För de fall en leverantör lidit skada på grund av en upphandlande myndighets överträdelse av upphandlingslagstiftningen föreligger rätt till skadestånd enligt 16 kap. 20 § LOU och i denna uppsats redogörs för den svenska rättsutvecklingen på bestämmelsens område. Redogörelsen görs främst ur ett praktiskt perspektiv och bland annat beskrivs hur bestämmelsen tillämpats gällande skadeståndets storlek, beviskrav och vilka överträdelser som egentligen sanktioneras. Vidare avsätts ett förhållandevis stort utrymme åt att beskriva följderna av en avbruten upphandling.Precis som övriga sanktioner i 16 kap. LOU grundas skadeståndsbestämmelsen på de så kallade rättsmedelsdirektiven.

Bakgrund och problem: Periodisering av inkomster till intäkter är en kompliceradredovisningsfråga. Komplikationen med att redovisa intäkter är att det är ett område där detges möjligheter för företagen att göra egna bedömningar. För att få tas upp i redovisningenmåste dessa bedömningar vara förenliga med den rättsliga standarden god redovisningssed.Under vissa omständigheter kan god redovisningssed medge mer än ett tänkbart alternativ förintäktsredovisning, I det fall Skatteverket anser att redovisningen inte är förenlig med godredovisningssed kan det leda fram till en tvist som kan prövas i domstol.Syfte: Uppsatsen syftar till att belysa vilka argument som framförts i en rättsprocess, hur deorganiseras i ett rättsfall, samt att undersöka deras trovärdighet i förhållande till en bestämdredovisningslösning avseende intäktsredovisning. Detta för att lyfta fram vilka argument somfår betydelse för vad som anses god redovisningssed i fallet.Avgränsningar: Studien gör en avgränsning att enbart omfatta intäkter ochintäktsredovisning. Ytterligare avgränsas uppsatsen till att diskutera svensk lagstiftning ochnormgivning inom redovisning.Metod: I uppsatsen används en kvalitativt inriktad metod.

I samband med de ökade kraven på ett vädersäkrat nät har funderingar kring att placera ut fler frånskiljare/brytare i luftledningsnätet för att reducera medelavbrottstiden för anslutna kunder (SAIDI) kommit fram. I Finland använder man till stor del fjärrmanövrerade apparater för att reducera SAIDI. Rapportens inledande avsnitt innefattar en förstudie om ursprunget till avbrottstid och SAIDI-statistik i Vattenfall Eldistributions nät. En jämförelse med Eldistributions nät och klimatet i Finland utförs och av detta fås olika förutsättningar för nätet i de olika länderna. Som en generell slutsats av väderjämförelsen mellan Sverige och Finland fastställs att Eldistribution i Sverige har sämre förutsättningar vädermässigt när det gäller luftledningsnät.

Urbaniseringen i världen fortsätter öka samtidigt som mängden fysisk aktivitet generellt sett minskar. Sverige är inte i något av fallen, ett undantag. En strategi som förespråkas av Sveriges tre största städer Stockholm, Göteborg och Malmö för att, bland annat, möta urbaniseringen är förtätning. Denna stadsbyggnadsprincip innebär att bebyggelse- liksom befolkningstäthet ökar inom samma yta. Samtidigt, som en konsekvens av detta, har tätorternas friyteareal minskat kraftigt och för fysisk aktivitet har den byggda miljön påvisats vara en av de faktorer som kan påverka människans val och vilja att aktivera sig. Utgångspunkten för uppsatsen ligger i en alternativ stadsbyggnadsprincip, som stödjer förtätning, men där förespråkarna menar att staden kan vara både tät och grön genom utvecklade metoder för friyteplanering.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur allmännyttiga bostadsbolag arbetar med socialt ansvar samt hur deras arbete påverkas av den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag med krav på affärsmässighet.Metod: Denna uppsats utgår från en kvalitativ metod. Först studerade vi relevanta teorier om CSR för sedan utföra intervjuer med de allmännyttiga bostadsbolagen AB Gavlegårdarna, Sandvikenhus AB samt Gävle kommun och Sandviken kommun. Förutom intervjuerna har vi även använt sekundärdata såsom internetkällor, vetenskapliga artiklar och rapporter. Vår studie bygger på empiriskt material där vi tar stöd från teorier i undersökningen. Information har bland annat hämtas ifrån AB Gavlegårdarna, Sandvikenhus AB, Gävle kommun, Sandviken kommun, Boverket, SABO och regeringen.Resultat & slutsats: Det finns ett stort behov av allmännyttiga bostadsbolag då kommunen har ett bostadsförsörjningsansvar.

Hyressättning är föremål för diskussion eftersom det idag finns förslag till ny hyressättningsmodell som kallas Stockholmsmodellen.Idag existerar bruksvärdessystemet som innebär att två lika lägenheter ska ha likvärdig hyra och om tvist uppstår finns bestämmelser som reglerar detta. Bruksvärdeshyra innebär att hänsyn tas till fastighetens och lägenhetens standard, utrustning i lägenheten och gemensamma utrymmen. De flesta hyrorna förhandlas kollektivt mellan hyresvärden och hyresgästorganisationen. Hyresregleringslagen tillkom 1942. Bruksvärdessystemet infördes 1968.

Skadeståndsparagrafen i LOU stadgar att en upphandlande myndighet som brutit mot bestämmelserna i lagen, ska ersätta därigenom uppkommen skada för en leverantör. En förfördelad leverantör ska påvisa i) ärendehanteringsfel, ii) skada samt iii) adekvat kausalitet mellan i) och ii) för att skadestånd ska kunna utgå. Regleringen bygger på ett antal olika EU-direktiv och den svenska regleringen är fortfarande relativt ung och under utveckling. Regleringen saknar bestämmelser om när en upphandlande myndighet får avbryta en offentlig upphandling.I rättspraxis har fastställts att det krävs "sakligt godtagbara skäl" för att en påbörjad upphandling ska få avbrytas. Vad som innefattas av sakligt godtagbara skäl är fortfarande diffust, men vad som kan konstateras är att avbrytandet måste vara förenligt med samtliga gemenskapsrättsliga principer och att beslutet inte får vara godtyckligt.

Uppsatsen behandlar konkursrätten och vilken mån konkursboet bär ansvaret för gäldenärens miljöfarliga avfall. Syftet med uppsatsen är att utreda rättsläget om hurvida konkursboet kan bli ansvarigt för gäldenärens miljöfarliga avfall. Metoden som använts i uppsatsen är en traditionell juridisk metod med fokus på rättspraxis. Rättsläget i denna fråga har varit väldigt omdiskuterat de senaste 10 åren och också framstått som väldigt oklart. Varför ämnet varit oklart är för att det är två starka rättsområden, konkursrätten och miljörätten som kolliderar.Viktiga principer inom de båda områdena kolliderar.

Hos företag som saknar restriktioner för lagernivåer och riktlinjer för beslut om skrotning blir det naturligt att saker sparas "utifall-att". Så länge ett sådant arbetssätt tillåts fortgå kommer tillgängliga områden sannolikt att fyllas på med allt mer saker och så småningom blir platsbristen ett faktum. Detta leder till oönskade konsekvenser i form av bland annat kapitalbindning, onödig hantering och transport, samt bidrar till att det blir svårare att hålla ordning. Volvo Lastvagnar AB i Umeå är ett företag som brottas med en del av denna problematik, speciellt utomhus på fabriksområdet. Det här examensarbetet syftar till att, med hänsyn till interna verksamheters behov, ta fram förslag som kan frigöra yta på fabriksområdet samt skapa bättre ordning.

Dagens samhälle är i ständig förändring, vilket hela tiden ställer nya krav på människor och utbildning. Internationalisering i skolan kan idag innebära bland annat internationella kontakter med skolor i andra länder, diskussioner kring attityder och värderingar eller temaveckor med internationell anknytning (Brodow, 2003). Litteraturgenomgången visade bland annat att pedagoger arbetade med internationalisering på olika sätt i undervisning. Ofta ansåg pedagoger att internationaliseringsarbete skulle integreras i den vanliga undervisningen (Skolverket, 1999). Det är viktigt att elever får kunskap om olika kulturer, för att lättare kunna tolka och förstå dessa (Fredriksson & Wahlström, 1997). Begrepp som kultur upplevdes och definierades på olika sätt (Eklund, 2003).

Bakgrund och problem: Ett bolags intäktsredovisning är centralt för ett företags välmående. Olika problem uppstår för olika branscher och flera redovisningsskandaler har uppdagats under de senate åren, men genomgående har ?revenue recognition?, alltså att bestämma när och hur intäkter ska tas upp i sin helhet, varit en av de största utmaningarna inom intäktsredovisning. Hur har intäktsredovisningen utvecklats genom åren?Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta en närmare titt på intäktsredovisning inom svenska företag och hos aktiva revisorer för att få djupare förståelse av problematiken som fortfarande finns kvar efter år av förändringar, då speciellt frågan om när en intäkt ska tas upp.

Titel: Vad påverkar valet av regelverk för Sveriges fastighetsföretag?Problem och bakgrund: Vid årsskiftet 2013/2014 införs K-Projektet i svensk redovisning. Kprojektetär uppdelat i fyra olika regelverk baserat på företags storlek, K1,K2 K3 och K4. En delföretag kommer vara mer eller mindre tvungna att använda ett särskilt regelverk till följd av sinstorlek medan några har möjligheten att välja då de ligger på gränsen mellan två regelverk. Vad harbetydelse och påverkan för dessa företag när de står inför ett val? En nyhet i ett av regelverken, K3,är komponentmetoden som ska användas för värdering och avskrivning av fastigheter.

Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur allmännyttiga bostadsbolag arbetar med socialt ansvar samt hur deras arbete påverkas av den nya lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag med krav på affärsmässighet.Metod: Denna uppsats utgår från en kvalitativ metod. Först studerade vi relevanta teorier om CSR för sedan utföra intervjuer med de allmännyttiga bostadsbolagen AB Gavlegårdarna, Sandvikenhus AB samt Gävle kommun och Sandviken kommun. Förutom intervjuerna har vi även använt sekundärdata såsom internetkällor, vetenskapliga artiklar och rapporter. Vår studie bygger på empiriskt material där vi tar stöd från teorier i undersökningen. Information har bland annat hämtas ifrån AB Gavlegårdarna, Sandvikenhus AB, Gävle kommun, Sandviken kommun, Boverket, SABO och regeringen.Resultat & slutsats: Det finns ett stort behov av allmännyttiga bostadsbolag då kommunen har ett bostadsförsörjningsansvar.

Att bevarandet av biologisk mångfald är en grundpelare för att nå en hållbar utveckling enades världens länder om i Konventionen om biologisk mångfald (CBD) som upprättades under toppmötet i Rio de Janeiro 1992. I konventionen förespråkas den s.k. ekosystemansatsen (EA), vilket är en strategi som innebär en helhetssyn på ekosystem. Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken grad EA tillämpas på nationell och regional nivå. Frågan är också om EA är en bra utgångspunkt för att upprätthålla biologisk mångfald på landskapsnivå samt vad som kan öka tillämpningen av EA på regional nivå.

I ett anställningsavtal finns en plikt för både arbetsgivaren och arbetstagaren att vara lojal mot avtalet. Lojalitetsplikten för en arbetstagare innebär bland annat att denne inte ska bedriva konkurrerande verksamhet, inte ska röja företagshemligheter samt avhålla sig från att skada arbetsgivaren genom att använda sin yttrandefrihet. Arbetstagaren har dock en viss kritikrätt gentemot sin arbetsgivare. Varken lojalitetsplikten eller kritikrätten, som inkluderas i lojalitetsplikten, finns stadgad i lag. De framkommer som principer och har utvecklats från den kontraktuella lojalitetsplikten som bland annat finns i affärsavtal.