Måltidens betydelse för social gemenskap
Måltiden kan behandlas och ses ur många olika perspektiv så som fysiologiska där näringen är främsta motivet men även ur kulturella och sociologiska perspektiv. Mat är inte bara näring, utan också gemenskap och mättnad. Detta har varit utgångspunkten i den här uppsatsen då fokus varit på den sociologiska aspekten på måltiden.I uppsatsen är det måltidens sociala betydelse för gemenskap som behandlas. Syftet med arbetet är att undersöka hur blivande hem- och konsumentkunskapslärare tänker kring måltidens betydelse för social gemenskap ur två perspektiv. Det handlar dels om betydelsen i deras eget liv, dels hur de tänker kring detta i sin blivande profession som lärare i hem- och konsumentkunskap.I den empiriska undersökningen har åtta intervjuer med blivande lärare inom hem- och konsumentkunskap genomförts. Deltagarna delades upp i två grupper, de som läst tre terminer på inriktningen och de som läser sin första termin på inriktningen. Till intervjuerna utformades en frågeguide med utgångspunkt från deltagarnas lunchvanor i skolan, följt av deras syn på måltidens sociala betydelse. Intervjusvaren har sedan transkriberats och analyserats.Genom undersökningen och litteraturstudien har det framkommit att mat har stor betydelse för den sociala gemenskapen. Resultatet visar även att båda grupperna hade ungefär samma syn på måltidens betydelse för social gemenskap. Enda skillnaden mellan samtliga deltagarna var när de fick beskriva hur man kan undervisa om måltidens sociala betydelse. Där blev svaren kreativa och uppfinningsrika och deltagarna kom med flertalet olika förslag. Vid val av lunch i skolan så fanns det tre faktorer som deltagarna ansåg var avgörande för deras val, nämligen ekonomi, smidighet och sällskap. Men huvudsaken var ändå att sällskap kring måltiden var väldigt viktigt för deltagarna.