Sök:

Sökresultat:

1798 Uppsatser om Gemensam läsning - Sida 40 av 120

Ren reflektion : en studie om reflektion och lÀrande under en arbetsplatstrÀff

Uppsatsen grundar sig pÄ en studie som genomförts pÄ ett företag i lokalvÄrdsbranschen. Syftet med uppsatsen Àr att belysa vilka förutsÀttningar för lÀrande som kan finnas under arbetsplatstrÀffar. Vi frÄgar oss hur utformningen av arbetsplatstrÀffen pÄverkar möjligheten till reflektion, hur reflektion uttrycks under en arbetsplatstrÀff samt vilken betydelse arbetsplatstrÀffar har för gemensam reflektion. Studien Àr avgrÀnsad till att gÀlla fenomenet reflektion som Àr en viktig faktor för lÀrande.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med observation som huvudsaklig datainsamlingsmetod. Vi har observerat tvÄ arbetsplatstrÀffar i företaget.Observationerna visar att det finns flera faktorer i utformningen av mötena som kan pÄverka möjligheten till reflektion för deltagarna.

Estetiska lÀrprocesser i förskolan och skolan

VÄrt examensarbete handlar om estetiska lÀrprocesser. Syftet var att synliggöra ochbeskriva hur lÀrarstudenter definierar och uppfattar begreppet, samt hur de vill anvÀndadet i sitt framtida yrke. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ hur man legitimerar anvÀndandet.Studien grundas pÄ tre kvalitativa gruppintervjuer med tolv lÀrarstudenter. Derasutsagor sammanstÀlldes och bildade olika kategorier. Resultatet av vÄr undersökningvisar att det finns ett Hettal olika sÀtt att se pÄ begreppet estetiska lÀrprocesser.

Möjligheter och hinder för Àmnesintegration : En studie av karaktÀrsÀmneslÀrares uppfattning av Àmnesintegration pÄ Industriprogrammet

Ämnesintegration Ă€r ett sĂ€tt att organisera undervisning för att eleven ska se det som förmedlas i ett större perspektiv, i syfte att skapa en helhetssyn pĂ„ kunskaper, i ett effektivare lĂ€rande. Meningen Ă€r att elevernas motivation ska öka liksom mĂ„luppfyllnaden för undervisningen. Studien har för avsikt att undersöka hur karaktĂ€rsĂ€mneslĂ€rare pĂ„ Industriprogrammet uppfattar Ă€mnesintegration. Det som undersöks Ă€r vilka möjligheter och hinder för Ă€mnesintegration karaktĂ€rsĂ€mneslĂ€rarna uppfattar genom kvalitativa intervjuer med 6st karaktĂ€rsĂ€mneslĂ€rare pĂ„ Industriprogrammet. Undersökningen kompletteras ocksĂ„ med en jĂ€mförelse av kĂ€rnĂ€mneslĂ€rares uppfattning om infĂ€rgning i en annan studie.

Ledarskapet i den flödesfokuserade tillverkningsindustrin : FramgÄngsfaktorer

Vi har sett att den svenska tillverkningsindustrin i detta nu befinner sig i ett paradigmskifte. Det vi observerat Àr att tillverkningsindustrier idag försöker Ästadkomma en mer effektiv organisation som bÀttre tillgodoser marknadens krav pÄ snabbhet och kvalitet. Det rÄder samstÀmmighet i litteraturen vi studerat, om att det har varit nödvÀndigt för mÄnga organisationer inom tillverkningsindustrin att förÀndra sina verksamhetsstrategier. FörÀndringen handlar om Lean och flödeseffektivisering som den nya verksamhetsstrategin. Genom intervjuer med ledare inom den svenska tillverkningsindustrin har vi uppmÀrksammat att ledarskapet Àr av stor betydelse i denna nya verksamhetsstrategi.

BÀstisar: Unga kvinnors upplevelse av relationen till sin bÀsta vÀn

VÀnskap har mycket stor betydelse i mÀnniskors liv, men Àr Àn sÄ lÀnge ett outforskat Àmne. VÀnskapsrelationer utgör ett socialt stöd som Àr viktigt för psykiskt vÀlmÄende och mental hÀlsa. Syftet med föreliggande studie var att öka förstÄelsen för hur ?bÀstisrelationen? mellan tvÄ unga vuxna kvinnliga bÀsta vÀnner kan gestalta sig. HuvudfrÄgestÀllningen var; vilka centrala teman karaktÀriserar relationen? En explorativ ansats tillÀmpades och kvinnornas egna upplevelser av relationen stod i fokus.

Kommunikation som framgÄngsfaktor i ett byggprojekt : En fallstudie pÄ byggaktörers syn pÄ kommunikation och mÄlbilder.

I dagslÀget Àr byggbranschen hÄrt styrt av att uppnÄ hög standard, rÀtt kvalitet, nÄ kortare byggtider och dettaska ske till en lÀgre kostnad. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur viktig kommunikationen ibyggprocessen Àr, om det finns ett samband mellan kommunikation och om projektet uppnÄr sitt förvÀntaderesultat. Vilken betydelse har mÄlbildens förankrande och programmets utformning för projektets chanser attuppnÄdda det förvÀntade resultatet. Studien grundar sig pÄ subjektiva resultat, utifrÄn de medverkandebyggaktörernas uppfattning, och mÀter dÀrmed inte frÄgestÀllningarna objektiv. Resultatet av de kvantitativaundersökningarna i denna studie visar pÄ att det finns ett samband mellan den allmÀnna kommunikationen,mÄlbildens tydlighet under projektet och mÄlbildens uppfyllelse.

Maktdistans och ledarskap ombord : En kvalitativ studie om fartygsbefÀlens upplevelser av den maktdistans som rÄder ombord

Att arbeta ombord pÄ fartyg innebÀr ofta att man mÄste leva och samarbeta med mÀnniskor frÄn andra lÀnder som har en annan kultur och andra vÀrderingar. Med en besÀttning dÀr flera kulturer finns nÀrvarande kan detta pÄverka arbetet sÄvÀl som det sociala umgÀnget ombord. Svenska fartygsbefÀl som jobbar med filippinskt manskap har upplevt denna interaktion. I denna studie undersöktes fartygsbefÀlens upplevelse om den maktdistans som finns mellan dem sjÀlva och det svenska respektive filippinska manskapet och hur denna distans pÄverkar livet ombord. Studien genomfördes med personliga intervjuer med sex informanter för att ge en djupare och mer ingÄende bild av deras Äsikter och upplevelser ombord.

Gemensam bank - en lösning för hela kedjan? : Inledande undersökning av bankrelationer inom franchiseförhÄllandet.

Christina Thulin-AnderssonHur mÄr undersköterskor i förhÄllande till de arbetsuppgifter och arbetsvillkor som de stÀlls inför inom Àldreomsorgen? Hur pÄverkas deras self-efficacy?VT 2007 Antal sidor: 27___________________________________________________________________________Studiens syfte Àr att bidra med kunskap till och förstÄelse för vilka faktorer och fenomen som kan vara avgörande för utvecklingen av sjÀlvbemÀstring för undersköterskor inom Àldreomsorgen. Uppsatsens forskningsfrÄga formuleras pÄ följande sÀtt: Hur kan sjÀlvbemÀstring pÄverkas av de arbetsvillkor och arbetsuppgifter undersköterskor stÀlls inför inom Àldreomsorgen? Studiens frÄgestÀllning besvaras med hjÀlp av intervjustudie. De intervjuade var sex undersköterskor med varierande Älder och de har arbetat olika lÄng tid inom Àldreomsorgen Resultaten visade att förmÄgan att förmedla och att ta emot kunskap inför olika arbetsuppgifter och arbetsvillkor, har en pÄverkan för utveckling av sjÀlvbemÀstring.

Postmodern teori och immanenstÀnkande

Inledning : Postmodernismen har existerat i cirka 30 Är och varit pÄ den sociologiska agendan i drygt 20 Är. Den har fÄtt utstÄ omfattande kritik, men har ocksÄ lockat mÄnga. Ofta framstÄr den postmoderna teorin som irrationalistisk och enbart kritisk, men om man utför en nÀrmare granskning finner man en systematisk teori med positiva ansatser. Denna sida lyfts dock sÀllan fram, men har under de senaste 10 Ären fÄtt allt större fotfÀste inom samhÀllsvetenskaperna, ibland under beteckningen postmodern teori, men minst lika ofta har den kallats vid andra namn. Att finna rötterna till den postmoderna teorin och se hur denna systematiska teori vÀxer fram Àr dÀrför viktigt för att förstÄ den samtida utvecklingen inom sociologisk teori.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att försöka frilÀgga de gemensamma nÀmnarna i den postmoderna teorin och pÄ sÄ vis kunna betrakta den som en rörelse med enhetlig grund och positiva förtecken.

Behov och krav pÄ informationsflödet inom produktion: ett
steg nÀrmare effektiv produktionsstyrning pÄ Volvo Aero
Corporation

Inom tillverkande företag existerar en mÀngd informationsflöden som möjliggör produktion. Utan dessa vitala flöden uppstÄr störningar som kostar tid och pengar. Inom produktionen Àr information ytterst viktig dÄ den möjliggör för styrning och planering. Detta projekt undersöker behov av och krav pÄ produktionsstyrningsstöd vid Volvo Aero Corporation (VAC). Genom intervjuer av medarbetare genomförs en kartlÀggning av behov och krav.

Gemensam historia men olika sÀkerhetspolitiska lösningar : En komparativ studie av Estland och Lettland

Estland och Lettland Ă€r Östersjöregionens minsta stater och de delar förutom geografi och storlek andra gemensamma kĂ€nnetecken som exempelvis liknande historiska erfarenheter av att ha Ryssland som granne. LĂ€nderna bedriver Ă€ven ett utvecklat sĂ€kerhetssamarbete. Estland och Lettland har emellertid valt olika sĂ€kerhetspolitiska lösningar för att hantera de hot som de stĂ„r inför.Denna uppsats undersöker Estlands och Lettlands mĂ„lsĂ€ttningar för organiseringen med sina vĂ€pnade styrkor och med medlemskapen i Nato och EU, de medel som de vĂ€pnade styrkorna har till sitt förfogande, samt de hot som Estland och Lettland identifierar. Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n ett realistiskt teoriperspektiv.UtifrĂ„n jĂ€mförelsen mellan Estland och Lettland konstaterar uppsatsen att för bĂ„da lĂ€nderna Ă€r det viktigt att aktivt delta i internationellt sĂ€kerhetssamarbete. LikasĂ„ Ă€r det för bĂ„da lĂ€nderna viktigt att ha ett strategiskt partnerskap med USA.

HÀlsa i idrott och hÀlsa ? Utbrett eller bortglömt?

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur lÀrarna i idrott och hÀlsa definierar hÀlsa samt hur de arbetar med hÀlsoaspekten i undervisningen. Vi valde att göra undersökningen pÄ grund av att ohÀlsa Àr ett stort samhÀllsproblem. Samt att lÀrarna i idrott och hÀlsa har chansen att nÄ ut till alla Sveriges ungdomar. Vi anser att hÀlsoaspekten Àr viktig i vÄr framtida yrkesroll och vi vill dÀrmed lyfta fram och synliggöra hÀlsans roll i undervisningen.I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod. DÀr vi gjorde semistrukturerade intervjuer med sex gymnasielÀrare i idrott och hÀlsa.

UndervisningssprÄk : i klassrummet

I detta arbete undersökte jag om högstadiesprÄklÀrare och SFI- lÀrare pÄ Komvux ansÄg sig bli pÄverkade av elevernas Älder och motivation, samt lektionstiden nÀr de valde undervisningssprÄk. Jag bad dem uppskatta hur mycket tid de undervisar pÄ mÄlsprÄket (det sprÄk eleverna ska lÀra sig), samt undersökte varför de valde det undervisningssprÄket. Jag intervjuade ocksÄ en metodiklektor.Jag samlade in information frÄn de berörda respondenterna genom ett frÄgeformulÀr via mail, och sedan fördjupade jag det inkomna resultatet med semi- strukturerade intervjuer.Resultatet visade att högstadiesprÄklÀrare anvÀnde elevernas modersmÄl till stor del i undervisningen. De trodde inte att Älder eller tid hade en avgörande roll vid deras val av undervisningssprÄk, men de var överens om att motivationen pÄverkade dem. SFI- lÀrarna pÄ Komvux anvÀnde till nÀra hundra procent mÄlsprÄket i sin undervisning.

Konsten att kommunicera strategiskt

Bakgrund: Fenomenet strategisk kommunikation har anvÀnts i den akademiska litteraturen imÄnga Är, men fortfarande betraktar forskare strategisk kommunikation som en djungel ochpÄvisar att mÄnga olika och liknande begrepp likt strategisk kommunikation anvÀnds omvartannat, allt eftersom flera forskningsfÀlt har vÀxt fram. Det Àr först nu pÄ senare Är somforskare har börjat nÀrma sig en enhetlig och gemensam kunskapsbas av vad detta nyaakademiska forskningsfÀlt egentligen innebÀr. Vilket dock Àr ett svÄrt omrÄde och forskarebelyser att strategisk kommunikation fortfarande Àr i ett vÀldigt tidigt skede vad det gÀllervetenskapen och bör betraktas som ett outforskat omrÄde.Syfte: Studien avser att genom en fallstudie beskriva hur VÀxjö kommun arbetar strategisktmed kommunikation för att nÄ sina mÄl.Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ fallstudie med semistruktureradeintervjuer.Slutsats: VÀxjö kommun Àr en stor och politiskt styrd organisation dÀr det Àr svÄrt att kunnakommunicera med alla anstÀllda pÄ ett önskvÀrt och tillfredsstÀllande sÀtt. Detta gör att deninterna kommunikationen till största del sker genom intranÀtet..

Den onde, den gode och den fule : Jakten pÄ den goda lÀroboken i Religionskunskap A

I Den onde, den gode och den fule. Jakten pÄ den goda lÀroboken i Religionskunskap A Àmnar vi att undersöka hur religionerna hinduism och buddhism presenteras i tre lÀromedelsböcker i Religionskunskap A för gymnasiet, samt hur vÀl Skolverkets styrdokument och en skola för alla förankras i dessa framstÀllningar. Vi har anvÀnt oss av en komparativ analysmetod dÀr vi har jÀmfört och stÀllt de tre lÀromedelsböckerna i relation till varandra för att kunna belysa deras likheter och skillnader. De teorier vi har anvÀnt oss av Àr: analytisk/positivistisk och hermeneutisk/dialektisk kunskapssyn, induktion, deduktion och abduktion samt ett etnocentriskt och genusrelaterat perspektiv. Teorierna bidrar till ett djup och en bredd i vÄr analys och belyser den mÄngfald som de tre lÀromedelsböckerna visar.

<- FöregÄende sida 40 NÀsta sida ->