Syftet med studien var att undersöka om man kan undervisa med hjälp av utomhuspedagogik även i de högre årskurserna i de naturvetenskapliga ämnena. Genom intervjuer försökte jag ta reda på vad tre lärare hade för syn på utomhuspedagogik. Jag intervjuade också en adjunkt på Linköpings universitet som arbetar med utomhuspedagogik och har skrivit litteratur om utomhuspedagogik. Jag kompletterade detta med litteraturstudier. Min studie ledde fram till slutsatsen att det går att undervisa på ett utomhuspedagogiskt sätt men att det är inte så vanligt i de högre årskurserna.

Studien baseras på observationsreferat och transkriptioner från åtta tvärprofessionellateammöten, utan patientdeltagande, inom ramen för neurologisk rehabilitering. Syftet var attproblematisera patientkonstruktioner i teamens framställningar. Dessa konstruktioner harvidare problematiserats genom organisatoriska/institutionella logiker och praktiker samtövergripande samhälleliga perspektiv. Materialet har analyserats med hjälp avinteraktionistisk-konstruktivistisk observationsmetodik och kritisk diskursanalys. Blandstudiens resultat märks att de patientkonstruktioner som skisseras är inkluderande på så sättatt de innehåller fler faktorer än verksamhetens primära fokus, samtidigt som de ärexkluderande på så sätt att patienterna genom dessa konstruktioner beskrivs som mer ellermindre möjliga att hjälpa och behandla, baserat bland annat på sociala faktorer.

Syftet med arbetet var att studera hur pedagoger diskuterade kring högläsning och hur de arbetade med denna. Undersökningen var menad att uppmärksamma pedagoger om sin egen verksamhet och förmåga att utveckla den. Jag använde mig av enskilda intervjuer följt av videoobservationer som underlag för uppföljningsintervjuer. Slutligen användes gruppintervju för att arbetslaget skulle få ett gemensamt forum för diskussion kring eventuella förändringar av verksamheten. Undersökningen visade att det infann sig ett reflekterande hos pedagogerna kring deras verksamhet kring högläsning.

Detta är min reflektion av mitt kandidatarbet 2008. Här finns beskrivet mitt arbete samt mina tankar kring det 15 veckor långa kandidatarbetet som resulterade i ett koncept för en helt ny fiktiv värld. Här förklarar jag mina orsaker till hur världen ser ut samt beskriver varför jag valde detta ämne inom denna utbildning. Förutom självaste reflektionen innehåller även dokumentet en förklaring av arbetsprocessen med hjälp av veckoreflektioner från varje arbetsvecka. Dokumentationen innehåller även källförteckning samt en ordlista.

Tema: Destinationsutvecklingsproblematiken handlar framförallt om svårigheterna att enas och agera utifrån en gemensam vision. Turismbranschen är starkt fragmenterad och uppfattningarna är många och olika beroende på utifrån vems perspektiv man betraktar fenomenet. Ambitionen är därför att belysa ett alternativt perspektiv på destinationsutvecklingsarbetet genom att se till samarbetsprocesser och attityder i nätverk.Frågeställning: Hur kan en positiv destinationsutveckling skapas i praktiken?Syfte: Det överordnade syftet med uppsatsen är att få kunskap om och förståelse för vad som skapar destinationsutveckling i praktiken. Vidare ska detta även leda till en förståelse för turistorganisationens betydelse för en positiv destinationsutveckling.Metod: Studien är av en teorialstrande natur och är utformad för att genom befintlig teori undersöka empirin och skapa ny kunskap om destinationsutveckling ur ett nätverksperspektiv.

Bakgrund: P? en barnonkologisk avdelning m?ter omv?rdnadspersonalen under ett arbetspass familjer som befinner sig i olika situationer, t.ex. patienter som nyligen f?tt diagnos, patienter som f?r behandling eller patienter som v?rdas i sent palliativt skede. Av olika anledningar kan inte alltid personalen ge varje familj den omv?rdnad de anser vara r?tt f?r familjen och/eller patienten.

Vi ville inventera begreppet värdegrund och arbetet kring detta i gymnasieskolan och ta reda på hur eleverna ser på detta. Vår hypotes är att en gemensam värdegrund inte är förenlig med de överigripande demokratiska värderingarna. Vi har genomfört intervjuer med elever, lärare och sakkunniga i syfte att ge en grund för samtal och dialog i klassrummet. För att redovisa dessa samtal har vi valt film som medium Vi tror att det är i ett samhälle med grundläggande skillnader i värderingar som demokratin hålls levande och det är framför allt på grund av dessa skillnader som vi behöver demokratin. Nyckelord: värdegrund, demokrati, jämställdhet, lika värde.

Denna studie har som syfte att synliggöra, beskriva och reflektera kring de faktorer som konstituerar fenomenet interpretationsprocess. För att spegla fenomenet från två håll genomförs två interpretationer av en grafiskt noterad solosång, och för att kunna kvalitetsbeskriva förloppen i denna praktikbaserade studie, används en metod där interpreten pendlar mellan rollen som praktiker och forskare, och reflekterar i och över handling.        I förhållande till text och notation har den ena interpretationsprocessen sin utgångspunkt i sångarens livsvärld samt dennes tolkning av några symboler, medan den andra tar sin utgångspunkt i sångarens upplevelse av några bilmekanikers livsvärldar, samt deras tolkningar av samma symboler. Som metodisk grund används fenomenologin, vars två grundläggande teser är: en vändning mot sakerna, samt en följsamhet mot sakerna. Det som undersöks är interpretens erfarenheter och det sätt på vilket fenomenet interpretationsprocess framträder, och både verbala samt klingande exempel på denna levda och upplevda erfarenhet redovisas. Resultatet jämförs även med tidigare forskning inom liknande områden.        Resultatet visar att några av de centrala faktorer som konstituerar de båda interpretations-processerna är textanalysens (i vid bemärkelse) betydelse, närvaron av publikframförande- och kommunikationstanken, växlingen mellan praktik och reflektion, samt det egna skapandets omfattning och karaktär.

Hur definierar lärare sitt ledarskap, vad har format deras syn på och vad upplever de som väsentligt i sitt ledarskap? Detta arbete har undersökt dessa frågor genom att dels genomföra intervjuer med två lärare och dels genom en enkätundersökning på en gymnasieskola. Den teoretiska ansatsen har varit hermeneutisk, dvs att resultaten har tolkats utifrån den innebörd som läggs in i handlingar och begrepp. Det visade sig att lärare definierar sitt ledarskap ganska varierande och att detta kan förstås utifrån avsaknaden av en gemensam teoretisk bakgrund..

Ett allt allvarligare problem i dagens samhälle är stressrelaterade sjukdomstillstånd till följd av människans nuvarande livsstil. En livsstil vilken äger rum i stadens informationssamhälle, där hjärnan ständigt utsätts för intryck som buller liksom nyhetsflöden. För att dessa intryck inte skall övergå i stress krävs reflektion och återhämtning, något som naturen har visat sig utgöra en effektiv miljö för. Det är därför av vikt att stadens gröna miljöer bevaras trots dagens rådande hållbarhetsstrategi, vilken förespråkar förtätning. Med denna vetskap står det också klart att kvaliteten i utformningen för de gröna urbana miljöerna, är avgörande för stadsinvånarens stresslindring.

I den nuvarande kursplanen för svenska (2000) står att skönlitteraturen är en del av kulturarvet och att den bl.a. syftar till att förmedla kunskaper och värderingar. Läsning av skönlitterära texter ska leda till att elever bl.a. utvecklar sin personlighet. Svenskämnets utveckling har präglats av olika grundskolereformer och debatter.

Så mycket som 83 % av alla företagsförvärv misslyckas med att öka aktieägarvärde och hela 53 % minskar till och med i aktieägarvärde (Daniel & Metcalf, 2001). Det är mycket lättare att göra själva affären, än att få den att fungera menar Nguyen & Kleiner (2003). Misslyckade företagsförvärv beror oftast på kulturella skillnader mellan företag och implementering av företagskultur är en nyckelfaktor för ett framgångsrikt företagsförvärv (Lodofors & Boateng, 2006).Syftet är att undersöka implementering av företagskultur efter ett företagsförvärv och att kartlägga ledningens och mellanchefernas egna upplevelser av framgångsfaktorer och svårigheter under processen.I den teoretiska referensramen definieras företagskultur och beskrivs utifrån ett flertal kulturella nivåer där värderingar får särskild uppmärksamhet då studien fokuserar på värdegrundsarbete. Det görs även en beskrivning av olika sätt att utveckla kulturer på. Vidare beskrivs faktorer som ledning och chefer bör ta hänsyn till vid implementering av företagskultur.

De snabba förändringarna i dagens arbetsliv gör att det ställs ökade krav på den anställdes förmåga att lära och utveckla sin kompetens i arbetslivet.Syftet med studien är att analysera några personalvetares egna uppfattning om sina förutsättningar och hinder för lärandet i arbetslivet. Uppsats arbetet har inslag av den hermeneutiska cirkeln. Studien är av kvalitativ karaktär med kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod.Resultatet av studien visade att de personalvetare som deltagit i studien anser att det är flera faktorer, som intresse, arbetsmiljö, tid för reflektion m.m. påverkar deras lärande och utveckling av kompetens..

Samarbetet inom NORDEFCO har blivit mer fragmenterat vilket innebär att bilaterala överenskommelser är vanliga. När det bilaterala samarbetet med Norge har försvårats av avbrutna materielprojekt så har det uttalats en stark politisk vilja att bilateralt fördjupa samarbetet med Finland. Drivkrafterna för samarbete har historiskt sett främst varit ekonomiska men även för att undvika kritisk massa i den egna organisationen. Uppsatsen undersöker, med hjälp av Tomas Valaseks framgångsfaktorer, förutsättningarna för fördjupat samarbete på strategisk nivå. Framgångsfaktorerna knyts till krigföringsförmåga på taktisk- och funktionsnivå och kan på så sätt undersöka om samarbetet mellan Sverige och Finland kan nyttjas för att undvika kritisk massa inom den belysta fältarbetsfunktionen.

SammanfattningHemsedal är en turistdestination mellan Bergen och Oslo, Norge. Deras vision är att vara Skandinaviens mest attraktiva resmål för fjällsport och unika kulturupplevelser. Att söka skapa en hållbar turismutveckling, genom en enhetlig definition av begreppet samt genom lämpliga verktyg, anser författarna är av betydelse för Hemsedal. Detta för att vara konkurrenskraftiga nog till att göra anspråk på titeln Skandinaviens mest attraktiva resmål, samt för en fortlevnad av destinationen. Hemsedal bör vara ekonomisk, ekologisk samt sociokulturellt långsiktigt hållbar.