Studiens syfte var att undersöka om ungdomar i övre tonåren är eller har varit aktiva inom föreningsidrott, vad som motiverade deras deltagande, samt om de utför fysisk aktivitet efter de slutat med föreningsidrotten. Metoden som användes var kvantitativ och kvalitativ i form utav enkäter. Urvalet bestod av ungdomar i åldrarna 15 till 19 år i norra Sverige, totalt deltog 36 personer. Datan analyserades dels via dataprogrammet Graphpad Prism, dels genom kvalitativ manifest innehållsanalys, där de fem kategorierna hälsa, glädje, Gemenskap, intresse och hinder kunde utläsas. Studien visade att motivationen till att ungdomar är aktiva inom föreningsidrott baseras på de fem kategorierna, samt att majoriteten av deltagarna regelbundet utför någon fysisk aktivitet, trots att de inte längre är aktiva inom föreningsidrotten..

Syftet med vår uppsats är att åskådliggöra hur ett antal lärare ser på musikens roll i skolan. Arbetet bygger på litteraturstudier och kvalitativa intervjuer i två F ? 2 klasser. Vi visar hur lärarna använder sig av musik i sin undervisning och hur de ser på musik i skolan. Vår undersökning visar att musikundervisningens huvuduppgift är att eleverna skall känna glädje och Gemenskap.

Denna studie handlar om de svårigheter äldre upplever i ordinärt boende och orsakerna till att de önskar flytta till servicehus. Dessutom undersöks om de äldre upplever att de har möjlighet att påverka beslut som fattas beträffande deras boendeform. I den kvalitativa studien intervjuade jag fyra personer varav två redan bodde på servicehus och de andra två ville flytta till servicehus. De äldre upplevde att bristen på Gemenskap och samverkan i aktiviteter samt otrygghetskänsla i det ordinära boendet var grunden till att de ville bo på servicehus. Samtliga respondenter ansåg att servicehus innebar en större trygghetskänsla och gav möjlighet till Gemenskap.

Virtual communities are a phenomenon that is becoming more common as the information technology comes with in reach for the general public. This report will bring the theories and construction of a virtual community together. The purpose of this report is to describe the different theories that have emerged from the research within this field and to examine the work procedures that have been used during the development of a site for a MDA-community. The MDA-website is a homepage on the Internet that was developed to bring the students closer together. The report describes the work of the project group, why the website was not completed and at the end the theories are looked at on the basis of the construction of the website..

PURPOSE: To find out how identity creating and community utter within the Black Metal culture, to get an insight of why people are drawn to Black Metal, and what function it fills to the adherents/practicians.METHOD: Analyses of interviews done by the authors. In addition to them literature, mainly in book form, is used for theories.RESULT: We have seen that there are shared Black Metal values, despite a strong individualism within the culture. And death is important for the survival of the culture and the individuals..

Virtual communities are a phenomenon that is becoming more common as the information technology comes with in reach for the general public. This report will bring the theories and construction of a virtual community together. The purpose of this report is to describe the different theories that have emerged from the research within this field and to examine the work procedures that have been used during the development of a site for a MDA-community. The MDA-website is a homepage on the Internet that was developed to bring the students closer together. The report describes the work of the project group, why the website was not completed and at the end the theories are looked at on the basis of the construction of the website..

Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva äldre personers erfarenheter och föreställningar av hur internet kan bidra till att vara delaktig i en vardagsGemenskap. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ innehållsanalys av data insamlad via fokusgrupper. Via en pensionärsorganisation rekryterades tolv deltagare som indelades i tre grupper och varje grupp intervjuades vid två tillfällen vardera. Analysen mynnade ut i tre kategorier; Resurser och begränsningar för tillgång till vardagsGemenskap via internet, Internet som en väg och möjlighet till vardagsGemenskap och Betydelsen av att vara en del av vardagsGemenskap via internet. Resultatet visade betydelsen av att övervinna svårigheter och ha tillgång till resurser, där en viktig aspekt var att den sociala miljön kunde påverka och möjliggöra tillträde till en vardagsGemenskap via internet.

Begreppet utanförskap har hörts i den politiska debatten sedan 2006 då den borgerliga Alliansregeringen lanserade termen för att prata om människor utan arbete. Syftet med uppsatsen är att kritiskt granska den politiska diskursen kring begreppet utanförskap i mötet med kvinnors berättelser från ett så kallat utanförskapsområde. Med narrativ metod lyfts kvinnornas berättelser fram vilkas röst fungerar som motståndsberättelser mot den diskurs som ges makt och hörs i Sverige idag. Kvinnornas berättelser bryter upp en stereotyp bild av människor i ?utanförskapsområden? som en passiv homogen grupp som står utanför samhället på grund av arbetslöshet.

En måltid har flera dimensioner. Förutom matens näringsmässiga funktion uppfyller den även ett psykologiskt och socialt behov. Det kan handla om belöning, kärlek eller uppfostran. Maten kan också bekräfta den relation och Gemenskap människor har till varandra. Måltiden kan se olika ut beroende på exempelvis kön, klass och kultur.

För att äldre personer ska kunna utföra meningsfulla aktiviteter och känna Gemenskap med andra krävs att de kan transportera sig. Det är viktigt för att bibehålla god hälsa och uppleva livskvalitet. Många äldre har svårighet att transportera sig med vanliga bussar på grund av funktionsnedsättningar som kommer med stigande ålder. Syftet med denna studie var att beskriva vad En buss för alla har för betydelse för äldres delaktighet i samhället. Studiens design var kvalitativ, en målinriktad sampling gjordes och undersökningsgruppen valdes ut från förutbestämda kriterier.

I uppsatsen prövas om medborgerlig Gemenskap och socioekonomisk utveckling kan förklara institutionell effektivitet även i icke-demokratiska länder. Med teoretiska utgångspunkter i Putnams numera klassiska teori från Den fungerande demokratin (1996), som efter modifikationer och med inslag från Linz och Stepans ?fem arenor? från Problems of democratic transition and consolidation (1996), testas teorin genom regressionsanalyser och med ett dataset från The Quality of Government Institute. Uppsatsen kommer fram till att det går att förklara den institutionella effektiviteten genom medborgerlig Gemenskap och socioekonomisk utveckling oberoende av om landet är demokratiskt eller ej..

The purpose of this paper is to examine how propaganda has been used by two dictatorships, namely Nazi Germany and the Soviet Union under the leadership of Josef Stalin. By examining a number of propaganda posters and paintings, we aim to find similarities as well as differences in how the two nations attempted to create imagined communities amongst their people. While conducting this examination of the propaganda material, we have acquired and used some of the ideas of Benedict Anderson, who has coined a concept that he calls ?Imagined Communities?. In conclusion, it is established that the most obvious similarity is that both leaders are heavily included in their propaganda material, both pictured and mentioned in text.

Uppsatsen motiveras genom statliga rapporter om ett bristande socialt innehåll i hemtjänsten. Syftet är att beskriva och förstå hur äldre upplever social Gemenskap med omvårdnadspersonal i samband med praktiska och omsorgsinriktade hemtjänstinsatser och hur äldre upplever beviljade promenader inom hemtjänsten. Uppsatsen söker svar på följande frågeställningar:- Hur upplever äldre den sociala Gemenskapen vid praktiska och omsorgsinriktade hemtjänstinsatser?- Hur upplever äldre hemtjänstinsatsen promenad? - Hur viktigt anser äldre att det sociala innehållet i hemtjänsten är?Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativ metod i form av intervjuer. Åtta äldre har intervjuats, varav alla hade hemtjänst dagligen och sju hade promenad beviljat.

Vi har genom kvalitativa intervjuer undersökt upplevelser av Gemenskap och identitet i en buddhistisk meditationsgrupp. Vi har även intresserat oss för skillnaderna som de tio deltagarna upplever mellan gruppen och samhället i stort när det gäller dessa aspekter samt vad gruppen har för betydelse för deltagarnas liv utanför den. Resultatet av studien visar på en relativt hög grad av Gemenskap mellan medlemmarna och att deltagandet i gruppen har haft inverkan på individens självbild samt en betydelse för de sociala interaktionerna utanför gruppen. Vi har valt att analysera vårt material med teorier från Scheff, Collins och Jenkins som behandlar Gemenskap och identitet. Genom dessa har vi kommit fram till slutsatserna att meditationsträffarna innebär lyckade interaktionsritualer som i sin tur leder till stärkt självkänsla och gruppsolidaritet samt att sättet att bemöta varandra på bidrar till stärkta sociala band.

Bakgrund: År 2050 beräknas det finnas 100 miljoner personer med demenssjukdom i världen. Att skapa stunder av Gemenskap, försöka bevara patientens identitet och göra omvårdnaden personlig är avgörande för en god vård. Patienter med demenssjukdom har ofta kvar sin förmåga att sjunga och känna igen musik även i ett sent stadium av sjukdomen.Syfte: Syftet med examensarbetet var att beskriva vilken inverkan musik kan ha i omvårdnaden av personer med demenssjukdom.Metod: En litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga artiklar genomfördes; sex av studierna var kvantitativa och tre kvalitativa. Nyckelfynd identifierades och sammanställdes för varje artikel. Likheter och skillnader jämfördes och övergripande kategorier skapades som efter ytterligare analys kondenserades till teman och underteman.Resultat: Resultatet visar att olika musikinterventioner ökar välbefinnandet hos personer med demenssjukdom genom minskad ångest, minskad agitation, förbättrad sinnestämning samt uttryck av glädje och lekfullhet.