Småföretagen är viktiga för vitaliteten i den svenska ekonomin och det är där den störstaandelen nya arbeten skapas. Småföretag saknar oftast egna resurser för att finansiera sintillväxt och är därför förpassade till externa kapitalkällor. Kunskapen kring kapitalstrukturen inya företag har dock varit begränsad, då de flesta studier har gjorts på listade och etableradeföretag.Tidigare forskning visar att många av småföretagets finansieringsbeslut är relaterade tillföretagsledarens karaktärsdrag, framförallt kontrollbehov, kunskap, erfarenhet, riskbenägenhetoch mål. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida företagsledarens karaktärsdragpåverkar den externa finansieringen i nystartade småföretag inom tillverkningsindustrin.Dessutom ska uppsatsen undersöka om teorierna kring det finansiella Gapet och peckingorder-teorin är tillämpbara på dessa företag.För att ge svar på studiens syfte har befintlig teori presenterats om pecking order, finansielltgap samt olika karaktärsdrag hos företagsledaren. Teorierna har legat som grund för denempiriska undersökning som genomförts.

Här kommer sammanfattning av vår uppsatts "Småföretagare och deras finansiering"SammanfattningDet finns många faktorer, både yttre och inre, som påverkar en småföretagare vid dennes val av finansieringsform. Det finns även många olika former av finansiering att välja bland t ex banklån, leasing och riskkapital och de olika finansiärerna ställer skiftande krav på småföretagen och företagarna. Ett problem som nämns i teorin är det finansiella Gapet som bygger på en asymmetrisk information mellan företagaren och finansiären. Småföretagare föredrar enligt pecking order modellen eget genererat kapital och är negativt inställda till att förlora kontroll över företaget samt självständighet. Den form av finansiering som företagarna enligt denna teori undviker därav så långt som möjligt är riskkapital då detta kortfattat innebär att företaget ?betalar? genom att ge bort ägande.

Bakgrund: I takt med att lagar, redovisningsnormer och skattesystem ändras, ställer företagens intressenter allt mer krav på den ekonomiska informationen. Detta bidrar till att förväntningarna på revisorn ständigt ändras liksom revisorns uppgifter vilket ger utrymme för ett gap mellan revisorns uppgifter och förväntningar som ägare och andra intressenter har på en revisor. Den 1 november 2010 avskaffades dock revisionsplikten för små aktiebolag i Sverige. Detta innebar att ca 250 000 aktiebolag nu kan välja bort revision.Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera och förstå faktorer som påverkar förväntningsGapet mellan ägare och revisorn, för att sedan kunna undersöka hur Gapet skiljer sig åt mellan företag med respektive utan revisionsplikt.Metod: För att uppnå syftet användes både en kvalitativ metod i form av intervjuer och en kvantitativ metod i form enkät som skickades till drygt 2200 små aktiebolag runt om i Sverige. I intervjun ställdes frågor där vi bad respondenterna uttrycka sig om vilka förväntningar de hade på revisorn och revisionen när företaget startades och om dessa uppfylldes eller inte.

Outsourcing är ett begrepp som blir allt vanligare i företag. Ett vanligt argument för att man väljer att outsourca vissa delar av verksamheten, är att det ger en möjlighet till att fokusera på kärnverksamheten och därmed uppnå större konkurrenskraft. Studien syftar till att undersöka hur externa designers kan skapa en visuell identitet på produkten, samt vilka faktorer är viktiga då externa designers ersätter en in-house designavdelning. En kvalitativ fallstudie har genomförts på DUKA, Axcent of Scandinavia och Gant. I dessa fall har alla på något sätt kontrakterat ut antingen hela eller delar av sin designverksamhet.

Här kommer sammanfattning av vår uppsatts "Småföretagare och deras finansiering"SammanfattningDet finns många faktorer, både yttre och inre, som påverkar en småföretagare vid dennes val av finansieringsform. Det finns även många olika former av finansiering att välja bland t ex banklån, leasing och riskkapital och de olika finansiärerna ställer skiftande krav på småföretagen och företagarna. Ett problem som nämns i teorin är det finansiella Gapet som bygger på en asymmetrisk information mellan företagaren och finansiären. Småföretagare föredrar enligt pecking order modellen eget genererat kapital och är negativt inställda till att förlora kontroll över företaget samt självständighet. Den form av finansiering som företagarna enligt denna teori undviker därav så långt som möjligt är riskkapital då detta kortfattat innebär att företaget ?betalar? genom att ge bort ägande.

Syftet med undersökningen är att undersöka elevernas uppfattningar om vad entreprenöriellt lärande är och hur det bedrivs. De frågor som ställts och som undersökningen ska svara på är följande: · Vad är entreprenöriellt lärande och genom vilka aktiviteter tycker eleverna att de lär sig entreprenörskap? · Vilken betydelse har Ung Företagsamhet för entreprenöriellt lärande? · Motsvarar betygssättningen de krav som ställs på entreprenöriellt lärande? · Har eleverna inflytande på undervisningen? · Hur arbetar lärarna med genusfrågor när det gäller entreprenöriellt lärande? Teorierna som har använts för att tolka insamlade data är Copes teori om lärande och motivationsteorin. Genusaspekter på resultatet iakttas vid analysen. Metoder som har valts för undersökningen, på grund av undersökningens karaktär och syfte, är enkäter och intervjuer.

Revisorn skall enligt revisorslagen arbeta utifrån god revisorssed samt vid utförandet beakta och genomföra uppdragen självständigt och opartiskt. Revisorns uppgift är att granska företagens årsredovisning, bokföring samt ledningens förvaltning och att säkerhetställa informationen. FörväntningsGapet är en effekt av att revisionen, revisorn genomför inte infriar de förväntningar intressenterna har på vad revisorn skall ansvara för och utföra vid revisionen. FörväntningsGapet inom mindre företag karaktäriseras ofta av bristfällig kommunikation eller uppkommer när företaget förväntat sig mer av rådgivning och mindre av revision.Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva vad mindre företag har för förväntningar på revisorn och revisionen samt identifiera eventuellt förekommande förväntningsgap. Visar det sig att det förekommer ett förväntningsgap kommer vi att belysa orsakerna till Gapet och hur det eventuellt kan komma att minskas utifrån olika former av lösningar.

Problemet med fetma och övervikt i västvärlden uppmärksammas alltmer då det närmast kan liknas vid en global epidemi som orsakar eller förvärrar många hälsoproblem. Kunskapsutvecklingen inom kostens påverkan på hälsan utvecklas ständigt och det kan numera sägas vara allmänt känt att en ohälsosam kost ger en negativ inverkan på hälsan. Denna kunskap borde generellt leda till att människan har en positiv inställning till hälsosam kost. Trots detta finner människor det fortfarande svårt att engagera sig i hälsobefrämjande beteenden. Följaktligen finns det ett gap mellan attityder och beteende när det gäller hälsosam kost.

Mitt examensarbete handlar om hur arbetslösa ungdomar med försörjningsstöd kan se på sin situation, sin framtid och praktik som en språngbräda ut i arbetslivet. Uppmärksamhet läggs på de möjligheter och hinder som de ser på sin väg. Examensarbetet bygger på en kvalitativ studie där tre ungdomar intervjuats. Karolina Bozic, ungdomshandläggare vid Arbetsmarknadsenheten i Halmstad, har även hon intervjuats för att ge en bild av arbetet med de arbetslösa ungdomarna som har försörjningsstöd. Resultatet av mina intervjuer har analyserats utifrån de faktorer som enligt Giddens (2003) ger en förståelse för hur arbetslösheten kan påverka en människa.

För att skapa och upprätthålla ett starkt varumärke är det viktigt att sträva efter en så stor överensstämmelse som möjligt mellan dess identitet och image. Det betyder samtidigt att det är viktigt att regelbundet undersöka likheter och skillnader mellan dem. Denna magisteruppsats syftar till att utreda överensstämmelsen mellan kundernas image av varumärket ABB och företagets identitet. På så sätt har vi analyserat likheter och skillnader mellan hur ABB beskriver sig själva och hur kunderna i undersökningen uppfattar dem. För att sätta in läsaren i undersökningsområdet har vi använt teorier kring vad som utmärker ett starkt varumärke samt varumärkesbyggande för business to business marknader.

Syfte: Studien syftar till att öka kunskapen om vilka faktorer som motiverar människor attsprida eWOM då kundförtjusning upplevts. Studien syftar, i synnerhet till att få en ökadteoretisk förståelse, i termer av servicekvalitet, kopplat till denna motivation.Design/metod: Studien kombinerar en induktiv och deduktiv ansats där empiri har prövatsmot befintlig teori. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativ innehållsanalys,med en kvalitativ ansats, där söktermer för hotellrecensioner på Tripadvisor.com, kopplat tillkundförtjusning, har använts. Ett befintligt kod-schema från tidigare forskning inom områdetför kundförtjusning har använts som utgångspunkt för kategorisering av analyserad text.Emellertid har vi haft ett öppet sinne för att kunna se eventuella nya kategorier växa fram urdatamaterialet. Kategorier har även kvantifierats för att få en bättre förståelse av resultatet.Resultat: Analysen av hotellrecensioner indikerar att det framförallt är kundservice, i form avöverraskningar, varm/välkomnande-, vänlig-, hjälpsam och uppmärksam personal sommotiverar människor att sprida eWOM då man upplever kundförtjusning.

Bakgrund och problemdiskussion: Studier kring företags informationsdelning och kommunikation har identifierat potentiella gap mellan företag och marknad med grund i att informationen från företagen är den enda information marknaden kan använda i sina analyser och prognoser. Marknaden efterfrågar full transparens och företagen är den begränsande faktorn där ledningen, styrelsen och ägarna spelar en avgörande roll för företagets informationsdelning. Dessa studier antar genomgående en kvantitativ ansats och har litet förklarande värde rörande hur information genereras av företaget och tas emot av aktieanalytiker. Denna studie ämnar beskriva kommunikationsmötet djupare genom följande problemformulering:- Hur ser samspelet mellan företag och marknad ut vad gäller informationsdelning?- Hur ser ansvarsfördelningen inom företaget ut vad gäller informationsdelning med marknaden?- Hur är analytikers attityd till företagets informationsdelning?Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka samspelet mellan företagsledning och marknadsanalytiker med hänsyn till informationsdelning och kommunikation.

Syfte: Vårt syfte är att analysera hur inre- och yttre motivation (Self-Determination Theory) och användning av tidsplaneringsverktyg (Time Management) interagerar inom Svensk Fastighetsförmedling. Vidare syftar studien till att analysera de eventuella kopplingar mellan Self-Determination Theory och Time Management som studien frambringar.Metod: Studien är av kvantitativ art och med grund i tidigare forskning utformades en enkät med totalt 38 frågor. Enkäten har konstruerats i Google Drive och distribuerats till respondenterna via e-post genom vår kontaktperson på Svensk Fastighetsförmedling. Totalt erhölls 303 enkätsvar, vilket innebar en svarsfrekvens på 38 %. Enkätsvaren har analyserats med hjälp av en korrelationsanalys och en faktoranalys.

Många företag anlitar i dagens samhälle en revisor för att utföra revisionen. Revision handlar om att revisorn kritiskt granskar företagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. Revisorns uttalande ökar trovärdigheten för årsredovisningen, men kan inte ses som en garanti för att allt står rätt till i företaget. Trots detta tror många klienter att revisorn ser över alla delar i företaget, men detta är enligt revisorsorganet omöjligt och revisorerna menar att detta missförstånd uppstår i och med klienternas okunskap beträffande revisorns roll, dennes uppgifter och begränsningar. Skillnaden beträffande vad klienterna förväntar sig av revisorsprofessionen och vad revisorerna verkligen presterar kallas för förväntningsgap.

Titel: Gap mellan praktik och normativ teori? - En studie av informationsanvändningunder strategiutveckling och strategiimplementering i sju stora tillverkningsföretagBakgrund och problem: Johnson och Kaplan startade genom sin kritik mot atttraditionell ekonomistyrning tillhandahåller och utgår från framförallt finansiellinformation som är för aggregerad, för kortsiktig och för sent tillgänglig, det som komatt kallas för "relevance lost"-debatten. Normativ teori har därefter vidareutvecklatkritiken och fört fram motiv till att användningen av finansiell informationbör kompletteras med mer icke-finansiell information. Finns det en överensstämmelsemellan företags agerande och normativ teori? Problemet formuleras därmed såsom:Använder företag finansiell och icke-finansiell information vid strategiarbetet i denutsträckning och med de motiv som normativa teorier förespråkar?Syfte: Studiens första syfte är att jämföra företags användning av finansiell och ickefinansiellinformation vid strategiarbetet med de normativa teoriernasrekommendationer.