The purpose of this essay was to explore how the first-line managers in eldercare motivate their employees. In addition, we intend to study how the first-line managers acquire their leadership skills. To find answers to this purpose, we asked ourselves the questions; how acquires first line managers knowledge of how to motivate their employees? What is the first-line manager?s perception of motivation against their employees? The method we used was qualitative interviews with eight first-line managers in elderly care in Stockholm area. The results were analyzed by using two theories, Maslow?s hierarchy of needs and Hertzberg's two factor theories.

Personalansvariga i Björkliden Fjällby upplevde otillfredsställelse hos personalen. En enkätundersökning gjordes i Björkliden Fjällby i slutet av vintersäsongen 2005 för att undersöka personalens upplevelser av sitt arbete. Frågorna i enkäten grundades på tidigare forskning och teorier om arbetstillfredsställelse och utgick från följande begrepp: kontroll, förväntningar, motivation, fysisk arbetsmiljö, grupper, socialt stöd, kommunikation, organisation och ledarskap. Syftet med undersökningen var att undersöka om arbetsotillfredsställelse upplevdes hos personalen i Björkliden Fjällby och vad i arbetet, i sådana fall, denna orsakades av. Fokus låg på den psykosociala arbetsmiljön.

Malmö Högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Höstterminen 2006 Wiborgh, Åsa. & Wistrand, Anna. (2006). Särskilda undervisningsgrupper i en skola för alla. (Special teaching groups in a school for all children).

Intresset för en etisk dimension i ledarskapet har ökat kraftigt under senare tid och anledningarna till detta ökade intresse är många. En anledning är det faktum att ledarskapet påverkar intressenter såsom kunder, samarbetspartner och inte minst medarbetare: Ett etiskt ledarskap har följaktligen goda effekter på intressenter samt på den långsiktiga lönsamheten, medan ett oetiskt ledarskap missgynnar såväl intressenter som den långsiktiga lönsamheten. Det har dessutom funnits olika åsikter om hur etik och företagande ska förhålla sig till varandra. Media har även, gång på gång, avslöjat många organisationers och ledares oetiska aktiviteter.Detta ovannämnda väcker flera intressanta frågeställningar, varav en handlar om att söka efter en definition beträffande det etiska ledarskapet. Denna frågeställning har legat till grund för vår uppsats.

Fusionen mellan Arla och MD Foods är "Fusionen som ingen har prövat förut" har Jens Bigum verkställande direktör i Arla Foods som överskrift på sin VD-berättelse i årsredovisningen år 2000. I samband med fusionen bildades världens största mejerikooperativa företag. Det har tidigare inte gjorts någon djupare analys av fusionen mellan Arla och MD Foods. Transnationella fusioner mellan två företag hyllas ofta som en lösning. Fördelar i samband med en fusion kan vara: mer resurser och säkrad framtid för mjölkproducenterna. Det är dock inte alltid fusionerna lever upp till förväntningarna.

År 2014 uppmärksammades en liten andel kvinnor på ledande positioner på Danske BankSverige, vilket ledde till ett samarbete med Näringslivets Ledarskapsakademi. Danske BankSverige har idag en tillväxtvision att öka dagens marknadsandel från 6 % till 10 %. För attuppnå visionen insåg banken att det behövs ett klimat som kan skapa idéer kring hur måletska nås. Denna kvalitativa studie avser undersöka varför en bank väljer att användajämställdhet för att främja ett innovationsklimat och vilka förutsättningar anställda på en bankanser kunna möjliggöra att en bank når ett innovationsklimat. Det empiriska materialet harsamlats in genom semistrukturerade intervjuer.

Studiens syfte är att beskriva hur enhetschefer i en offentlig organisation med inriktning på vård och omsorg resonerar kring sina förutsättningar att påverka arbetsmiljön och arbetsglädjen. I organisationen har det under de sista åren skett stora omorganisationer och förändringar som medför en känsla av oro och osäkerhet och ingen vet hur framtiden blir. Arbetslivet står inför stora utmaningar som innebär ett hårdare arbetsklimat med andra villkor som sätter press på människan. Konsekvenserna av de ständiga förändringar och påfrestningar inom arbetslivet leder ofta till en försämrad arbetsmiljö och sämre anställningsvillkor. Det är därför viktigt för dagens organisationer att stödja och utveckla ett gott ledarskap, så ledarna tillsammans med medarbetarna orkar utveckla och driva verksamheten framåt.

Bakgrund: Människors tillvaro baserar sig på relationer till andra och det är kommunikationen som utgör grunden för dessa relationer. Avsaknaden av ett gemensamts språk mellan sjuksköterska och patient upplevs som ett hinder för att ge vård av god kvalitet. På en akutmottagning träffar sjuksköterskorna, under en kort och intensiv period, ett stort antal patienter och gör en snabb bedömning och prioritering. För att det ska fungera måste sjuksköterskan förstå patientens kommunikation. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors kommunikation med patienter där ett gemensamt språk saknas, på en akutmottagning.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2014:29.

SammanfattningBorås stad är indelat i tio kommundelar där varje del ansvarar för sin egen verksamhet och sina tjänster. Under 2010 har man fattat beslut om en omorganisation av kommunen. De tio kommundelarna ska övergå till tre stora stadsdelar, och där verksamheterna ska drivas av respektive stadsdelsnämnd. Anledningen till den stora förändringen motiveras utifrån en utökad ?rättvisa, effektivitet och kvalitet? i den kommunala verksamheten (http://bit.ly/fNNFVR).

Globaliseringen och informationsrevolutionen har förändrat vår omvärld, såväl har även mycket ändrats för organisationer. Vi har gått från hierarkiska till platta organisationer med enheter som styr sig själva. Från regelstyrning till målstyrning, från fasta kontorstider till distansarbete och projekt. Idag är det allt vanligare att ledare är frånvarande från sin arbetsplats, och detta ställer nya krav på både medarbetarna och ledaren. Mycket ledarskapslitteratur understryker vikten av att en ledare är närvarande.

SyfteSyftet med studien är att undersöka hur ledare i mikroföretag talar om sitt ledarskap samt hurde ser på och hanterar personalfrågor. Vi önskar analysera och diskutera vad somkännetecknar ledarskapet och hanteringen av personalfrågor i de studerade mikroföretagen.Utifrån vår uppdragsgivare Karevas önskemål vill vi också undersöka vilket behov av stöd detfinns bland ledarna vad gäller hanteringen av personalfrågor.Tidigare forskning/teoriPersson et al (1997) ger en överblick av småföretagsforskningen i Sverige samt dess relevansför tillväxt och sysselsättning. Hård af Segerstad (2000) undersöker ledares föreställningarkring att leda småföretag och om det finns några övergripande mönster. Ylienpää et al (2006)har samlat de främsta småföretagsforskarna i Sverige och belyser ledning i småföretag ur ettflertal perspektiv. Vi har även inspirerats av Wigren (2003) som använder berättelsen somverktyg för att analysera skapandet av Gnosjöandan.

Anledningen till att vi antar att kyrkoherdarna har en starkare värdegrund än ledare i privat och offentliga organisationer grundar sig i ett personligt engagemang. Vi brinner för frågor angående ledarskapsutveckling, en vilja till förståelse och en förändring till att få ledare att helt enkelt växa som ledare. Vår utgångspunkt ligger i ett antagande att kyrkoherdar har ett starkt värdesystem och därmed även en förmåga till att leda sin församling på ett etisk, människovänligt sätt.Syftet med den här uppsatsen är att analysera vad som påverkar och utmärker fyra kyrkoherdars ledarskap. För att besvara vårt syfte har vi genomfört en kvalitativ, empirisk intervjustudie med fyra kyrkoherdar inom Lunds stift. Som ett komplement till vår bakgrund har vi även genomfört en kvalitativ intervju med en ärkebiskop.

SammanfattningTvå personalgrupper i två olika organisationer intervjuades. En av utgångspunkterna var att försöka ta reda på vad som skapar förtroende hos en anställd för sin chef. Tanken var att se vilka likheter och skillnader som kunde utrönas. Resultatet visade dock att likheterna var större än skillnaderna.Bakgrund:Inspirationen till detta arbete är Margaretha Oudhuis avhandling om ?Volvo- The bus plant case? Efter att ha tagit del av hennes arbete så växte inspirationen fram till att göra ett liknande arbete fast med tillit som utgångspunkt.Teoretisk utgångspunkt för detta arbete är Max Webers teorier om ledarskap samt Anthony Giddens teori om tillit.

Syftet med följande uppsats är att undersöka och beskriva förutsättningarna för kreativitet i drama- och teaterarbete. I detta inkluderas att undersöka ledarskapets betydelse för de kreativa processerna samt att undersöka förhållandet mellan process- och resultatfokuserat arbete i relation till kreativitet. Metod Uppsatsens syfte har undersökts med hjälp av en intervjubaserad fallstudie av den danska teatergruppen Sort Samvittighed i förbindelse med deras föreställning Hvid Magi. Tre kvalitativa intervjuer är gjorda med tre medlemmar ur Sort Samvittighed: regissören, den musikaliska ledaren och skådespelaren. Utöver fallstudien involverades litteraturstudier om kreativitet, Maslows motivationsteori och dramapedagogisk teori med extra vikt på det konstpedagogiska perspektivet. Resultat Det framgår av resultatet att gruppen Sort Samvittighed värderar kollektivet och medskapandet högt vilket utgör det fundament som de kreativa processerna och föreställningen Hvid Magi utgår ifrån.