Denna uppsats handlar om att studera fotbollssupportrarnas tankar och åsikter kring det egna supporterskapet. Syftet är att ta reda på vad det är som fascinerar med fotboll och se hur stor betydelse Gemenskap har i deras fotbollsengagemang. Att se vilken betydelse supporterskapet har för individens meningsskapande har även varit en del av syftet. Genom att utföra sex intervjuer med supportrar till AIK och Hammarby vill vi skapa oss en bättre bild av deras supporterskap. Ämnen rörande Gemenskap, fascination för fotboll, supporterskapet som livsstil och våld har väckt många intressanta och givande tankar.

I denna studie undersöks hur Gemenskap och sammanhållning i en ungdomsblåsorkester ser ut och hanteras både utifrån orkesterledarens och de deltagande ungdomarnas synvinkel. Även betydelsen av Gemenskap och sammanhållning och hur den tar sin form är frågor som besvaras i uppsatsen. Datamaterialet består av intervjuer med olika grupper av ungdomar ur den studerade ungdomsorkestern samt en intervju med orkesterns ledare. Den studerade orkestern kommer från en stad i mellersta Sverige. I resultatet visas att det är viktigt med en orkesterGemenskap och att Gemenskapen fås och visar sig i både sociala och musikaliska aktiviteter som bland annat resor, läger, fikastunder, repetitioner och konserter.

Ambitionen med denna uppsats är att skapa en bättre förståelse kring frågor gällande tillhörighet till religiösa samfund och olika religiösa värderingar som kan skapa friktion mellan medlemmar och majoritetssamhället. Syften med uppsatsen är att undersöka hur medlemmar i Svenska Kyrkan, Katolska Kyrkan och Jehovas Vittnen upplever sitt medlemskap i de religiösa samfunden de tillhör och vilka religiösa värderingar som kan påverka deras förhållande med samhället.I undersökningen använder vi oss av fallstudiedesign vilken vi senare tolkar utifrån olika teorier som handlar om olika typer av Gemenskap (Stroope) och vilka värdesystem samt som ideologier påverkar samfundens medlemmars handlingar och deras relation till majoritetssamhället (Dumont).Undersökningen visar att en del kyrkomedlemmar strävar efter en Gemenskap som de inte upplever i majoritetssamhället. Engagemang och tillhörighet till ett kristet samfund påverkas inte av majoritetssamhällets åsikter. Resultatet ger en bild av en stor upplevd Gemenskap bland de kristna samfundens medlemmar vilka betraktar sin tillhörighet till respektive samfund som ett medvetet val. Deras Gemenskapskänsla leder till att de behåller sina religiösa värderingar oavsett om det skapar friktioner mellan dem och majoritetssamhället. .

Gruppbostäder och andra boenden för handikappade är ofta försummade av arkitektoniska värden, rationellt och billigt byggande har varit drivande genom åren. I min gruppbostad handlar det om individen och de aktiviteter denna typ av arkitektur borde främja. Att placera en gruppbostad i en social kontext ökar inte bara kunskapen om olika handikapp i samhället utan ökar också livskvaliteten för de boende..

Vad som framkallar arbetstillfredsställelse inom organisationer är ett omtalat och välutforskat ämne. För att en anställd ska kunna känna sig tillfredsställd på sin arbetsplats samt med sitt arbete finns det många faktorer som kan påverka. Vi har valt att genomföra denna undersökning för att uppmärksamma betydelsen av sammanhållning och trivsel mellan kollegor. Det är viktigt att fokusera på människan i organisationen och dennes behov för att skapa arbetstillfredsställelse. Vi ville undersöka vilken påverkan faktorer som identifikation och Gemenskap med arbetskamrater har på anställdas arbetstillfredsställelse.

Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, avancerad nivå, 15hp. Högskolan Skövde. Titel: Kamratkultur i förskolan. En studie om förskollärares förhållningssätt och arbetssätt. Sidantal: 32 Författare: Ida Christesen, Helen Fredriksson och Malin Hamberg Handledare: Mirella Forsberg Ahlcrona Datum: 7 januari 2013 Nyckelord: Förskola, kamratkultur, Gemenskap, samhörighet, uteslutning och etik Denna studie belyser kamratkulturer i förskolan mot bakgrund av förskollärares förhållningssätt och arbetssätt. Med kamratkultur, menar vi Gemenskap, samhörighet och uteslutning. Studiens teoretiska perspektiv tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet.

ABSTRAKTBesättningarna ombord på ett fartyg kan bestå av människor som kommer från olika delar av världen. Tillsammans ska de arbeta och leva ihop i väg från sina familjer samt vänner, för att föra fartyget från en plats till en annan. Utifrån denna bakgrund, var syftet med vår undersökning att belysa hur svenska sjökaptensstudenter upplever att multikulturella besättningar påverkar miljön ombord med avseende på social Gemenskap och arbetsklimat jämfört med nationellt sammansatta besättningar. Undersökningen består av sju intervjuer vars struktur avsåg en låg grad av standardisering med sjökaptensstuderande från avgångsklassen. För att kunna förstå och skildra respondenternas upplevelser och erfarenheter valdes en kvalitativ metod.

Vi har genom kvalitativa intervjuer undersökt upplevelser av Gemenskap och identitet i en buddhistisk meditationsgrupp. Vi har även intresserat oss för skillnaderna som de tio deltagarna upplever mellan gruppen och samhället i stort när det gäller dessa aspekter samt vad gruppen har för betydelse för deltagarnas liv utanför den. Resultatet av studien visar på en relativt hög grad av Gemenskap mellan medlemmarna och att deltagandet i gruppen har haft inverkan på individens självbild samt en betydelse för de sociala interaktionerna utanför gruppen. Vi har valt att analysera vårt material med teorier från Scheff, Collins och Jenkins som behandlar Gemenskap och identitet. Genom dessa har vi kommit fram till slutsatserna att meditationsträffarna innebär lyckade interaktionsritualer som i sin tur leder till stärkt självkänsla och gruppsolidaritet samt att sättet att bemöta varandra på bidrar till stärkta sociala band.

Uppsatsen syftar till att undersöka om ett aktivt deltagande i en religiös Gemenskap kan påverka integrationsprocessen, d v s nyinflyttade utländska personers möjligheter att känna sig delaktiga i en för dem helt ny form av kultur och samhälle. Jag har avgränsat mig till att fokusera på de nyanlända flyktingarnas uppfattning om detta. Vad tror de själva om den religiösa Gemenskapens betydelse för integration? Att göra en studie som mer direkt visar på om deltagande i religiös Gemenskap har betydelse för integration anser jag kräver betydligt mer omfattande undersökningar under en längre period, med t ex jämförelser av hur de nyanlända flyktingarna efter en viss tid uppnått ett för dem positivt deltagande i det svenska samhället ställt i relation till deltagande/icke deltagande i en religiös Gemenskap.Syftet med uppsatsen är att söka kunskap om nyanlända utländska medborgare i Sverige upplever att ett deltagande i en religiös Gemenskap har betydelse för deras möjligheter till deltagande i den nya samhällskontext man kommit till, d v s om ett aktivt deltagande i religiös Gemenskap påverkar integrationen. Förutom den psykologiska dimensionen - anser man den religiösa Gemenskapen ha en praktisk funktion i en ny samhällskontext? Detta har lett till följande frågeställningar;· Vilka förutsättningar och möjligheter har målgruppen att praktisera sin religiösa tro?· Hur uppfattar målgruppen den religiösa Gemenskapens funktion? Uppfattar man den som en inre angelägenhet, som en yttre angelägenhet eller både och?.

Vi har studerat samspelet i gruppbostaden för att se hur samspelet gestaltar sig. I huvudsak har vi studerat samspelet i gemensamhetsutrymmet mellan de boende och personal. Gemensamhetsutrymmet är en mötesplats för Gemenskap men mötet kan också uppfattas som påtvingat. De personer som bor tillsammans i gruppbostaden har inte valt att bo gemensamt utan de bor i en gruppbostad på grund av att de har en lindrig utvecklingstörning och är i behov av stöd av perso-nal. Vi har funnit att samspelet styrs på makronivå utifrån den rådande handikapp-politiken och organisationens tankar.

Måltiden kan behandlas och ses ur många olika perspektiv så som fysiologiska där näringen är främsta motivet men även ur kulturella och sociologiska perspektiv. Mat är inte bara näring, utan också Gemenskap och mättnad. Detta har varit utgångspunkten i den här uppsatsen då fokus varit på den sociologiska aspekten på måltiden.I uppsatsen är det måltidens sociala betydelse för Gemenskap som behandlas. Syftet med arbetet är att undersöka hur blivande hem- och konsumentkunskapslärare tänker kring måltidens betydelse för social Gemenskap ur två perspektiv. Det handlar dels om betydelsen i deras eget liv, dels hur de tänker kring detta i sin blivande profession som lärare i hem- och konsumentkunskap.I den empiriska undersökningen har åtta intervjuer med blivande lärare inom hem- och konsumentkunskap genomförts.

Skolan är en social arena där elever gör mer än att lära sig praktiska och teoretiska kunskaper. Det är även en plats där elever ingår i sociala Gemenskaper. Syftet med denna rapport är att genom observationer undersöka, hur elever skapar utrymme för social Gemenskap i klassrummet under pågående undervisning. Studien genomfördes i en årskurs trea på en mindre skola.De resultat som framkom var att elever använder sig av olika kommunikativa strategier för att skapa utrymme för social interaktion med varandra. Eleverna använde sig av både verbala och kroppsliga kommunikativa strategier för att etablera och upprätthålla utrymmet för social Gemenskap.

Syftet med denna studie är att genom kvalitativ metod få förståelse för hur det är möjligt för f.d. kriminella att gå från ett slutet system, präglat av utanförskap och ensamhet, till en Gemenskap i organisationen KRIS. Utifrån tio semi-strukturerade intervjuer med f.d. kriminella inom KRIS (Kriminellas Revansch i Samhället) i Göteborg , varav fem var kvinnor och fem män, hämtade vi vårt material för att kunna besvara vår frågeställning. Resul-tatet av studien visar att man som kriminell individ lätt hamnar i ett utanförskap och är stigmatiserad vilket försvårat för våra informanter att skaffa jobb, ha tillitsfulla relationer etc.

Denna socialpsykologiska studie har som syfte att med en kvalitativ metod nå en ökad förståelse för vilken betydelse samvaron och relationerna på Träffpunkten/Öppen Bas har för besökarnas sociala liv och välmående. Då med uppmärksamheten riktad särskilt mot begrepp som isolering, Gemenskap och empowerment. Vi har med en hermeneutisk ansats och genom nio semistrukturerade intervjuer med brukare samt en personal inhämtat vårt empiriska material. För att besvara vår frågeställning har vi analyserat det empiriska materialet med hjälp av J. Asplunds teori om social responsivitet och konkret- och abstrakt socialitet, T.

Omfattande studier pekar på att arbete är bra för den psykiska hälsan. Detta genom att det ger tillgång till Gemenskap och socialt stöd. Parallellt med detta har arbetsledaren en viktig roll för hur klimatet är på arbetsplatsen. Det finns forskning som tyder på att personer med funktionshinder ibland upplever ett utanförskap, att ha tillgång till arbete och arbetskamrater är därför viktigt för dem. Personer med funktionshinder som saknar förvärvsarbete kan via lagar ha rätt till insatsen daglig verksamhet.