Denna uppsats har avsett utreda och utvÀrdera huruvida avkastningen av en aktieportfölj, sammansatt utefter Benjamin Graham?s (1973) vÀrdestrategi, har övertrÀffat avkastningen av indexen OMX STOCKHOLM_PI och OMX 30 under en 20-Ärs period med startpunkt i Ärsskiftet 1989/1990. Tidigare forskning kring vÀrdestrategiers resultat indikerar att det historiskt sett varit möjligt att erhÄlla högre avkastning Àn marknaden vid anvÀndandet denna strategi. Den undersökta portföljens sammansÀttning Àr baserad pÄ sju finansiella urvalskriterier som föresprÄkats av Graham (1973). Dessa urvalskriterier urskiljde sex bolag till den slutgiltiga portföljen.

Ett av de viktigaste beslut som en företagsledning stÄr inför Àr hur de ska gÄ tillvÀga för att finansiera företagets framtida investeringar. En mycket vanlig finansieringsvÀg Àr genom nyemissioner, vilket innebÀr att man ökar aktiekapitalet och antalet aktier i ett bolag genom att erbjuda aktieÀgarna eller andra investerare att mot betalning teckna aktier i bolaget. Kapitalanskaffningen genom nyemissioner pÄ börsen har ökat i takt med att intresset för aktiemarknaden ökat. Det har gjorts mÄnga undersökningar av framstÄende forskare som testat den priseffekt som uppstÄr vid nyemissioner. Majoriteten av dessa undersökningar visar pÄ att annonseringar av nyemissioner har negativ effekt pÄ aktiekurserna.Det problem vi undersökt lyder pÄ följande sÀtt:Sker en kursreaktion hos aktier noterade pÄ OM, Stockholmsbörsen, vid annonsering av nyemissioner och i sÄ fall i vilken riktning? Gör det nÄgon skillnad om nyemissionen Àr öppen eller riktad?Syftet med denna studie har varit att undersöka om förÀndringarna Àr signifikanta samt undersöka om det finns nÄgot samband mellan ett företags risk (beta) och avkastningen pÄ annonseringsdagen.Avsikten med studien har varit att beskriva och förklara resultaten.

Hedgefonder Àr en relativt ny investeringsform pÄ den svenska marknaden. Dessa fonder karakteriseras av att oavsett marknadsutvecklingen uppnÄ en positiv absolut avkastning med lÄg risk. Hedgefonder Àr en förvaltningsform med stor variation vilket medför att de kan karakteriseras som en heterogen grupp av fonder, dock med vissa gemensamma drag. I denna studie har jag valt att jÀmföra fyra olika hedgestrategier med traditionell förvaltning i riskjusterad avkastning. DÄ hedgefonders avkastningsmönster ofta inte Àr normalfördelade tappar Mean-Variance mÄtten sin exakthet.

?Capital Asset Pricing Model? (CAPM) beaktar den centrala marknadsrisken för att förklarasambandet mellan risk och avkastning hos tillgÄngar. Avkastningskravet betingas enligtmodellen en marknadsriskpremie vid investering i aktier eller andra tillgÄngar som erhÄller risk. Senare studier (Banz 1981, Davis, Fama & French 2000) visar Ä andra sidan att aktiertill hörandes företag av olika storlek och vÀrde utsÀtts för en annan typ av risk. Dessa forskare föreslÄr sÄledes att en vÀrde- och storlekspremie bör inkluderas i en ny modell.

Bakgrund och problemformulering: Fondbolagen erbjuder spararna flertalet olika fondkategorier, dÀribland fonder med en global placeringsinriktning. TvÄ av dessa produkter Àr globalfonder och globala fond-i-fonder. Globala fond-i-fonder placerar i andra fonder, sÄvÀl hos externa förvaltare som i det egna fondbolagets övriga fonder. I medierna har de globala fond-i-fonderna kritiserats för att ha höga avgifter och enbart syfta till att slussa in kapital i fondbolagets underliggande fonder. För att utreda om globala fond-i-fonder verkligen lyckats skapa nÄgot mervÀrde för fondspararna, vore det av vikt att undersöka dessa och titta pÄ vilken risk, avkastning och riskjusterad avkastning de haft, i jÀmförelse med globalfonder.Syfte: Syftet med undersökningen Àr att utreda om globala fond-i-fonder, vid en jÀmförelse med globalfonder, tillfört nÄgot mervÀrde för den enskilde fondspararen utifrÄn parametrarna risk, avkastning och riskjusterad avkastning.Metod: Studien bygger pÄ avkastningsdata frÄn Ätta fonder, fyra globalfonder och fyra globala fond-i-fonder, under femÄrsperioden 1 oktober 2004 ? 1 oktober 2009.

Titel: Fonders förvaltningsavgifter vs avkastning ? Lönar det sig att betala lite mer eller Ă€r det bara dumdristigt?Seminariedatum: 2008-06-04Ämne/kurs: Magisteruppsats/ D-nivĂ„Författare: Anna Asplund och Malin ElfvingHandledare: Stig WesterdahlNyckelord: Fonder, Förvaltningsavgifter, TKA, AvkastningSyfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka om det föreligger ett samband mellan fonders förvaltningsavgifter och dess avkastning samt om avkastningen och förvaltningsavgifterna skiljer sig mellan olika fondtyper.Metod: Studien bygger pĂ„ en deduktiv forskningsansats eftersom vi utgĂ„r frĂ„n befintliga begrepp och teorier. DĂ„ vi ville undersöka en stor population har vi anvĂ€nt oss av en kvantitativ forskningsstrategi. Studien grundar sig pĂ„ Ă„ren 2004-2007. För att bestĂ€mma ett samband mellan de tvĂ„ variablerna förvaltningsavgift och avkastning har vi anvĂ€nt oss av regressionsanalyser.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr en analysera och kartlÀgga skillnaden mellan utvalda svenska hedgefonder utifrÄn de prestationsmÄtt författarna stÀllt upp. I och med detta syfte ge en helhetsbild av de enskilda fonderna samt jÀmföra deras utveckling under angiven tidsperiod. Vidare Àmnar vi undersöka de förvaltningsarvoden som utgÄr för respektive fond samt Alphas betydelse för en hedgefondförvaltare.Metod: Skribenterna har undersökt den svenska hedgefondsmarknaden under en treÄrsperiod (2003-04-28 till 2006-04-28) dÀr författarna valt ut Ätta hedgefonder som varit verksamma under perioden. För att sÀkerstÀlla undersökningen har undertecknade anvÀnt teoretiska modeller sÄsom Sharpekvoten och Jensens Alpha, för att se till hedgefondernas riskjusterade avkastning samt den överavkastning som förvaltarna till respektive hedgefond presterat.Slutsats: Resultatet av studien visar att samtliga undersökta hedgefonder levererat en positiv absolut avkastning under tidsperioden. SÄledes kan inte nÄgra generella slutsatser dras som att alla svenska nationella hedgefonder presterat en positiv avkastning.

Det stora allmÀnna intresset för att spara i fonder Àr stort i Sverige. Detta har bidragit till att mer pengar kommit in pÄ marknaden och mÄnga fonder vÀxt sig större.Tidningarna skriver att det gÄtt bÀst för smÄ, oberoende fondförvaltare som gÄng pÄ gÄng slagit storbankerna i undersökningar om vilka fonder som lyckats slÄ index och som ger bÀst avkastning.Tidigare studier som gjorts om fondstorlekens betydelse för dess prestation visar en effektivitetsförlust pÄ ett vÀldigt tidigt stadium dÄ fonden vÀxer sig större. Detta pÄ grund av att smÄ fonder kan vara mer flexibla Àn stora fonder.Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra aktiefonder med varandra och se om storleken pÄ fonden har betydelse för dess prestation. En undersökning genomförs för att se om smÄ fonder ger bÀttre avkastning Àn stora fonder.För undersökningen har data valts att insamlas frÄn alla Sverigefonder pÄ den svenska marknaden som funnits sedan 2002 fram till Är 2006. En storleksindelning av fonderna har skett för att utgöra uppsatsens berÀkningsunderlag.

I denna uppsats behandlas den finansiella produkten fond-i-fond. Fond-i-fonder placerar i underliggande fonder av olika art sÄsom aktiefonder och rÀntefonder. Syftet med uppsatsen Àr att jÀmföra fond-i-fonder avseende variablerna avkastning, avgifter och risk samt att undersöka om det finns ett samband mellan dessa variabler. I media har det förekommit artiklar om produkten vilka pÄstÄtt att fond-i-fonder belastar investeraren kostnader i tvÄ led, för de underliggande fonderna och fonden i sig. DÀrmed Àr det relevant att frÄga sig om en högre avgift motiveras av en högre avkastning? Uppsatsens första del bestÄr av en kvantitativ undersökning av fond-i-fonder pÄ den svenska marknaden.

Uppsatsen Àr en analys av tvÄ indikatorer som anvÀnds inom teknisk analys för att avgöra om den svaga typen av marknadseffektivitet höll under den givna perioden. Den svaga typen av marknadseffektivitet sÀger att överavkastning inte kan genereras med hjÀlp av historisk kursinformation, vilket Àr vad teknisk analys gör. Vidare förs en diskussion om behavioral finance och huruvida det i behavioral finance finns stöd för de resonemang som teknisk analys bygger pÄ. Resultaten visar att den svaga typen av marknadseffektivitet i stor utstrÀckning höll och att nÀr avkastningen blev högre Àn en buy-and-hold strategi var detta kompensation för en högre risknivÄ. Vid en nÀrmare granskning av resultaten framtrÀdde en mycket hög avkastning vid ett visst variansintervall som inte Àr förenligt med den svaga typen av marknadseffektivitet.

InledningFondsparande Àr idag den vanligaste sparformen i Sverige. Den svenska fondförmögenheten uppgick fjÀrde kvartalet 2007 till ca 1 416 miljarder kr, och privatpersoner stÄr för ca 80 procent av denna.ProblemomrÄdeFondförmögenheten Àr det totala vÀrdet av fondens tillgÄngar och likvida medel. NÀr fondförmögenheten ökar kan detta innebÀra att fondens tidigare investeringsstrategier inte lÀngre fungerar pÄ grund av prispÄverkan pÄ de aktier som köps och sÀljs. Detta kan ha negativ inverkan pÄ fondens avkastning.SyfteHuvudsyftet med denna uppsats var att undersöka eventuella samband mellan fondstorlek och avkastning. Delsyftet var att undersöka hur stora och smÄ fonder skiljer sig med avseende pÄ förvaltningsavgift och risk.MetodHuvudsakligen har vi utgÄtt ifrÄn en kvantitativ ansats i uppsatsarbetet.

En aktieindexobligation Àr en strukturerad produkt vilken Àr uppbyggd av tvÄ finansiella instrument, en obligation och en option. Obligationen garanterar det nominella beloppet i de fall aktieindexobligationen behÄlls löptiden ut. Optionen ger i sin tur möjlighet till avkastning med hÀvstÄngseffekt. Genom att aktieindexobligationens nominella belopp Àr garanterat har produkten en begrÀnsad förlustrisk. En aktieindexobligation Àr dock inte riskfri.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka huruvida företagsförvÀrv pÄverkar vÀrdet för det förvÀrvande företagets Àgare. Vidare vill vi Àven urskilja vad som ger positiv pÄverkan pÄ vÀrdet och bygga en strategi utifrÄn detta. Metod: Genom en kvantitativ metod har vi bearbetat primÀrdata i form av 18 bolags aktiekurser samt deras jÀmförelseindex för att undersöka huruvida vi kan finna en onormal avkastning eller ej. Bolagen vi har studerat Àr noterade pÄ Stockholmsbörsen och genomförde ett förvÀrv under perioden 1997-2004. Teoretiska perspektiv: Vi har utgÄtt frÄn de teorier som tidigare studier kommit fram till.

Syfte: Att studera hur pressmeddelanden med positiva forsknings-resultat pÄverkar marknadsvÀrdet av bioteknikbolag, och dÀrefter analysera hur företagsspecifika faktorer pÄverkar effekterna pÄ marknadsvÀrdet. Metod: Undersökningen bygger pÄ kvantitativ metod dÀr studerandet av pressmeddelandena sker enligt Event Studie metodik. Insamling görs av sekundÀrdata bestÄende av press-meddelanden, aktiekurser samt marknadsindex. Ett antal hypoteser stÀlls upp för att sedan genom statistisk analys bekrÀftas eller förkastas. Slutsatser: Studien visar att meddelanden med positiva forskningsresultat medför signifikant positiv icke-normal avkastning.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur marknadseffektiviteten pÄ Stockholmsbörsen har blivit pÄverkat av finanskrisen 2008, vilket genomförs genom att undersöka om bolag fÄr avvikande avkastning vid publicering av kvartalsrapporter.Teori: Teorikapitlet utgÄr frÄn den effektiva marknadshypotesen, dÀr dess tre olika komponenter samt anomalier tas upp.Metod: Undersökningen genomförs med hjÀlp av en event studie och en hypotesprövning för att kontrollera hur effektiviteten pÄ NasdaqOMX har blivit pÄverkad av finanskrisen. Undersökningen utgÄr ifrÄn en period pÄ tre Är, 2009-2011, och omfattar aktierna pÄ index OMXS30. En insamling av kursdata frÄn de 29 bolag som ingick i OMXS30 har skett, med hÀnsyn till datum för publicering av kvartalsrapporter. Detta ger totalt 261 observationer under dessa tre Är.Empiri: Hypotesprövningen tillsammans med övrig empiri har visat att det kan finnas ett samband mellan publicering av kvartalsrapporter och bolagens aktiepris. Dock visar empirin att finanskrisens pÄverkan pÄ effektiviteten har varit mycket liten.Analys: Analys av empirin tyder pÄ att det finns tydliga tecken pÄ att bolagens aktiepris pÄverkas vid publicering av kvartalsrapporter.