arbetet med Genus.Det har visat sig att pedagogerna ofta prioriterar andra områden och att de intealltid uppfattar behovet av att arbetet med Genus bör genomsyra helaverksamheten.

Syftet med vår studie var att undersöka hur elevers uppfattningar om Genus påverkas av litteratur och boksamtal som belyser Genusmönster. Frågeställningarna vi har försökt besvara är: Vilka föreställningar har elever om Genus och Genusmönster? Och hur påverkas elevers föreställningar om Genus och Genusmönster av högläsningsböcker och boksamtal som belyser Genusmönster? Vi har undersökt två klasser i år 1 och använt observation som informationsinhämtande metod. Det vi observerat för att kunna ta reda på elevernas föreställningar om Genusmönster är deras rörelser och samtal under värderingsövningar. Resultatet visar att elevernas föreställningar om Genus skiljer sig åt mycket.

Syftet med denna undersökning var att synliggöra förskolelärares tankar kring Genus och jämställdhet och hur detta kan påverka flickor och pojkar i verksamheten. Syftet var även att undersöka hur förskolelärare förhåller sig till planeringen i verksamheten, utifrån ett Genusperspektiv. Utgångspunkten har varit en kvalitativ forskningsstrategi, med semistrukturerade intervjuer som metod. Tio personliga intervjuer av förskolelärare har genomförts och analyserats. Resultatet visar att förskolelärare tänker medvetet kring Genus och jämställdhet.