Sök:

Sökresultat:

1869 Uppsatser om Gemensam utgćngspunkt - Sida 26 av 125

RÀtten att hÀda : En undersökning av epideiktikens roll för formandet av en vÀrldsbild i debatter kring karikatyrer.

De senaste Ären har karikatyrer vid tvÄ tillfÀllen vÀckt kraftiga reaktioner i Sverige. Denna undersökning syftar till att undersöka om och hur debatter kring karikatyrer fungerar epideiktiskt och bidrar till formandet av en vÀrldsbild. I detta syfte har vi tittat nÀrmare pÄ argumentationen och det underliggande dramat i fyra tidningsartiklar frÄn debatterna kring Lars Hillersbergs karikatyrer som betonade vad som ansÄgs vara typiska judiska karaktÀrsdrag och Jyllands-Postens publicering av karikatyrer av den muslimske profeten Muhammed. Resultaten visar att debatterna har epideiktiska funktioner genom att de bidrar till processen av en gemensam definition av de uppkomna situationerna och dÀrmed ökar sammanhÄllningen i gruppen. Dess medlemmar förnyar sin sjÀlvbild och sin syn pÄ vad som Àr gott..

Samspelet mellan anva?ndande av icke-moneta?ra belo?ningar och personalomsa?ttning i fo?retag

Titel: Samspelet mellan anva?ndande av icke-moneta?ra belo?ningar och personalomsa?ttning i fo?retag.Niva?: C-uppsats i a?mnet fo?retagsekonomiFo?rfattare: Madelene Hassa och Rebecca NormanHandledare: Stig So?rling och Tomas Ka?llquistDatum: 2015 ? JanuariBakgrund: I dagens konkurrenskraftiga samha?lle har det blivit allt viktigare fo?r fo?retag att ma?na om sina medarbetare och beha?lla kompetens. Detta kan bland annat go?ras med hja?lp av olika typer av belo?ningssystem, varav icke-moneta?ra belo?ningar pa? senare a?r blivit allt vanligare.Syfte: Syftet med studien a?r att skapa fo?rsta?else fo?r samspelet mellan fo?retagsledningars anva?ndande av icke-moneta?ra belo?ningssystem och personalomsa?ttning i fo?retag.Metod: Studien a?r genomfo?rd med en kvalitativ design och en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via semistrukturerade intervjuer.

Kommunikation Med Estetik i engelskundervisningen

I uppsatsen förenas tvÄ perspektiv ? engelska och estetik ? med kommunikation som gemensam nÀmnare. Syftet Àr att undersöka hur estetiska uttrycksformer kan bidra till elevers sprÄkutveckling i engelska. Estetiken har i uppsatsen en dubbel roll, dels som pedagogiskt verktyg i engelskundervisningen men ocksÄ som sprÄkform med ett slags egenvÀrde. Undersökningen har baserats pÄ tvÄ, av mig iscensatta, engelsklektioner i en Ättondeklass. Fokus var muntlig kommunikation i kombination med redan befintliga estetiska uttryck ? fotografier och musik.

Professionaliseringsprocessen i VÀrmlands informatörsnÀtverk : -En studie av professionaliseringspocessens inflytandegrad pÄ nÀtverket

Syftet med detta arbete Àr att undersöka en eventuell professionaliseringsprocess inom informatörsnÀtverket i VÀrmland. NÀtverket som bestÄr av 117 yrkesverksamma informatörer i VÀrmland fungerar som ett forum för kompetensutveckling för lÀnets informatörer, och har för avsikt att sÀtta fokus pÄ yrkesrollen informatör.För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar valde vi att göra en kvantitativ undersökning genom elektroniska enkÀter. Populationen bestod av informatörsnÀtverket i VÀrmlands samtliga medlemmar.UtifrÄn resultatet drog vi slutsatsen att: nÀtverket Àr en social vÀrld, dÀr en professionalisering av yrket informatör sker pÄ bÄde ett medvetet och ett omedvetet plan. Svaren frÄn enkÀterna visar pÄ att det sker en social utestÀngning genom sprÄkbruk och genom en gemensam uppfattning kring yrket informatör som profession..

GrÄzonsbarnen

Vi hoppas att vÄrt examensarbete ska bidra till att elever i koncentrationssvÄrigheter ska uppmÀrksammas mer, och fÄ ett bÀttre stöd i skolan. Syftet med arbetet Àr att pedagoger skall kunna fÄ en bredare inblick i hur de kan stödja denna elevgrupp. DÀrmed hoppas vi att dessa elever kommer att fÄ en bÀttre möjlighet att uppnÄ mÄlen i Lpo-94 (LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). Vi har intervjuat psykologer, skolledare, specialpedagoger, specialidrottslÀrare, resurser/elevassistenter samt grundskolelÀrare. Det vi kommit fram till nÀr vi tolkat och analyserat resultaten av intervjuerna Àr att elever i koncentrationssvÄrigheter behöver en stark struktur omkring sig.

Undersökning av anpassad undervisning för elever med
matematiksvÄrigheter

Intentionen med detta examensarbete var att förvÀrva kunskap om hur pedagogerna anpassar studierna för elever med matematiksvÄrigheter. VÄr undersökning baserades pÄ intervjuer med gymnasielÀrare, en komvuxlÀrare och en specialpedagog. Intervjuerna blev, efter sammanstÀllning, jÀmförda mot tidigare forskning av matematiksvÄrigheter. FrÄn forskarvÀrlden tog vi del av olika forskares syn pÄ diagnostisering av elever. Resultatet av vÄr undersökning visade att bÄde bland forskare och bland pedagogerna fanns olika uppfattningar om hur elever med matematiksvÄrigheter skulle bemötas.

Hur lÀrare, elever och vÄrdnadshavare anvÀnder lÀroboken i geografiundervisningen

Examensarbetet syftar till att undersöka hur lÀrare anvÀnder geografilÀroboken och lÀrarhandledningen i planering av geografiundervisningen och skapa sig mer kunskap om lÀrares, elevers och vÄrdnadshavares anvÀndning av geografilÀroboken i Är 5. Studien bygger pÄ enkÀtundersökningar, intervjuer och observationer som gjordes bland lÀrare, elever och vÄrdnadshavare pÄ tvÄ skolor i tvÄ kommuner. Resultatet visar att lÀroboken och lÀrarhandledningen sÀllan styr hela undervisningsplaneringen. LÀrarhandledningen anvÀnds som en idébank och lÀroboken anvÀnds frÀmst för interaktion i klassen genom till exempel gemensam höglÀsning och samtal kring bilder i lÀroboken eller för elevers individuella arbete. Elever anvÀnder lÀroboken pÄ liknande sÀtt i hemmet som i skolan.

Nationellt godk?nd idrottsutbildning: f?r vem och varf?r?

Studien syftar till att identifiera vilka elitidrottsdiskurser och subjektspositioner som kommer till uttryck genom de styrdokument som framst?lls f?r Nationellt godk?nd utbildning (NIU). Genom diskursanalytisk metod unders?ks vilken mening och f?rst?else som tillskrivs elitidrott, samt det subjekt som betraktas vara elit. Studien tar avstamp i l?roplansteoretiskt perspektiv f?r att placera studiens fokus p? formuleringsarenan f?r NIU. F?r den h?r studien till?mpas l?roplansteoretiskt perspektiv f?r att rama in utbildningens formulerade syfte, m?l och kunskapsinneh?ll.

Fr?ga mig och jag ska ber?tta: En systematisk litteratur?versikt om att unders?ka faktorer som p?verkar identifiering av sexuellt riskutsatta ungdomar

Bakgrund: Under ton?ren ligger stort fokus p? sexualitet och en stor del av ungas utveckling inneb?r att ta risker. L?g kunskap och erfarenhet tillsammans med ungdomars impulsivitet ?r bland annat orsaker till att de har en tendens att uts?tta sig f?r risker vilket kan leda till konsekvenser f?r den egna reproduktiva och sexuella h?lsan. Med ungdomars livsv?rld som utg?ngspunkt r?dg?r och v?gleder barnmorskan ungdomen utifr?n hens sexualitet och ton?rsutveckling. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka faktorer som p?verkar identifiering av sexuellt riskutsatta ungdomar. Metod: En systematisk litteratur?versikt har genomf?rts och utformats utifr?n en integrativ design.

Licensiering av upphovsra?tt : En studie om avtalslicensens funktion och framtid

Licensiering utgo?r ett viktigt verktyg inom upphovsra?tten och har en stor praktisk betydelse fo?r sa?va?l upphovsma?n som ra?ttighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen a?r en nordisk ra?ttsfigur som framtagits fo?r att klarera ra?ttigheter vid massutnyttjanden av upphovsra?ttsligt skyddade verk och ger mo?jlighet att utnyttja verk av utanfo?rsta?ende upphovsma?n utan att inha?mta tillsta?nd. Upphovsma?nnens ra?ttigheter tillvaratas genom ra?tt till ersa?ttning och erforderliga skyddsregler.

Delaktighet och inflytande i förskolan, studie med pedagoger i en kommun

Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar av hur de skapar delaktighet och inflytande, i en kommuns förskoleverksamhet och organisation. Mina frÄgestÀllningar Àr hur pedagogerna beskriver sina möjligheter och hinder för att fÄ och skapa delaktighet och inflytande, samt vilka inre och yttre faktorer som finns som pÄverkar möjligheten för delaktighet och inflytande. För att undersöka detta har jag valt en kvalitativ forskningsansats. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer med sju pedagoger. Det empiriska materialet har bearbetats kvalitativt i en empirinÀra ansats. I resultatet sÄg jag att ett större fokus pÄ processkvaliteten behöver lÀggas och medvetenheten behöver ökas, kring den pedagogiska dokumentationens betydelse. Sammanfattningsvis behöver den undersökta kommunens förskolor en gemensam samsyn i hela systemet i ett förstÄelsebaserat och tolkande perspektiv som gynnar en lÄngsiktig och hÄllbar utveckling..

Etik : etikprojektet i den kommunala omsorgen i Rimbo

Om man ser Rimboprojektet i ett samhÀllsperspektiv kan man sÀga att det har fler tankevÀckande insikter att förmedla:1) etikprojektet har inneburit en förÀndring mot en större etisk medvetenhet i gruppen som helhet, och mot en större uppmÀrksamhet pÄ etikfrÄgorna i hela omsorgsförvaltningen2) utbildningsprocessen har bidragit till ett gemensamt sprÄk om begreppet etik relaterat till yrkesidentiteten3) behovet av nya samarbetsformer och ett mera effektivt sÀtt att ta vara pÄ de resurser som finns inom organisationen har pÄvisats inom omsorgsförvaltningenSlutsatsUtbildningsinsatsen har skapat ett gynnsamt lÀge för att fortsÀtta att arbeta med etikfrÄgorna i förvaltningen för att tydligt formulera de vÀrderingar som ska vara gemensamma för alla medarbetare. Man har lagt en gedigen grund för att bygga en framtid utifrÄn en gemensam mÄlsÀttning dÀr alla fÄr delta pÄ lika villkor..

Inkludering i ett skolperspektiv

Syftet med denna uppsats Àr att skildra inkluderingsarbetet pÄ tvÄ grundskolor i södra Sverige. Den ger uttryck för berörd personals Äsikter i frÄgan, samt diskuterar eventuella skillnader mellan begreppen integrering och inkludering. Den försöker ocksÄ definiera de bÄda begreppen och ge en tillbakablick pÄ hur det har sett ut tidigare i den svenska skolan. Vi har intervjuat ett antal lÀrare och skolledare som pÄ olika sÀtt Àr berörda av grundsÀrskolans verksamhet och arbetet skildrar en bild av hur de ser pÄ inkluderingsarbetet. Resultatet av denna undersökning visar att det inte finns nÄgra gemensamma riktlinjer för hur inkluderingsarbetet ska bedrivas, men vÄra respondenter upplever att delaktighet Àr vÀldigt viktigt. Det saknas ocksÄ samstÀmmighet kring innebörden av begreppet inkludering. I arbetet diskuteras huruvida det Àr möjligt för skolan att fÄ en gemensam definition av begreppet inkludering och vems uppgift det Àr att utforma riktlinjerna för hur inkluderingsarbetet ska bedrivas..

Avtalstolkning: De olika tolkningsmetoderna och deras inbördes betydelse

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats har varit att sammanstÀlla de olika tolkningsmetoderna samt att rangordna vilken dignitet de har i relation till varandra. Arbetet beskriver hur den nÄgot komplexa processen för avtalstolkning gÄr till samt vilka principer domstolen mÄste rÀtta sig efter. Jag kan numera faststÀlla att Àven om utgÄngspunkten vid all avtalstolkning Àr den gemensamma partsavsikten krÀvs det ofta andra tolkningsmetoder för att komma fram till en lösning pÄ konflikten eftersom det i praktiken Àr förenat med mycket svÄrigheter att försöka finna en gemensam partsavsikt. Arbetet omfattar Àven en jÀmförelse med internationell avtalstolkning eftersom vi lever i en allt mer globaliserad vÀrld och det Àr sÄ pass vanligt förekommande med internationella avtal att man inte kan bortse frÄn den betydelse som andra lÀnders avtalstolkning kan ha för svenska avtalsparter..

Ha?llbar utveckling ur ett fo?retags perspektiv : En fallstudie om hur Haglo?fs Scandinavia AB integrerar ha?llbar utveckling i sin marknadsfo?ring

Vi lever idag i ett samha?lle fullt av obalanser. Det ga?r att se hur ett konsumtionssamha?lle va?xt fram, grundat i en o?kad tillfredsta?llelse o?ver materiella ting. Ett samha?lle som besitter oha?llbara verktyg och ideal fo?r att skapa va?lsta?nd, och i sin tur har negativ pa?verkan pa? miljo?n.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->