Problembakgrund och problemdiskussion: Hållbarhet är idag ett högst aktuellt begrepp då världen står inför stora utmaningar. Företag anses ha ett stort ansvar när det kommer till dessa utmaningar och förväntas inte enbart sträva efter vinstmaximering utan de förväntas även ta ansvar för sin omgivning. För att redovisa sitt hållbarhetsarbete kan företag utfärda en hållbarhetsrapport. Global Reporting Initiative (GRI) är de mest tillämpade frivilliga riktlinjerna för hållbarhetsrapportering. Undersökningsämnet behandlar hur kvalité på hållbarhetsrapportering värderas av investerare.

De strukturomvandlingar på marknaden som uppstått till följd av globaliseringen, finansiella marknadens framväxt och den informationsteknologiska-revolutionen har inneburit att företag idag präglas av ett högre tempo och hårdare konkurrens. Detta har i sin tur inneburit att företagen blivit allt mer konkurrensmedvetna och anpassat sina verksamheter efter de nya förutsättningarna. En del i detta är att göra organisationen mer flexibel för att ständigt kunna anpassa sig efter förändringar i efterfrågan. Företagens flexibilitet kräver att även arbetskraften blir mer flexibel. Detta handlar i praktiken om att företagen i större utsträckning erbjuder tillfälliga anställningar och deltidsarbete istället för heltidstjänster.  Arbetsgivarorganisationen svensk Handel (2011) uttalar sig: ?Vi måste kunna ha personal i butikerna på de tider när kunderna vill handla.

Problembakgrund och problemdiskussion: Hållbarhet är idag ett högst aktuellt begrepp då världen står inför stora utmaningar. Företag anses ha ett stort ansvar när det kommer till dessa utmaningar och förväntas inte enbart sträva efter vinstmaximering utan de förväntas även ta ansvar för sin omgivning. För att redovisa sitt hållbarhetsarbete kan företag utfärda en hållbarhetsrapport. Global Reporting Initiative (GRI) är de mest tillämpade frivilliga riktlinjerna för hållbarhetsrapportering. Undersökningsämnet behandlar hur kvalité på hållbarhetsrapportering värderas av investerare.

Det är inget nytt att undersöka interaktioner på Facebook, dock är det oftast ur privatpersoners synvinkel Facebook undersöks och inte lika ofta ur en organisations synvinkel. Den här studien syftar till att fylla en del av Gapet i medie- och kommunikationsforskningen om hur ideella organisationer beter sig på Facebook genom att undersöka den narrativa processen hos två ideella organisationer och hur delaktiga användare är i organisationernas berättelse beroende på organisationens storlek, Kvinnojouren Embla och Rädda Barnen. Därför är studiens frågeställning utformad som följande; på vilket sätt interagerar ideella organisationer med sina medlemmar via organisationens Facebook-sida? Hur utvecklas interaktiva berättelser på organisationernas Facebook-sida? Vilka skillnader kan identifieras mellan en stor och liten organisation?Studien utgår ifrån Earl och Kimport (2011) som menar att organisationer kan använda sig av två strategier i sin kommunikation på nätet; supersize strategier, som kortfattat innebär att organisationer tar sina befintliga offline-strategier och gör dem större, starkare och kraftfullare via internet, samt teori 2.0 strategier, som kortfattat innebär att organisationer använder nya, innovativa metoder för att förmedla sina budskap. Solis och Breakenridge (2010) skriver om hur interaktivitetsmöjligheter förändrar hur organisationer bör tänka när de skriver meddelanden på nätet och att organisationer bör sluta se sina intressenter som en stor publik, utan att de ska betraktas och behandlas som individer.

Statliga regleringar drabbar oftast små företag hårdare än större företag. Regleringarna införs för att skapa en välfungerande ekonomi och är en nödvändighet för att ett samhälle ska fungera. I detta arbete studeras informations- och kommunikationsGapet som kan uppstå mellan små företag och myndigheter. Studien har sin utgångspunkt från lagen om kassregister som infördes 2010 för att skapa rättvisare konkurrens på marknaden. Skatteverket är de som skickar ut information och följer upp hur lagen efterföljs och därför är det Skatteverket som representerar en statlig myndighet i studien.

Statliga regleringar drabbar oftast små företag hårdare än större företag. Regleringarna införs för att skapa en välfungerande ekonomi och är en nödvändighet för att ett samhälle ska fungera. I detta arbete studeras informations- och kommunikationsGapet som kan uppstå mellan små företag och myndigheter. Studien har sin utgångspunkt från lagen om kassregister som infördes 2010 för att skapa rättvisare konkurrens på marknaden. Skatteverket är de som skickar ut information och följer upp hur lagen efterföljs och därför är det Skatteverket som representerar en statlig myndighet i studien.

Bakgrund: Svenskt Näringsliv utför årligen undersökningen ?Lokalt näringsliv?, därföretagare får utvärdera sina respektive kommuner gällande det lokala företagsklimatet. I den senaste undersökningen framkommer det att transportbolagen är den generellt sätt minsta nöjda branshen i Växjö kommun.Ett gott företagsklimat är nyckeln till att skapa framgångsrika företag. Ett gott företagsklimat är ett ömsesidigt mål som både företagare och kommun strävar efter. Företagare kommer få en ökad sysselsättning vilket kommer leda till högre skatteintäkter för kommunen.

Problembakgrund & problemdiskussion: Studier utförda på aktiemarknader över hela världen tyder idag på att personer med unik information tillgodogör sig abnormala avkastningar. Detta informationsgap kallas för informationsasymmetri och de som tenderar att utnyttja Gapet kallas för insiders. Tidigare studier har indikerat att informationsasymmetri påverkar bolagets interna val av informationsmetodik och därmed kan utnyttjas av personer med insynsställning för att erhålla abnormala avkastningar. Tidigare genomförda studier har funnit positiva samband mellan forskning och utveckling och överavkastning och vidare att personer som replikerar insiders handelsmönster har möjlighet att erhålla abnormal avkastning. Undersökningar kring detta på den svenska aktiemarknaden har dock aldrig genomförts, där forskare haft informationsasymmetri som en förklarande variabel för insiderhandelns avkastning.

Vi lever idag i ett samhälle där överkonsumtion av kläder blir allt vanligare. Modebranschen erbjuder ett explosivt utbud av kläder, och ?fast fashion? har blivit ett allmänt känt begrepp. Under de senaste åren har dock ett motstånd till detta växt fram: vissa konsumenter blir alltmer medvetna om hur deras egna konsumtionsvanor påverkar både miljön och människor världen över. Massproduktionens- och masskonsumtionens tid förväntas därmed snart vara över, och hållbarhet förutspås bli en så kallad megatrend inom såväl klädbranschen som andra branscher.

Denna uppsats verkar inom det företagsekonomiska området i allmänhet och inom marknadsföringsområdet i synnerhet. Den del inom marknadsföringen som kommer att behandlas är tjänster och tjänstekvalitet inom den offentliga sektorn och då specifikt Skatteverket. Studiens främsta syfte är att besvara frågan om det existerar ett gap mellan småföretagens uppfattning om vad tjänstekvalitet är och vad Skatteverkets uppfattning om vad tjänstekvalitet innefattar. Något ytterligare som behandlas inom syftets ramar är vilka kriterier i tjänstekvalitet som finns för en Skattemyndighet. För att ett rättvisande resultat skall erhållas har det i denna studie nyttjats en kvalitativ ansats.

Denna uppsats verkar inom det företagsekonomiska området i allmänhet och inom marknadsföringsområdet i synnerhet. Den del inom marknadsföringen som kommer att behandlas är tjänster och tjänstekvalitet inom den offentliga sektorn och då specifikt Skatteverket. Studiens främsta syfte är att besvara frågan om det existerar ett gap mellan småföretagens uppfattning om vad tjänstekvalitet är och vad Skatteverkets uppfattning om vad tjänstekvalitet innefattar. Något ytterligare som behandlas inom syftets ramar är vilka kriterier i tjänstekvalitet som finns för en Skattemyndighet. För att ett rättvisande resultat skall erhållas har det i denna studie nyttjats en kvalitativ ansats.

För många elever, särskilt bland dem med svenska som andraspråk och dem från studieovana hem, är Gapet stort mellan det språk de använder till vardags och det abstrakta, ämnesspecifika språk de möter i skolan. Språkets svårighetsgrad ökar dessutom ju högre upp i årskurserna eleverna kommer. Skolverket rekommenderar en språk- och kunskapsutvecklande undervisning för att stödja elever i att lära ämnesinnehåll och språk parallellt, vilket gagnar alla elever, men särskilt de grupper som nämndes ovan. Under senare år har svenska elevers resultat försämrats i internationella mätningar. Det heterogena klassrum läraren möter i Sverige idag ställer krav på undervisningen som lärare många gånger inte har beredskap för att möta.

För många elever, särskilt bland dem med svenska som andraspråk och dem från studieovana hem, är Gapet stort mellan det språk de använder till vardags och det abstrakta, ämnesspecifika språk de möter i skolan. Språkets svårighetsgrad ökar dessutom ju högre upp i årskurserna eleverna kommer. Skolverket rekommenderar en språk- och kunskapsutvecklande undervisning för att stödja elever i att lära ämnesinnehåll och språk parallellt, vilket gagnar alla elever, men särskilt de grupper som nämndes ovan. Under senare år har svenska elevers resultat försämrats i internationella mätningar. Det heterogena klassrum läraren möter i Sverige idag ställer krav på undervisningen som lärare många gånger inte har beredskap för att möta.

Denna uppsats bygger på ett projekt med syfte att öka företags konkurrenskraft genom att formera grupper, där kontaktytorna mellan företag sinsemellan samt mellan företag och universitet skall utökas och därmed ge utbyte av viktiga erfarenheter. Uppsatsen beskriver fem småföretag som producerar livsmedel och har arbetat i en innovationscirkel med ovanstående syfte. Dessa fem företag, Nordupplandsgruppen, har identifierat ett gemensamt intresse under dessa innovationscirkelträffar, nämligen att genom samverkan lösa det avsättningsproblem som finns hos företagen. Syftet med uppsatsen är att utreda företagens möjligheter att lösa detta problem genom att samverka inom marknadsföring och försäljning. Företagens problem med att få avsättning för sina produkter med bättre lönsamhet har visat sig vara en följd av resurskrävande distribution. Företagen har höga externa transaktionskostnader, det vill säga resurskrävande transaktioner för att sköta kundkontakter, söka nya kunder, presentera produkter, planera transporter och göra uppföljningar i butiker.

Examensarbetet handlar huvudsakligen om förtillverkade stabiliserande väggar i betong (prefab). Ett behov av att effektivisera modelleringsarbetet med väggkopplingar i beräkningsmodell utreds i en explorativ studie. Effektiviseringen erhålls med automatiserade algoritmer framtagna utan konventionell programmering. Arbetet vilar på en deskriptiv förstudie om de många steg en konstruktör går igenom i sin process för beräkning (beräkningsgång). Beräkningsgången avhandlas i arbetet och bygger på linjär elastisk global analys baserad på skalteori och finita element metoden (FEM).