Sök:

Sökresultat:

2261 Uppsatser om Gemensamt berättande - Sida 6 av 151

Efter namnet kommer efternamnet - men vems? : En studie över val av efternamn vid Àktenskap

I den hÀr studien har jag undersökt hur par gör sina efternamnsval vid Àktenskap. De alternativ som finns Àr att antingen ta endera partens efternamn, att ta ett nytt efternamn (namn som tidigare funnits i slÀkten inkluderat) eller att behÄlla sina respektive ogiftnamn. Jag har Àven undersökt hur fördelningen ser ut mellan ovanstÄende alternativ. Studien bestÄr av tvÄ delundersökningar, en kvantitativ och en kvalitativ. Materialet till den kvantitativa undersökningen bestÄr av 80 bröllopsannonser i UNT och materialet till den kvalitativa undersökningen bestÄr av intervjuer med 14 personer.

Ett gemensamt förhÄllningssÀtt : - en trygghet för barn med koncentrationssvÄrigheter?

Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka hur pedagoger i förskolan bemöter barn med koncentrationssvĂ„righeter. Är pedagogernas bemötande annorlunda om de arbetar pĂ„ en traditionell förskola kontra en Montessoriförskola? Jag har Ă€ven valt att undersöka om pedagogerna anser sig ha adekvat utbildning och kunskap för att hjĂ€lpa och stötta dessa barn.Undersökningen Ă€r av kvalitativ karaktĂ€r och baserad pĂ„ intervjuer med fyra pedagoger pĂ„ en traditionell förskola och fyra pedagoger pĂ„ en Montessoriförskola. FrĂ„gorna Ă€r stĂ€llda för att rent konkret fĂ„ reda pĂ„ hur de gĂ„r tillvĂ€ga i sina verksamheter. Intervjusvaren har jag sammanstĂ€llt och jĂ€mfört med litteraturen som belyser Ă€mnet.Resultatet i undersökningen visar att det finns bĂ„de likheter och skillnader i pedagogernas bemötande av barn med koncentrationssvĂ„righeter.

IUP - ett stöd för lÀrarna i deras arbete eller inte

Syftet med detta arbete har varit att undersöka huruvida tillÀgget i Grundskoleförordningen 7 kap. 2 §, gÀllande att lÀraren vid utvecklingssamtalet skall i en framÄtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nÄ mÄlen, har varit ett stöd för lÀrarna i deras arbete och om det lett till ett gemensamt arbete pÄ deras respektive skolor. UtifrÄn resultatet av intervjuer med lÀrare och skolledare pÄ tvÄ skolor samt genom att söka i aktuell litteratur och forskning har vi dragit vÄr slutsats. Det finns inget svar som Àr gemensamt för alla, tvÄ av lÀrarna anser inte att tillÀgget i Grundskoleförordningen 7 kap. 2 § tillfört dem nÄgot nÀr det gÀller deras arbetssÀtt medan de andra tycker att det hjÀlpt dem att strukturera och organisera sitt arbete.

Folksjukdomen Alzheimer

Cirka 100 000 personer i Sverige har sjukdomen Alzheimer. Gun, Salvo och Kerstin Àr nÄgra av dem. Bengt Winblad och Miia Kivipelto forskar om den.Möt personerna som har en sak gemensamt: Alzheimers sjukdom..

Reflektionen som grund för utveckling, lÀrande och kvalitet i en Reggio Emilia-inspirerad miljö: En etnografisk studie

Syftet med denna studie Àr att vidga förstÄelse för hur yrkesverksamma vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola anvÀnder sig av ett reflekterande arbetssÀtt. Reflektion framhÄlls som en möjlighet till ett riktat och strukturerat fokus för tÀnkande gentemot lÀrande. Den pedagogiska dokumentationen benÀmns som ett gemensamt reflektionsunderlag för att synliggöra, problematisera och granska den pedagogiska verksamheten i riktning mot barns utveckling och lÀrande. Denna etnografiska studie genomfördes vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola i Sverige. Deltagande observationer, informella intervjuer och formell intervju ingÄr i det kvalitativa arbetet.

FörestÀllningar och uppfattningar om genus i förskolan. En fallstudie

Den hÀr fallstudien behandlar olika individers förestÀllningar och uppfattningar om kön och genus i förskolan, i studien ingÄr bÄde förskolepedagoger och förÀldrar. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr det socialkonstruktionistiska perspektivet. Studien Àr uppdelad i tvÄ delstudier; delstudie I bestÄr av intervjuer som analyserats med hjÀlp av kritisk diskursanalys och delstudie II har etnografisk ansats. Att studien bestÄr av tvÄ delstudier beror pÄ att jag dÀrmed kan belysa problematiken runt arbetsprocessen kring skapandet av ett gemensamt förhÄllningsÀtt vad gÀller genusarbete i förskolan. Studien pÄvisar att begreppet genus uppfattas som nÄgot svÄrdefinierbart och informanternas svar tyder pÄ en osÀkerhet kring just detta begrepp.

Vad heter destinationen egentligen? : -att förstÄ sin egen identitet i ett gemensamt varumÀrke

Studien handlar om en destination i den svenska fjÀllvÀrlden som bestÄr av tvÄ nÀrbelÀgna orter. Aktörerna Àr flera och av olika storlekar, destinationsmarknads-föringen har dÀrigenom flera utmaningar att hantera och beakta dÄ vÀrderingar och intressen Àr Ätskilda. De tvÄ orterna Àr olika till karaktÀren och medan den ena orten utvecklas gör den andra orten inte det lika starkt. Orterna tillsammans sÀnder ut en rad olika budskap genom olika marknadsföringsinsatser som sammantaget inger en diffus bild av destinationen och de olika avsÀndarna.En destination som inte gemensamt samarbetar och koordinerar sina marknadsföringsinsatser sÀnder ut en diffus bild till bÄde besökare och investerare. En destination som bestÄr av flera aktörer Àr i stort behov av sÄvÀl samarbete som konkurrens ? pÄ ett positivt och inte destruktivt sÀtt.

Dold samÀganderÀtt till fast egendom: en redogörelse av förutsÀttningarna ur ett familjerÀttsligt perspektiv

ÄganderĂ€tten mellan makar har sedan lĂ„ngt tillbaka varit föremĂ„l för reformer i lagstiftningen. Orsak till detta har varit att lagstiftaren velat skapa en större ekonomisk rĂ€ttvisa mellan makar. Dold samĂ€ganderĂ€tt till fast egendom utgör ett exempel pĂ„ försök till att utjĂ€mna Ă€ganderĂ€tten mellan makar, och innebĂ€r att make som inte Ă€r civilrĂ€ttslig Ă€gare till en fastighet kan bli samĂ€gare. FörutsĂ€ttningen för att dold samĂ€ganderĂ€tt skall anses föreligga Ă€r att makarna haft för avsikt att gemensamt Ă€ga egendomen. Finns ingen uttrycklig överenskommelse kan dold samĂ€ganderĂ€tt Ă€ndĂ„ anses föreligga, om make som gör ansprĂ„k pĂ„ dold samĂ€ganderĂ€tt ekonomiskt bidragit till förvĂ€rvet samt om fastigheten köpts för gemensamt bruk.

Socialdemokratiska arbetarpartiets syn pÄ monarkin i Sverige.

Problem och syfte: MedlemslÀnderna i VÀrldshÀlsoorganisationen söker implementera WHO: s klassifikation av funktionstillstÄnd, funktionshinder och hÀlsa. Klassifikationen ICF bygger pÄ ett helhetstÀnkande dÀr mÀnniskors hÀlsoegenskaper inom den kontext som deras personliga livssituationer och omgivning skapar beskrivs (Socialstyrelsen, 2003). Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) föreslÄr en mall för kartlÀggning av elever enligt ICF-CY (Children & Youth Version, 2007) inför upprÀttande av individuell utvecklingsplan eller ÄtgÀrdsprogram. Syftet med undersökningen Àr att utvÀrdera hur lÀrare upplever att mallen skapar förutsÀttningar för ett gemensamt sprÄk.Metod: Undersökningen Àr kvalitativ och har en fenomenologisk ansats. Sex lÀrare har intervjuats enskilt genom halvstrukturerad livsvÀrldsintervju.

Sjuksk?terskors erfarenheter av palliativ onkologisk v?rd i livets slutskede : En litteratur?versikt med kvalitativ ansats

Bakgrund: Cancer ?r en av de vanligaste sjukdomarna och en av de vanligaste d?dsorsakerna globalt. Cancer uppst?r n?r celler v?xer okontrollerat och sprids i kroppen. Personer med cancersjukdom upplever ofta sm?rta och psykiskt lidande, vilket kan lindras genom trygghet och god v?rdrelation.

Lojalitetsprogram : Hur kan ett gemensamt lojalitetsprogram hjÀlpa butiker i mindre orter med lönsamhetsproblem?

Det rÄder ett vÀldigt tufft klimat inom detaljhandeln, och detta gör att det krÀvs mycket anstrÀngning frÄn butikernas sida för att fÄ ett lönsamt företag. Det har uppmÀrksammats att det Àr svÄrt för enskilda butiker i mindre kommuner att kunna behÄlla sin verksamhet, pÄ grund av den hÄrda konkurrensen frÄn etablerade kedjor i större stÀder.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ om ett samarbete mellan butiker i en mindre kommun via ett gemensamt lojalitetsprogram, leder till att butikerna fÄr det lÀttare att överleva pÄ marknaden. Detta genom teorier kring relationsinriktad konsumtion, som syftar till att behÄlla kunderna genom att utveckla bra relationer, men Àven tidigare studier kring lojalitetsprogram för att finna eventuella skillnader och likheter. Insamlingen av empiri gjordes med hjÀlp av fokusgruppsintervjuer, dÀr grupperna bestod av mÀnniskor i tre olika Älderskategorier. Genom detta erhölls information om hur respondenterna förhÄller sig till ett gemensamt lojalitetsprogram, utifrÄn frÄgor om förtroende och kundtillfredsstÀllelse.Slutsatsen i rapporten visar att kundvÀrdet, besöksfrekvensen, engagemanget och relationerna har utvecklats med hjÀlp av lojalitetsprogrammet.

Barn och sexualitet : En intervjustudie om förskollÀrares förhÄllningssÀtt till barns sexualitet i förskolan

Ämnet för examensarbetet Ă€r barns sexualitet och hur förskollĂ€rare förhĂ„ller sig till detta i sin profession. Syftet med arbetet Ă€r att synliggöra och diskutera problematiken kring förskolans förhĂ„llningssĂ€tt till barns sexualitet. Detta genom att undersöka hur enskilda förskollĂ€rare och arbetslag arbetar och diskuterar kring barns sexualitet. Genom detta förvĂ€ntas vi fĂ„ en uppfattning om det förhĂ„llningsĂ€tt som rĂ„der pĂ„ de tvĂ„ förskolorna. Metoden som valdes var kvalitativa forskningsintervjuer.

"Den som kan arbeta ska arbeta" : Kravet pÄ motprestationer och andra skyldigheter för att beviljas ekonomiskt bistÄnd

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur en individs liv kan pÄverkas av att vÀxa upp med en missbrukande förÀlder. UtifrÄn en socialpsykologisk synvinkel undersöktes sambanden mellan intervjupersonernas uppvÀxt, deras sj?ÀlvkÀnsla och de sociala relationer de har idag. VÄr huvudsakliga frÄgestÀllning var ?Hur pÄverkas en mÀnniska av att vÀxa upp med missbrukande förÀldrar och kan den individen bli till en icke avvikande samhÀllsmedborgare?? De Ätta kvalitativa semistrukturerade intervjuer som uppsatsen baseras pÄ analyserades med grundlÀggande teorier frÄn socialpsykologin.

?Vi kunde kommunicera, men pÄ ett annat sÀtt? ? En intervjustudie om sjuksköterskans kommunikation med patienter dÀr ett gemensamt sprÄk saknas

Bakgrund: MÀnniskors tillvaro baserar sig pÄ relationer till andra och det Àr kommunikationen som utgör grunden för dessa relationer. Avsaknaden av ett gemensamts sprÄk mellan sjuksköterska och patient upplevs som ett hinder för att ge vÄrd av god kvalitet. PÄ en akutmottagning trÀffar sjuksköterskorna, under en kort och intensiv period, ett stort antal patienter och gör en snabb bedömning och prioritering. För att det ska fungera mÄste sjuksköterskan förstÄ patientens kommunikation. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva sjuksköterskors kommunikation med patienter dÀr ett gemensamt sprÄk saknas, pÄ en akutmottagning.

Specialpedagogisk Handledning

Problem och syfte: MedlemslÀnderna i VÀrldshÀlsoorganisationen söker implementera WHO: s klassifikation av funktionstillstÄnd, funktionshinder och hÀlsa. Klassifikationen ICF bygger pÄ ett helhetstÀnkande dÀr mÀnniskors hÀlsoegenskaper inom den kontext som deras personliga livssituationer och omgivning skapar beskrivs (Socialstyrelsen, 2003). Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) föreslÄr en mall för kartlÀggning av elever enligt ICF-CY (Children & Youth Version, 2007) inför upprÀttande av individuell utvecklingsplan eller ÄtgÀrdsprogram. Syftet med undersökningen Àr att utvÀrdera hur lÀrare upplever att mallen skapar förutsÀttningar för ett gemensamt sprÄk.Metod: Undersökningen Àr kvalitativ och har en fenomenologisk ansats. Sex lÀrare har intervjuats enskilt genom halvstrukturerad livsvÀrldsintervju.

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->