Sökresultat:
1798 Uppsatser om Gemensam läsning - Sida 14 av 120
Beskrivning av rÄdgivningssamtalet - möjligheter och svÄrigheter med sjukvÄrdsrÄdgivning per telefon
Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva rÄdgivningssamtalet vid centrala sjukvÄrdsrÄdgivningar. Studien har gjorts som en litteraturstudie med deskriptiv design. Studien har baserats pÄ 12 vetenskapliga artiklar som har sökts fram via Cinahl och PubMed. Resultatet visade att rÄdgivningssamtalet innehöll en gemensam interaktion och bedömningsprocess, dÀr sjuksköterskan analyserade och tolkade det objektiva och subjektiva i den vÄrdsökandes hÀlsoproblem för att nÄ fram till samförstÄnd i beslut och ÄtgÀrd. Processen skedde i ett ansiktslöst icke fysiskt vÄrdmöte mellan sjuksköterskan och den vÄrdsökande och kunde beskrivas utifrÄn fyra faser 1) att samla information 2) att analysera och tolka 3) att bedöma 4) att ÄtgÀrda.
Att skapa en attraktiv och konkurrenskraftig region-spelar evenemang nÄgon roll? : En studie kring Björneborg Jazzmusikfestival, i regionen Satakunta, Finland
Uppsatsens syfte Àr att analysera om det finns en medvetenhet om regional identitet och image inom regionen Satakunta, samt om Äsikterna om utformningen av den regionala identiteten och imagen Àr konkretiserade, eller inte. UtifrÄn en studie av Jazzmusikfestivalen i Björneborg undersöks detta. I och med det diskuterar författaren huruvida evenemang har en roll i skapandet av en attraktiv och konkurrenskraftig region. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om det finns samarbeten i regionen för att göra den attraktiv och konkurrenskraftig. För att fÄ svar pÄ syftet har författaren anvÀnt sig av primÀrdata i form av intervjuer med representanter frÄn Björneborgs stad, Björneborg turistbyrÄ, Landskapsförbundet, Satakunta Tourist och Björneborg Jazzmusikfestival.
Hur arbetet med kunder kan standardiseras och förbÀttras hos ett företag i den medicintekniska branschen
I dagens samhÀlle befinner sig alla företag i en mycket konkurrensutsatt miljö, detta harmedfört att kundfokus ökat i alla företag som vill överleva pÄ marknaden. För att bli mereffektiva och fÄ en helhetsbild över det vÀrdeskapande flödet har företag börjat skapaprocessorienterade verksamheter. Med en processorienterad verksamhet ligger fokus pÄslutkunden, dennes krav, behov och önskemÄl. Med detta fokus aktualiseras behovet av attförstÄ att alla kunder Àr inte viktiga kunder och behovet av kategorisering skapas för attkunna differentiera kundservice av olika slag.MÄnga företag idag har problem med sin kundhantering, sÄ Àven fallföretaget GetingeSverige AB. De har ingen gemensam bild av vad en kund Àr och inte heller nÄgrastandardiserade processer för hur arbetet med kunder skall se ut.Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att visa pÄ hur standardiserade processer kringkunderna skall kunna skapas samt hur kriterier för en bra kundkategorisering kan tas fram.För att illustrera detta kommer arbetet att utföras pÄ ett fallföretag, Getinge Sverige AB.Arbetet skall ge dem ett förslag pÄ en gemensam bild av vad en kund Àr samt skapastandardiserade processer för hur arbetet med kunder skall se ut.
"Varför ska man bli ihoptutad med nÄgon man inte vill leka med?" : En studie av förskolepedagogers syn pÄ könssegregering, möjligheter och begrÀnsningar gÀllande barns lek.
Studiens syfte var att synliggöra vilka faktorer som enligt pedagogerna bidrog till att barn generellt sett, ju Àldre de blir, leker alltmer könssegregerat, vilket ocksÄ var den första forskningsfrÄgan. Den andra forskningsfrÄgan var vid vilken Älder pedagogerna menade att könssegregeringen började synas. Syftet fortsatte med att genom att synliggöra faktorerna, skulle studien undersöka vad pedagoger kan göra för att motverka den socialt konstruerade segregeringen och frÀmja lek mellan flickor och pojkar, vilket ocksÄ var den tredje forskningsfrÄgan. Metoden som anvÀndes var kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskolor. Resultatet visade att pedagogerna hade olika syn pÄ vad som pÄverkade barnens lek utifrÄn kön och genus.
Surfplattan som ny teknik vid tvÄ bibliotek : Barn- och ungdomsbibliotekariers attityder och lÀrdomar
Biblioteken som plats för teknik Àr nÄgot som diskuteras och förÀndras. Den teknik som hÀr undersöks Àr surfplattor ochde bibliotek som undersökts nÀrmre Àr biblioteket Miini (mÄlgrupp 0-5 Är) och biblioteket Dynamo (mÄlgrupp 15-25 Är)i Göteborg. FrÄgestÀllningen lyder: Hur pÄverkar bibliotekariers attityder till ny teknik deras kunskaper ochtillgÀngliggörande av teknik pÄ bibliotek? Hur gÄr surfplatteverksamheten och bibliotekariernas kunskaper kringsurfplattor att utvecklas?Studiens resultat visar att attityden till surfplattan inte nödvÀndigtvis pÄverkar bibliotekens tillgÀngliggörande avteknik. DÀremot finns det ett behov hos bibliotekarier att ha en gemensam strategi vad gÀller syftet med surfplattan ochvad den ska anvÀndas till.
Medstyrande grupper i busstrafiken: ett införandes
förutsÀttningar, principförslag och konsekvenser för LuleÄ
lokaltrafik AB
För att undersöka om medstyrande grupper gÄr att införa i busstrafiken, hur en sÄdan organisation i sÄ fall skulle kunna se ut och vilka konsekvenser det skulle fÄ pÄ bland annat ekonomi, engagemang, arbetstrivsel och sjukfrÄnvaro analyserades organisationen och arbetsförhÄllandena pÄ LuleÄ lokaltrafik AB (LLT) hösten 2002. Informationen samlades frÀmst in med ostrukturerade intervjuer med personal frÄn alla avdelningar. Resultaten visade att förarna antingen har oregelbundna arbetstider eller lÄnga arbetsdagar och att det finns en kraftig segregation mellan de kollektivanstÀllda och tjÀnstemÀnnen. Det framkom ocksÄ att företaget prÀglas av ett strÀngt Taylorismiskt synsÀtt. Utredningen uppdagade ocksÄ problem med det nya linjenÀtet som ska införas inom kort.
En granskning av akademisk litteratur om Corporate Social Responsibility
SammanfattningDatum: 30 maj, 2013NivÄ: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15 hpInstitution: Akademin för ekonomi, samhÀlle och teknik, EST, MÀlardalens HögskolaFörfattare: Andreas Melin Sofie Wiklund 9 september 1982 1 augusti 1988Titel: En granskning av akademisk litteratur om Corporate Social ResponsibilityHandledare: Cecilia LindhNyckelord: Corporate social responsibility, vÀrdeskapande, definitioner av corporate social responsibility, litteraturstudie corporate social responsibility, vÀrdeskapande genom corporate social responsibility, hÄllbar utveckling.FrÄgestÀllning: DÄ begreppet CSR Àr svÄröverskÄdligt och en gemensam definition saknas ville vi fÄ en förstÄelse för Àmnet om vad som Àr CSR, vilka mekanismer som ligger bakom anledningarna till varför företag arbetar med CSR och hur detta skapar vÀrde för företag och samhÀllet och varför det saknas en gemensam definition.Syfte: Syftet med denna studie Àr att granska och redogöra för studier om företag och CSR och vilka svar forskare har givit i vetenskaplig litteratur, för att ge en övergripande och förklarande introduktion till lÀsaren om vad som Àr CSR.Metod: Denna studie utgÄr frÄn en kvalitativ ansats. Totalt har 78 artiklar och inriktningen hos 105 akademiker anvÀnts i empiri och analys för att svara pÄ syftet. Litteraturstudie ansÄglÀmpligast som metod, dÄ det redan finns mycket skrivet inom omrÄdet.Slutsatser: CSR förefaller att definieras beroende pÄ forskarens ÀmnesomrÄde, inriktning, motiv samt vilken samhÀllsdebatt som Àr dominerande för stunden.CSR Àr symbiosen mellan företagets intresse, att vinstmaximera samt samhÀllets intressen dÄ CSR syftar till att vara lyhörd för samhÀllets krav och förvÀntningar pÄ hur företaget ska serva samhÀllet..
Teamthink och/eller grupptÀnkande Vem vinner pÄ grupparbete?
Syftet med underso?kningen var att utro?na huruvida problemlo?sning i grupp ger ett ba?ttre resultat a?n individuellt. Fyrtiotre elever, i tva? slumpvis utvalda gymnasieklasser, svarade pa? ett fra?geformula?r enskilt fo?r att da?refter tillsammans, i elva grupper, la?mna in ett gemensamt svar fo?r sin grupp. Tanken med underso?kningen var att ta reda pa? hur ma?nga korrekta svar eleverna fick individuellt och i grupp och om man kunde utla?sa om det uppsta?tt teamthink och/eller gruppta?nkande ur ba?de gruppens och den enskildes perspektiv.
Efter att ha diskuterat fra?gorna i grupp, och la?mnat ett gemensamt svar fo?r gruppen, fick eleverna 260 korrekta svar ja?mfo?rt med 150 korrekta svar individuellt.
Abessinienskolan
Abessinienskolan Àr en struktur. Eleven har en hemvist i sin klass för att sÄ gradvis knyta an till Ärskursen, skolan och samhÀllet. Skolan har en struktur med en gemensam mitt omslutet av egna klassrum och terrasser. De vetter ut mot det omgivande landskapet som eleven kan utforska. Klassrummen bestÄr av en serie fristÄende volymer anpassade till terrÀngen dÀr varje klassrum Àr slutet för koncentration, med utblick över och i anslutning till landskapet.
Vad betraktas som matematiksvÄrigheter i grundskolan?
Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av vad som betraktas som matematiksvÄrigheter i grundskolan, skolÄr 1-9, och hur undervisande lÀrare i matematik och specialpedagoger benÀmner svÄrigheterna.
Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om matematiksvÄrigheter.
Genom intervjuer med fyra specialpedagoger och fyra matematiklÀrare klargörs deras sÀtt att se pÄ matematiksvÄrigheter och hur dessa benÀmns.
Det sammanfattande resultatet visar pÄ att det finns mÄnga olika sÀtt att definiera matematiksvÄrigheter. Det visade sig inte finnas nÄgon gemensam terminologi hos de olika pedagogerna..
Kan en ketogen kost hj?lpa personer med migr?n? En systematisk ?versikt om en ketogen kosts eventuella p?verkan p? migr?n
Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att unders?ka och sammanst?lla det
vetenskapliga underlaget kring huruvida en ketogen kost minskar antal
migr?nattacker och antal dagar med migr?n hos personer med migr?n.
Metod: F?r att besvara syftet valdes en systematisk litteratur?versikt. S?kning gjordes
i PubMed och Scopus med hj?lp av fyra s?kblock. Utfallsm?tten var antal
dagar med migr?n samt antal migr?nattacker.
Kultur pÄ avstÄnd : fyra lÀrares syn pÄ kulturarvsfrÄgor i gymnasial distansundervisning utomlands
SammandragSyftet med uppsatsen Àr att studera vilken syn fyra lÀrare, verksamma inom olika skolomrÄden, i och utanför Sverige har kring kulturarv och kulturell identitet i ett internationaliserat samhÀlle. Mina frÄgestÀllningar riktar sig till gymnasielÀrare som Àr inbegripna i distansutbildning i utlandet pÄ ett eller annat sÀtt och behandlar frÄgorna: vad innefattar det kulturarvsbegrepp som stÄr omnÀmnt i Lpf 94? PÄverkas det skönlitterÀra kulturarv som förmedlas till utlandsstuderande distanselever av den utlÀndska kontext eleverna befinner sig i samt hur stÀrker fyra lÀrare i och utanför Sverige elevers kulturella identitet i svenska skolan?UtifrÄn en enkÀtundersökning med de fyra lÀrarna visar det sig att kulturarvet Àr ett mÄngtydigt begrepp som kan innefatta allt frÄn estetiska konstarter till en mer antropologisk syn dÀr kultur Àr allt vi gör och tÀnker. Det skönlitterÀra kulturarv som de fyra lÀrarna presenterar Àr nationellt/traditionellt och nationellt/samtidsbundet. LÀrarna har olika uppfattningar om huruvida hÀnsyn skall tas till den utlÀndska kontext som svenska elever som studerar pÄ distans i utlandet befinner sig i, men i praktiken Àr den internationaliserade skolmiljön frÀmst mÀrkbar i svenska skolan i utlandet.
Direktkrav och slutlig riskbÀrare
För att pÄ ett enkelt sÀtt beskriva det trepartsförhÄllande som existerar mellan barn, förÀldrar och socialnÀmnd kan sÀgas att förÀldrar har det frÀmsta ansvaret för att barns hÀlso- och sjukvÄrdsbehov tillgodoses och ytterst Àr socialnÀmnden ansvarig. Nuvarande rÀttslÀge kan ur ett tillÀmpningsperspektiv beskrivas som en trestegsraket. Den inleds efter att en motiverad vÄrdnadshavare söker socialnÀmndens samtycke för att den andre vÄrdnadshavaren motsÀtter sig barnets vÄrd. I ett första steg ska socialnÀmndens utredningsarbete bestÄ av att ta hÀnsyn till huvudregeln i förÀldrabalken som stadgar att vÄrdnadshavare har gemensam bestÀmmanderÀtt. SocialnÀmnd ska i och med huvudregeln försöka fÄ vÄrdnadshavarna att enas i frÄgan.
Ăktenskap i grĂ€nsland : Relationer i Tornedalen 1780-1850
Den geografiska rörligheten i nedre Tornedalen under den senare undersökningsperioden avtog. Vilket stÄr i kontrast till den tidigare periodens resultat, dÀr relationer utanför regionen var den medst förekommande Àktenskapsvarianten. I övre Tornedalen Àr den geografiska rörliheten inte liga hÀmmad, hÀr sker det lika mÄnga Àktenskap inom regionen som det gör utanför regionen. De bÀgge regionerna har dÀremot en gemensam faktor, och det Àr att Àktenskapen inom den egna regionen var stadig bÄde före och efter grÀnsdragningen..
Lösning av optimala styrproblem med finita elementmetoden. En studie i FEniCS.
I den ha?r studien implementeras en finita elementmetod fo?r att lo?sa optimala styrpro- blem i programvaran FEniCS. Den finita elementmetod som anva?nds a?r ha?mtad fra?n Karin Krafts doktorsavhandling Adaptive Finite Element Methods for Optimal Control Problems [2].Optimala styrproblem behandlar styrning av dynamiska system. Systemen beskrivs av en tillsta?ndsekvation och ma?let a?r att styra systemet mot ett visst tillsta?nd till en sa? la?g kostnad som mo?jligt.