Informationskoncept om kommunikation och tjänster för Stockholm Stadsom skall kunna tas i bruk år 2010, året då Stockholm har som mål att varavärldens tillgängligaste stad. Konceptet består av "huvudstationer" vid vilkaman kan genom att peka på en dataskärm får information om hur man tarsig från en plats till en annan. Stationerna är placerade på frekvent besöktaplatser i staden, så som tunnelbanestationer, torg, Gallerior, parker mm. Påplatser där det inte rör sig folk i samma utsträckning finns det #mellanstationer#med karta och info om närliggande kommunikationer. För att hittatill respektive #huvudstation# finns även markeringar i marken i form av enpil av metall och glas ur vilken det strålar ljus.

Informationskoncept om kommunikation och tjänster för Stockholm Stadsom skall kunna tas i bruk år 2010, året då Stockholm har som mål att varavärldens tillgängligaste stad. Konceptet består av "huvudstationer" vid vilkaman kan genom att peka på en dataskärm får information om hur man tarsig från en plats till en annan. Stationerna är placerade på frekvent besöktaplatser i staden, så som tunnelbanestationer, torg, Gallerior, parker mm. Påplatser där det inte rör sig folk i samma utsträckning finns det #mellanstationer#med karta och info om närliggande kommunikationer. För att hittatill respektive #huvudstation# finns även markeringar i marken i form av enpil av metall och glas ur vilken det strålar ljus.

Kameraövervakning har ökat kraftigt under de senaste åren, under en dag fångas vi av ett fler-tal övervakningskameror till exempel i kollektivtrafiken, på gator, i Gallerior och på arbetsplatser. Huvudsyftet med kameraövervakning ska vara att förebygga brott, förhindra olyckor och därmed jämförliga ändamål. Vid tillstånd av kameraövervakning är det Länsstyrelsen som gör en bedömning huruvida syftet med kameraövervakning väger tyngre än den personliga integriteten. I många fall nekas kameraövervakning just på grund av att syftet inte väger tyngre än den kränkning som sker på den personliga integriteten. Undersökningar om vad allmänheten anser om kameraövervakning är få och är dessutom några år gamla.

Kameraövervakning har ökat kraftigt under de senaste åren, under en dag fångas vi av ett fler-tal övervakningskameror till exempel i kollektivtrafiken, på gator, i Gallerior och på arbetsplatser. Huvudsyftet med kameraövervakning ska vara att förebygga brott, förhindra olyckor och därmed jämförliga ändamål. Vid tillstånd av kameraövervakning är det Länsstyrelsen som gör en bedömning huruvida syftet med kameraövervakning väger tyngre än den personliga integriteten. I många fall nekas kameraövervakning just på grund av att syftet inte väger tyngre än den kränkning som sker på den personliga integriteten. Undersökningar om vad allmänheten anser om kameraövervakning är få och är dessutom några år gamla. Vi har därför valt att genomföra en mindre undersökning om vad civilingenjörsstudenter vid nio olika högskolor/universitet i Sverige anser om kameraövervakning på allmänna platser. Undersökningsfrågorna handlade till största del om inställning till kameraövervakning på allmänna platser rent allmänt men även studenternas inställning till kameraövervakning och den personliga integriteten. Undersökningen visar att majoriteten av civilingenjörsstudenterna som svarat på enkäten an-ser att det är positivt med kameraövervakning och 54 % anser även att fler platser bör övervakas, framförallt kollektivtrafiken, bankomater, nattklubbar/krogar, parkeringsplatser samt platser där brottsstatistiken är hög bör övervakas. Efter denna genomförda undersökning, som visar en positiv inställning till kameraövervakning, rekommenderar vi att en större undersökning bör genomföras för att få en bild av allmänhetens inställning till kameraövervakning på allmänna platser och personliga integriteten och se om man eventuellt kan lätta på lagar och regler för tillstånd för kameraövervakning på allmänna platser..

Rubrik: Business or pleasure? En studie över framtidens köpcentrum.Problem: Vi vill teoretiskt skissera hur cityGallerior kommer att se ut i framtiden, vilka trender som råder och därmed även beröra hur situationen för cityGallerior är i nuläget. Men då detta problem är förhållandevis teoretiskt vill vi även kartlägga det mer empiriska problemet om hur kunderna vill att cityGallerior ska se ut i framtiden och hur de upplever dagens cityGallerior.Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur framtiden för cityGallerior ser ut genom att studera den forskning som råder inom området och studera de trender som råder. Syftet är även att undersöka hur kunderna vill att cityGallerior ska se ut i framtiden genom en enkätundersökning.Teori: De teorier vi använt oss av handlar främst om köpcentrum och allt vad det innebär, framtiden, kundtillfredsställelse, shoppingvanor och olika shoppingsegment. Vi har använt oss av både svenska och utländska källor.Metod: Vår uppsats är skriven på uppdrag av ett fastighetsbolag och vi antar därmed ett företagsperspektiv.

Utbyggnaden av externhandeln under de senaste decennierna har medfört en ökad konkurrens för cityhandeln i Sverige. De olika marknadsplatserna präglas av en allt större likriktning av butiksutbudet, framför allt när det gäller andelen kedjebutiker. Detta gäller främst externhandelns köpcentrum, men är även ett fenomen i stadskärnornas Gallerior. Cityhandeln bör differentiera sin produkt gentemot externhandeln för att locka kunderna till city. Detta kan ske genom att exempelvis erbjuda en bred butiksmix.

Margarin och smör är två kontroversiella livsmedel som stöts och blöts i diskussioner emellan människor, bl.a. i olika forum på internet. Ur näringssynpunkt skiljer sig produkterna åt, och generellt sett har smör en högre andel av mättat fett i jämförelse med margarin. Margarin är delvis baserade på vegetabiliska fetter och berikade med A-och D- vitamin, vilket är mer i linje med gällande näringsrekommendationer. Däremot har smör aromämnen som är unika för själva produkten som kan bidra till konsumenternas positiva smakupplevelse.Denna undersökning är ett samarbete med Unilever och varumärket Milda Margarin, för att ta reda på om olika matfetter i en chokladsockerkaka påverkar konsumenters gillande.

Bakgrund och syfte: Det är viktigt för ett företag idag att hitta en position på marknaden som fungerar i ett långsiktigt perspektiv. Dessutom gäller det för företaget att på ett tydligt sätt positionera sin produkt eller sitt varumärke i kundernas medvetande. Ett företag som inte är nöjd med positioneringen kan välja, eller är tvunget, att ompositionera.Vi har studerat fastighetsföretaget Norrviddens arbete med ompositioneringar av två varumärken, Galleriorna Flanör i Gävle och In: i Sundsvall. Syftet är att undersöka när och varför ett företag är i behov av att ompositionera sitt varumärke eller sin produkt samt att beskriva hur processen kan gå till. Huvudfrågorna uppsatsen behandlar är:- Varför genomför ett företag en ompositionering av ett varumärke?- Vilka strategier kan ett företag använda sig av vid en ompositionering?- Hur kan en ompositioneringsprocess gå till?Metod: Vi har gjort en fallstudie där vi har arbetat med ett induktivt angreppssätt med utgångspunkt i empirin.

Arbetet är en teoristyrd fallstudie på Amiralen och Slottsbackens handelsområden, med syfte att undersöka möjligheten att skapa en trevligare visuell externhandelsmiljö med hjälp av förtätning och funktionsintegrering. För att göra detta jämför och förenas handelsperspektiv på platsen med kända stadsbyggnadsbegrepp. Arbetes teori grundar sig på Jane Jacobs syn på staden som centrum för mångfald, Joel Garreaus teoretiserande av externhandelscentrumen utifrån begreppet Edge Cities, samt en syn på den täta staden som en hållbar stad. För att skapa den mångfaldiga staden krävs en inplantering av olika funktioner med olika tidsscheman, så att gaturummet ständigt befolkas av en varierande sammansättning människor. Vid sidan av detta förespråkas små kvarter, en tät stad med hög koncentration av människor och en bebyggelse med blandad bebyggelse från olika tidsåldrar.

2008 antog kommunfullmäktige i Luleå kommun en vision för kommunens utveckling fram till år 2050. Visionen beskriver en önskad riktning och ska ligga till grund för fortsatt arbete med en ny översiktsplan för kommunen och stadskärnan. I Vision 2050 beskrivs Luleå stadskärna som en livfull plats hela dygnet som präglas av en mångfald av arbetsplatser, handel, bostäder och nöjen. Utgångspunkten för det här examensarbetet är att studera och analysera Luleå centrums förutsättningar och möjligheter för en stadskärna med en mångfald av verksamheter som inbjuder till rörelse och vistelse i det offentliga rummet. Analyserna baseras på observationer och inventeringar av utredningsområdet och på intervjuer med fem personer samt en Space syntax analys utifrån tre olika metoder för analys.

Arbetet är en teoristyrd fallstudie på Amiralen och Slottsbackens handelsområden, med syfte att undersöka möjligheten att skapa en trevligare visuell externhandelsmiljö med hjälp av förtätning och funktionsintegrering. För att göra detta jämför och förenas handelsperspektiv på platsen med kända stadsbyggnadsbegrepp. Arbetes teori grundar sig på Jane Jacobs syn på staden som centrum för mångfald, Joel Garreaus teoretiserande av externhandelscentrumen utifrån begreppet Edge Cities, samt en syn på den täta staden som en hållbar stad. För att skapa den mångfaldiga staden krävs en inplantering av olika funktioner med olika tidsscheman, så att gaturummet ständigt befolkas av en varierande sammansättning människor. Vid sidan av detta förespråkas små kvarter, en tät stad med hög koncentration av människor och en bebyggelse med blandad bebyggelse från olika tidsåldrar.

Arbetets syfte är att ta fram principer för hur levande centrum kan utformas samt att komma med förslag på hur det kan ske vid regementsområdet i Borås. Det har skett genom att studera handelns utveckling, dess situation idag och det offentliga rummet. Utifrån dessa ämnen har sedan en målbild utformats som beskriver principer för vilka kvaliteter som är viktiga att sträva efter i planeringen av centrum och hur de kan tänkas uppnås. Förslaget utgår från det som har beskrivits i målbilden och även från en inventering som visar Regementet idag och planeringen av dess framtida utveckling. Arbetet avslutas med reflektioner kring processen med att ta fram förslaget, vad planeringen har för roll i centrumskapande och hur vi kan se på handelns utveckling.

Arbetets syfte är att ta fram principer för hur levande centrum kan utformas samt att komma med förslag på hur det kan ske vid regementsområdet i Borås. Det har skett genom att studera handelns utveckling, dess situation idag och det offentliga rummet. Utifrån dessa ämnen har sedan en målbild utformats som beskriver principer för vilka kvaliteter som är viktiga att sträva efter i planeringen av centrum och hur de kan tänkas uppnås. Förslaget utgår från det som har beskrivits i målbilden och även från en inventering som visar Regementet idag och planeringen av dess framtida utveckling. Arbetet avslutas med reflektioner kring processen med att ta fram förslaget, vad planeringen har för roll i centrumskapande och hur vi kan se på handelns utveckling.