Hippoterapi Àr en sjukgymnastisk behandlingsform dÀr man anvÀnder hÀsten som ett hjÀlpmedel i behandlingen. Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka upplevelserna av hippoterapi som behandling för funktionshindrade barn i Indien. Studien grundas pÄ intervjuer av fyra barn och tre lÀrare. Intervjuerna genomfördes med tolk pÄ tamil och engelska. Barnen intervjuades med fokus pÄ deras egna upplevelser av hippoterapin och lÀrarintervjuerna fokuserade pÄ huruvida de upplevt nÄgra förÀndringar hos barnen sedan de började med hippoterapi.

Abstract Titel: Konfliktstrategier i förskolan ur ett genusperspektiv. Författare: Annette Gustavsson & Susanne Karlsson Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Barn Unga SamhÀlle, Barndoms- och Ungdomsvetenskap,(2009). Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn ett genusperspektiv se hur förskolebarn hanterar konflikter i den fria leken. VÄr frÄgestÀllning bestÄr av tvÄ frÄgor; Vilka konfliktstrategier anvÀnder förskolebarn? Vilka skillnader kan vi se i hur flickor respektive pojkar löser konflikter? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört observationer av barn i den fria leken som vi dessutom har filmat. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit konflikt och konfliktlösning samt utifrÄn ett könsperspektiv.

Bakgrund:Varje Är drabbas fler och fler mÀnniskor av cancer och de flesta har mÄnga funderingar, tankar och kÀnslor kopplade till bÄde sjukdomen i sig och till   den behandling som ges. StrÄlbehandling Àr en av de vanligaste behandlingsformerna mot cancer idag. StrÄlning   medför nÀstan alltid att patienten tvingas genomgÄ ett antal mer eller mindre   obehagliga biverkningar för att bli fri sin cancer. DÀrmed finns en risk att patientens hÀlsa och vÀlmÄende försÀmras. För att vi som sjuksköterskor ska kunna ge god vÄrd Àr det viktigt att fÄ en djupare förstÄelse för patienternas situation under och efter strÄlbehandling.Syfte:Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen i samband med strÄlbehandling hos personer med cancer.Metod:Litteraturöversikt enligt Fribergs metod (2012) dÀr 11 artiklar med kvalitativ design analyserades till resultatet. Resultat:Tre huvudteman framkom; Upplevelse av vÄrdmiljön, Hela tillvaron pÄverkas samt Social isolering och mellanmÀnskliga relationer.

VÄr studie handlar om pedagogers syn och tankar kring flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. Syftet med studien Àr att undersöka vilka arbetssÀtt de intervjuade pedagogerna anvÀnder för att frÀmja sprÄkutvecklingen hos flersprÄkiga barn. Vi vill samtidigt veta om barnets modersmÄl och kultur integreras i verksamheten och om den fysiska miljön Àr frÀmjande för flersprÄkiga barn. Vi har anvÀnt oss utav miljöobservationer och kvalitativa intervjuer för att intervjua sex förskollÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner som ligger i Mellansverige.De frÀmsta arbetssÀtten pedagogerna anvÀnder sig utav Àr höglÀsning, bilder och tecken som stöd, och att man stÀndigt arbetar medvetet med sprÄket i vardagliga aktiviteter som samlingen, vid matbordet, blöjbyten mm. Informanterna pÄpekar att det Àr viktigt att barnens modersmÄl Àr vÀlutvecklat för att de ska kunna utveckla ett bra andrasprÄk.

Syftet med studien var att undersöka trÀningspersonals förstÀllningar om vad de ansÄg pÄverkade fysisk aktivitet för personer med rörelsehinder som fysisk funktionsnedsÀttning. Kvalitativ studie i form av tvÄ fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Varje fokusgrupp bestod av trÀningspersonal frÄn sex privata och sex kommunala anlÀggningar i norra Sverige. Totalt intervjuades 12 personer med erfarenhet varierande mellan 2 och 33 Är: sex personer frÄn privata anlÀggningar och sex personer frÄn kommunala anlÀggningar. Resultat: Sex kategorier framtrÀdde: Attityder, Fysiska och psykosociala aspekter, Individanpassning, Inspiration/Motivation, Information/Marknadsföring, Effekter av fysisk aktivitet ? Lika för alla.

Den tÀta staden tycks vara ett vedertaget stadsbyggnadsideal i strÀvan mot den hÄllbara staden. Flertalet forskare har dock pÄvisat att det inte finns nÄgon entydig definition av vad begreppet innebÀr samt hur det ska tillÀmpas i praktiken. Kandidatarbetet syftar dÀrför till att bidra med ökad förstÄelse kring hur begreppet tÀthet kan tillÀmpas i praktiken, genom att undersöka vilka fysiska uttryck som kopplas till den tÀta staden i kommunala planer. Syftet Àr vidare att diskutera dessa fysiska uttryck gentemot forskning om hÄllbara tÀta stadsformer, för att undersöka hur kommunal tillÀmpning förhÄller sig till detta. I forskningsöversikten första del behandlas forskares olika uppfattningar om vad hÄllbar tÀthet och hÄllbar stadsform Àr.

OtillrÀckligt behandlad postoperativ smÀrta Àr ett problem som sjuksköterskor i allmÀnhet kommer i kontakt med i sitt dagliga arbete och som Äsamkar patienten bÄde fysiska och emotionella kval. Musik, med tusenÄriga traditioner som lÀkande, har lÀnge varit en bortglömd intervention dÄ sjukvÄrden under lÄng tid varit strikt biomedicinskt inriktad. Syftet var att belysa musikens inverkan som omvÄrdnadsÄtgÀrd i samband med postoperativ smÀrta, ur ett patientperspektiv. Metoden bestod av en litteraturstudie, nio vetenskapliga artiklar har analyserats och ligger som grund till resultatet. Analysen av artiklarna har lett fram till tre olika kategorier; Lindrad smÀrtupplevelse, lindrad upplevelse av kÀnslomÀssigt lidande och underlÀttad mobilisering.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀrare bedriver undervisning för en hÄllbar utveckling i de tidiga skolÄren. Vi har valt att anvÀnda kvalitativa intervjuer för att fÄ mer djupgÄende svar och för att kunna stÀlla följdfrÄgor. FrÄgestÀllningarna vi vill ha besvarade Àr: Vad lÀgger lÀrarna i begreppet hÄllbar utveckling? Hur bedriver lÀrare i de tidiga skolÄren undervisning för hÄllbar utveckling samt hur pÄverkar lÀrarens egen attityd till Àmnet undervisningen? Resultatet visar att lÀrarna har problem med att definiera begreppet hÄllbar utveckling och att lÀrande för hÄllbar utveckling Àr ett komplext perspektiv som innehÄller mer Àn miljöaspekten. MÄnga lÀrare vÀljer att arbeta praktiskt dÀr eleverna ges möjligheter att se orsak/verkan av mÀnniskors handlingar.

Denna underso?kning so?ker ett svar pa? hur den relativt vana lyssnarens bedo?mning av ljudkvalitet pa?verkas av ett sa? kallat o?ppet test, da?r det som bedo?ms a?r ka?nd fo?r lyssnaren, ja?mfo?rt med ett blindtest, da?r detta objekt a?r oka?nt. Fra?gan appliceras pa? kvalitetsbedo?mningen av digitala kodningstekniker, d.v.s. hur lyssnaren pa?verkas av att valet av kodningsteknik som avlyssnas a?r ka?nd eller inte.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka strategier som Àr effektivast för att fÄ hjÀlp och pÄkalla lÀrares uppmÀrksamhet i klassrummet samt om dessa skiljer sig mellan pojkar och flickor respektive Ärskurs tvÄ och sex.FrÄgestÀllningarna lyder: hur pÄkallar eleverna lÀrares uppmÀrksamhet och söker hjÀlp i klassrummet? Hur lÀnge behöver eleverna vÀnta pÄ hjÀlp?Metoden för studien Àr observation och totalt genomfördes 66 observationer i Ärskurs tvÄ och sex. Ett observationsschema med fÀrdiga kategorier, grundade i tidigare forskning, anvÀndes. Tre typer av strategier för att be om hjÀlp och pÄkalla lÀrarens uppmÀrksamhet registrerades: handupprÀckning, verbala strategier och fysiska strategier. De tvÄ förstnÀmnda observerades under lÀrarledd undervisning, medan samtliga strategier observerades under enskilt arbete.Flickor sökte överlag mer hjÀlp i klassrummet Àn vad pojkar gjorde.

Hur samverkar de nationella folkhÀlsomÄlen med fysisk planering, och pÄ vilket sÀtt kan folkhÀlsomÄlen beaktas för att förbÀttra förutsÀttningarna för ökad fysisk aktivitet hos barn? Denna studie Àr en fallstudie i Hjo kommun. Studien tar utgÄngspunkt i kommunens folkhÀlsoproblematik som visar att det finns en hög förekomst av övervikt hos barn. Intentionen Àr att undersöka vilka organisatoriska processer som kan underbygga det kommunala arbetet med folkhÀlsomÄlen, liksom att ta reda pÄ vilka faktorer i den fysiska miljön som skapar förutsÀttningar för barns fysiska aktivitet. Avsikten med studien har varit att skapa ett underlag för Hjo kommuns översiktliga planering.

Detta kandidatarbete problematiserar begreppet offentliga platser utifrÄn ett socio-spatialt perspektiv, det vill sÀga förhÄllandet mellan mÀnniskan och den fysiska miljön, med fokus pÄ vilka möjligheter och begrÀnsningar den fysiska planeringen har att pÄverka stadslivet. DÀrtill studeras olika urbanteoretiska förhÄllningssÀtt utifrÄn verk skrivna av William H. Whyte, Kevin Lynch, Jan Gehl och Camillo Sitte i syfte att lyfta fram utgÄngspunkter för hur en god offentlig plats kan skapas. För att konkretisera problematiken och diskussionen kring offentliga platser utarbetas Àven ett gestaltningsförslag för Fisktorget i Karlskrona. Litteraturstudier inom forskningsfÀltet har visat att det inte finns nÄgot entydigt svar pÄ vad som karaktÀriserar en offentlig plats.

SammanfattningDenna studie handlade frÀmst om fysiska aktivitetsvanor hos seniorer och hur de upplever möjligheterna till fysisk aktivitet inom sin kommun. Syfte och frÄgestÀllningarVÄrt syfte med studien var att undersöka hur mycket och pÄ vilket sÀtt seniorer rör pÄ sig i tvÄ olika Stockholmskommuner, samt hur de mÄr. Utöver detta ville vi Àven ta reda pÄ om de hört talas om VillGott. Hur ser seniorernas fysiska aktivitetsvanor ut i Huddinge respektive Sollentuna?Hur upplever seniorer i respektive kommuner att möjligheten till fysisk aktivitet Àr?Har seniorerna i utvalda kommuner hört talas om projektet VillGott? MetodFör att samla in data valdes en kvantitativ metod i form av enkÀt. InsamlingssÀtten som anvÀndes var gruppenkÀt och hÀmta-och-lÀmna-enkÀt. EnkÀten delades ut till 162 seniorer pÄ seniortrÀffar, seniorcentrum och PRO-aktiviteter inom de bÄda kommunerna.

knyta samman gata och park.tvÄ huskroppar formade av stÄende vinklade skivor sÄ att den visuella och fysiska kontakten mellan det urbana gaturumet och parken blir sjÀlvklar.Parametrarna som styrt projektet Àr siktlinjer, flödesanalys och ett grid pÄ 800x800mm..

Den psykiska ohÀlsan bland barn och ungdomar har ökat under de senaste fem decennierna. Samtidigt Àr den psykiska hÀlsan central för individens möjlighet att fungera i samhÀllet. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hÀlsa framför allt hos vuxna men Àven hos barn. Syftet med studien Àr att beskriva skolsköterskans erfarenheter av barns fysiska aktivitet och psykiska hÀlsa. För att svara pÄ syftet valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats.