Migration ökar i hela världen och det svenska samhället omformas från ett samhälle med ett fåtal etniska inslag till ett samhälle med över hundra nationaliteter, språk och många religioner. Varje kultur har sin syn på hälsa och sjukdom. Vårdpersonal tycker att det är svårt att bedöma, förstå och vårda personer från andra kulturer. Syftet med arbetet är att belysa kulturella skillnader och problem som kan uppstå vid omvårdnad av person med annan kulturell bakgrund. En litteraturstudie gjordes och den är baserad på åtta vetenskapliga artiklar och materialet bearbetades genom en innehållsanalys.

Detta examensarbete syftar till att utreda vilka skillnader som råder mellan livslängdsprovning för transmissioner i rigg respektive fält för hjullastare på Volvo Construction Equipment (Volvo CE). Hjullastare benämns maskin i den följande texten. Uppgiften har delats upp i tre delar; ? Kartläggning av riggens uppbyggnad samt vilka tester som utförs i rigg respektive maskin i dagsläget. ? Analysera vilka effekter dagens skillnader i testning har på de transmissioner som provas i rigg respektive maskin.

Syftet med den här studien har varit att undersöka om det finns några skillnader i hur män och kvinnor uppfattar risk. För att uppnå detta syfte har två hypoteser formulerats som behandlar mäns och kvinnors inställning till risker kopplade till omvårdnad, ekonomi och risk i form av ett aktivt val. Dessa hypoteser baseras i första hand på tidigare teorier av Gustafson och Enander & Jakobsen. De teoretiska resonemang som förs i studien handlar om att kvinnor och män har olika syn på risk och att de fokuserar på skilda saker när de ombeds definiera risk. Den metod som använts är en kvantitativ metod baserad på en postenkät som skickades ut år 2008 och som ingår i ett forskningsprojekt vid Mittuniversitetet i Östersund.

Idag använder vi mobiltelefoner mer och mer för att surfa på webbplatser. Det vi för 15 år sedan gjorde med dator gör vi idag med lätthet med en mobiltelefon, till exempel bankärenden och bokar tågbiljetter. I denna studie görs en undersökning på skillnader i hur samma webbplats används på dator respektive mobiltelefon. I uppsatsen betraktas beteenden som längd på besök, vilka knappar som klickas på, hur ofta besök avslutas respektive avbryts. Undersökningen tar hänsyn till hur webbplatsen är utformad med hänsyn till de riktlinjer som idag finns för användarvänlighet på en webbplats.

Denna uppsats presenterar en undersökning baserad på ett ordassociationstest och jämför hur en- och flerspråkiga associerar till substantiv och adjektiv. Syftet med undersökningen är att se om skillnader i att associera finns mellan en- och flerspråkiga som alla läser modersmålssvenska. Informanterna är hämtade från sex olika klasser i tre olika skolor och alla går i årskurs nio.Resultaten visar att skillnader mellan hur en- och flerspråkiga associerar till både substantiv och adjektiv finns. Spridningen av svaren är för substantiv större hos de flerspråkiga än hos de enspråkiga. För adjektiv är spridningen större hos de enspråkiga.

Syftet med denna studie är att studera förskollärares och barnskötares uppfattningar kring lekens betydelse för barns lärande samt att jämföra om det framträder några likheter eller skillnader i deras uppfattningar. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer använts. Fyra förskollärare och fyra barnskötare har intervjuats. I resultatet framkom att leken och lärandet hör ihop och att dessa två begrepp uppfattas gå "hand i hand med varandra". Det var flera likheter än skillnader i förskollärares och barnskötares syn på lekens betydelse för lärandet.

Syftet med min studie är att ur ett genusperspektiv jämföra två årskurs femmor från en skola i Örnsköldsvik, med två årskurs femmor från en skola i Umeå, för att se eventuella skillnader och likheter när det gäller kost- och träningsvanor, samt hur kostvana påverkar elevernas prestationer i skolan. Denna studie är kvantitativ och datainsamlingen har skett med hjälp av enkäter som elever från vardera kommun har fått besvara. Enkätens syfte var att klargöra elevers uppfattningar och åsikter om kost- och träningsvanor. Därför utformades enkäten med fasta påståenden som eleverna har tagit ställning till. Resultatet i denna studie grundar sig på 88 besvarade enkäter, där deltagarna var 46 elever från Umeå och 42 elever från Örnsköldsvik.

Denna rapport redovisar en studie av skillnader mellan nykteristers faktiska skäl till att inte dricka och icke-nykteristers tro om nykteristers skäl till att inte dricka alkohol. Studien utfördes i enkätform bland 19-25 åringar på Högskolan Dalarna samt medlemmar i Ungdomens Nykterhetsförbund. Studien visar att det finns signifikanta skillnader mellan de faktiska skäl nykterister anger till att inte dricka alkohol och vad icke-nykterister tror att nykterister har för skäl till att inte dricka alkohol..

I detta arbete vill vi undersöka om det finns någon kvalitetsskillnad mellan ett kommunalt fritidshem och ett enskilt. Syftet med denna studie är att beskriva och tolka eventuella skillnader och likheter mellan ett kommunalt och ett enskilt fritidshem. Studiens problemprecisering är: Hur ser kvalitetsskillnaden ut på verksamheten i ett enskilt fritidshem jämfört med ett kommunalt fritidshem? I vår litteraturdel har vi definierat begreppet fritidshem och beskrivit dess struktur. Vi har även tagit upp Deweys syn på skolan och barns bildning.

Syftet med denna studie är att jämföra hur förekomsten av resultatmanipulering ser ut i företag med olika ägarstrukturer noterade på de svenska börslistorna under åren 2005-2008. Vi har valt att definiera tre grupper av företag: familjeägda företag, företag ägda av investmentbolag och övriga företag. För att identifiera skillnader i resultatmanipulering väljer vi att jämföra medelvärden på godtyckliga periodiseringar hos de olika företagsgrupperna genom ett oberoende t-test, sedan utförs regressioner för att försöka förklara potentiella skillnader. Studiens resultat visar i likhet med tidigare forskning att förekomsten av resultatmanipulering är lägre i familjeföretag i jämförelse med övriga företag. Vårt resultat tyder även på att det inte existerar någon signifikant skillnad mellan företag ägda av investmentbolag och övriga företag vad gäller förekomsten av resultatmanipulering..

Syftet med denna studie var att undersöka vårdpersonals (N=108) attityder gentemot personer med psykisk ohälsa samt se om skillnader i attityder fanns beroende på respondenternas utbildningsnivå och tidigare erfarenhet av psykisk ohälsa. Studien är en delstudie ur projekt Psykisk Ohälsa som har en prospektiv longitudinell design. För att beskriva attityder gentemot personer med psykisk ohälsa användes frågeformuläret Community Attitudes Towards Mental Illness (CAMI-s). Rekrytering av vårdpersonal skedde via enhetscheferna på ett 70-tal psykiatriska avdelningar och vårdpersonal som dagligen arbetar med människor med psykisk ohälsa tillfrågades om att delta. Resultatet visar inga signifikanta skillnader i attityder mellan olika (yrkesgrupper) utbildningsnivåer och statistisk signifikans återfanns endast vid ett påstående, där respondenterna tog ställning till om det bästa sättet att omhänderta människor med psykisk sjukdom var att låsa in dem.

I många kommuner väljer man idag att organisera äldreomsorgen på olika sätt. En typ av entreprenad är de som driver detta i kooperativ form. Denna organisation skiljer sig från den kommunala organisationen. Vi har valt att studera om det finns skillnader i hur personalen upplever sin psykosociala arbetsmiljö beroende på hur verksamheten är organiserad. De verksamheter som jämförs i denna studie är ett kommunalt äldreboende respektive ett kooperativt servicehus för gamla.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om det finns skillnader i chefskapet mellan danska kontra svenska nya första linjens chefer utifrån en nationalkulturell aspekt. Studien har utgått från ett induktiv angreppssätt där vi har valt att använt oss av såväl kvalitativ som kvantitativ metod. Detta i form av 21 semistrukturerade intervjuer riktade till nya första linjen chefer och 108 enkätstudier riktade till deras medarbetare. Studien har genomförts på sex olika företag i Öresundsregionen som bedriver verksamhet i såväl Sverige som Danmark. Det teoretiska perspektivet i uppsatsen har utgått från Geert Hofstede´s teori beträffande nationalkulturer samt de specifika förutsättningarna som föreligger för de båda länderna.

Syftet är att se om förändringar har skett, i så fall vilka, i rapporteringen kring de två politikermorden. Metoden vi använder oss av är i första hand kvalitativ, dock utesluter vi inte en kvantitativ ansats helt då vi använder begrepp som sällan, ofta, aldrig etcetera. Vi tillämpar genomgående ett hermeneutiskt perspektiv, närmre bestämt misstankens hermeneutik. Misstankens hermeneutik och kritisk diskursanalys är således våra verktyg och teorierna vi använder oss av är genusteori och medielogik. Fokus i denna uppsats ligger på genusanalysen.Det går att visa på skillnader i den journalistiska diskursen.

Den första delen i entreprenörskapsprocessen handlar om att uppfatta och exploatera entreprenöriella möjligheter. Det är något som entreprenöriella individer kan utveckla. Frågan är om en akademisk utbildning kan påverka utvecklingen av en entreprenöriell individs förmåga att uppfatta och exploatera möjligheter. Kommersialiserad forskning anses ofta spela rollen av stora nav i samhällsekonomin. Därför är det intressant att se om forskaren som entreprenör arbetar på samma sätt som icke akademiska entreprenörer gör.