Vi lever i ett samhÀlle som kontinuerligt utvecklas och förÀndras. Olika sorters förÀndringar, individuella som organisatoriska, Àr vanligt förekommande i dagens samhÀlle. Organisationer mÄste kontinuerligt förÀndras i takt med samhÀllet för att kunna anpassa sig till den miljö de Àr verksamma i och för att bibehÄlla sin konkurrenskraft. Att genomgÄ en förÀndring skapar olika upplevelser hos olika individer. Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga individens attityder till, och upplevelser av, den befintliga organisationen och den pÄgÄende organisationsförÀndring samt att presentera riktlinjer för en optimal organisation.

I denna studie utreds hur Kyrkliga Folkpartiet och Kyrkliga Förbundet för Evangelisk Lutheransk Tro, via sina organ Göteborgs Stifts-Tidning och Kyrka och Folk sÄg pÄ nationalsocialismen och judarna under perioden 1933-45. Fem stycken specifika hÀndelser under perioden har valts ut och utgör de tidsperioder varifrÄn underlaget till studien hÀmtats. Studien börjar med att ge en bakgrundsbeskrivning och dÀrefter förflyttas fokus till vad de tvÄ grupperna förmedlade för stÄndpunkter. Studien visar pÄ en komplicerad bild dÀr Göteborgs Stifts-Tidning var klart positiva till nationalsocialismen pÄ det politiska planet, medan man var kritiskt till dess inblandning i den tyska kyrkostriden. DÀremot hade man inte samma instÀllning dÄ det gÀllde den norska kyrkostriden.

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

Att visitera inom stiften var ett sÀtt för den kyrkliga överheten att utöva tillsyn över församlingarna och dess medlemmar i 1600-talets Sverige. Allt frÄn folkets katekeskunskaper till prÀsternas Àmbetsskötsel kontrollerades under visitationerna. TillfÀllen gavs ocksÄ för församlingsmedlemmarna att sjÀlva ta upp klagomÄl eller problem som de ville fÄ hjÀlp med av en högre auktoritet Àn det lokala prÀsterskapet. .

Hammarkullen ?r ett av 5 omr?den i G?teborg som av polismyndigheten definierats vara s?rskilt utsatt. Hammarkullens situation knyter an till samh?lleligt aktuella fr?gor och debatter om bland annat segregation, allm?nnyttigt ansvar och rumsliga skillnader i visionen f?r j?mlika st?der. Utsattheten visar sig oberoende av polisens definition genom socioekonomisk status, skolresultat och ett hyresr?ttsbest?nd byggt i miljonprojektets anda som idag ?r av grovt underm?lig standard p? grund av decennier av bristande underh?ll.

Since the 1990s, when the number of transnational companies increased, it has created challenges regarding the responsibility of human rights. As a response to these challenges the United Nations Human Rights Council (UNHRC) unanimously endorsed the new policy UN Guiding Principles on Business and Human Rights (UNGP) in 2011. UNGP does not have the status av international law, yet simply as guidelines and its implementation is based on good will and voluntary efforts. Now, 10 years later, this study aims to get understanding regarding if UNGP is considered as norm by the Swedish Government, Volvo and Gothenburg Municipality. The material of the study consists of sustainability reports, annual reports and governmental documents with focus on human rights in relation to business published between the year of 2011, when UNGP was endorsed, until 2020.

I takt med att digitaliseringen av offentlig sektor ?kar, har cyber- och informationss?kerhet blivit en allt viktigare fr?ga. Samtidigt visar tidigare forskning att s?kerhetsarbete inte enbart formas av tekniska system och regler, utan ?ven den organisatoriska kulturen. Denna uppsats unders?ker hur anst?llda vid den gemensamma f?rvaltningen vid G?teborgs universitet uppfattar och f?rh?ller sig till informations- och cybers?kerhetsarbete, med s?rskilt fokus p? hur organisationskultur p?verkar attityder och beteenden. Uppsatsens teoretiska ramverk utg?r fr?n begreppen organisationskultur, s?kerhetsklimat och s?kerhetskultur, vilka anv?nds f?r att analysera hur informella normer och strukturer p?verkar s?kerhetsarbetet.

Mitt syfte Àr att ta reda pÄ om mÀsshaken har Àndrat sitt utseende pÄ nÄgot vis. Jag har försökt följa mÀsshakens utveckling frÄn den allra tidigaste kristendomen till i dag. Vilken form av förÀndring har skett hos mÀsshaken? Har reformationen pÄverkat mÀsshaken pÄ ett eller annat sÀtt? Finns det nÄgon politisk eller social pÄverkan som kan ses i mÀsshaken? Har den möjligen pÄverkats av modet? VarifrÄn kommer mÀsshaken och hur har den fÄtt sin nuvarande form?.

N?r jag p?b?rjade mina studier p? kandidatprogrammet Kultur drog jag mig f?r att svara p? fr?gor om vad jag g?r om dagarna. Jag m?rkte att jag sk?mdes till f?ljd av mitt studieval. Jag tyckte det var sv?rt att bem?ta det ifr?gas?ttande och den of?rst?else som jag upplevde att folk i min omgivning m?tte mig med.

Denna uppsats undersöker aristokratiska kvinnors roller i den fornordiska kulturen i syfte att se om dessa roller kan förklara varför dessa kvinnor engagerade sig i kristnandeprocessen. Undersökningens resultat indikerar att kvinnornas uppgift var att vara en freothuwebbe, en vÀvare av fred mellan kungar och krigare och gudar och mÀnniskor och att de ocksÄ fortsatte med denna uppgift under och efter religionsskiftet, men vÀvde dÄ istÀllet fred mellan prÀsterna och kungen, mellan de framvÀxande staterna och den begynnande kyrkliga organisationen. .

Syfte och frÄgestÀllningar: Den hÀr uppsatsens syfte var att ta reda pÄ personalens upplevda hÀlsa och fysisk arbetskapacitet, fysiska krav i arbetet, samt motionsvanor inom Stockholms Stadsmission. FrÄgestÀllningarna var: Hur kan olika individers upplevda hÀlsa och fysiska krav i arbetet se ut inom skilda yrkesomrÄden pÄ ett och samma företag? Kan den fysiska arbetskapaciteten inom olika yrkesomrÄden pÄverkas av motionsvanor? Kan rökning vara en faktor som pÄverkar upplevd hÀlsa och motionsvanor?Metod: Datainsamlingen bestod av enkÀtundersökning, stegmÀtning samt steptest för berÀkning av syreupptagningsförmÄgan. Undersökningen omfattade 48 personer frÄn tre arbetsomrÄden: administration, butik och restaurang. De utgjordes av 31 kvinnor och 17 mÀn i Äldrarna 19 till 63 Är med en medelÄlder pÄ 38 ± 14 Är.

Uppsatsen behandlar frÄgan om hur ÀmbetsbÀrare inom Svenska kyrkan anvÀnder timbreringar i deras heraldiska vapen. Detta bruk jÀmförs sedan med bruket Church of England samt Romersk katolska kyrkan, vilka har en reglerad heraldik, i motsats till Sverige, och Svenska kyrkan.I uppsatsen lÀmnas Àven förslag till timbreringar för Svenska kyrkan..

Svenska kyrkans stÀllning har onekligen förÀndrats under 1900-talet, framför allt under den senare delen av Ärhundradet. Kyrkan gÄr nu ett nytt Ärhundrade till mötes genom att göra en del förÀndringar inom organisationen. Dessa förÀndringar berör riterna och traditionerna till en viss del men inte vad det gÀller det innehÄllsmÀssiga utan nÀstan enbart den ekonomiska biten.Svenska kyrkan förlorar mark bland det svenska folket.* Vad ska man göra för att vinna tillbaka mÀnniskan till kyrkan?* Kan detta genomföras om man förÀndrar och förnyar det kyrkliga innehÄllet t.ex. traditioner, riter m.m.?* Om en förÀndring krÀvs vad ska dÄ förÀndras och vad ska vara kvar?* Hur nÄr man en vettig förÀndring?.

Homelessness has always been and will always be a problem in every society. How should we organize the work and care for these people? There are three different types of welfare states, the liberal, the conservative and the social democratic. In the liberal welfare state the market is the supplier of the public good. In the conservative state the family and church and in the social democratic the state is the supplier of the public welfare.The Swedish welfare state has been the archetype of social democratic welfare with de principal of ?Folkhemmet? in focus.

Syfte: VÄrt syfte Àr att redogöra för hur nyhetskonsumtionen bland Twitter-anvÀndare har förÀndrats sedan de startat ett konto.Problem: De flesta tidningar har en webbupplaga som finns tillgÀnglig pÄ internet och mÄnga finns Àven tillgÀngliga pÄ sociala medier, dÀr lÀsaren kan ta del av, dela med sig av och diskutera nyheter. Hur har Twitter som fenomen förÀndrat anvÀndarnas sÀtt att konsumera nyheter?Metod: Kvalitativa enkÀtintervjuer pÄ internetResultat: Resultatet visar att anvÀndarnas sÀtt att konsumera nyheter mer eller mindre har förÀndrats sedan de startat konto pÄ Twitter. De ser Twitter som en möjlighet till att fÄ nyheter i ett flöde under dagen och kunna diskutera dessa med andra anvÀndare. De ser samtidigt Twitter som ett komplement till tidningarnas pappers- och webbupplaga, dÀr de under dagen kan ta del av de uppdaterade nyheterna..