Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka hur och varför högstadieelever kontaktar skolsköterskan. Vidare var syftet att undersöka om det förelåg någon skillnad mellan könen samt årskurser i relation till antal kontakter med skolsköterskan samt antal gånger de sökt för fysiska respektive psykiska orsaker. Metod: Kvantitativ deskriptiv studiedesign via enkäter. 151 elever i årskurs 7-9 tillfrågades om att besvara en enkät, 74 % (n=112) av populationen deltog. Resultat: Majoriteten av eleverna kontaktade skolsköterskan via den öppna mottagningen.

Syftet med denna uppsats är beskriva, analysera och diskutera samverkan på Arenastaden i Växjö. Studien har en hermeneutisk utgångspunkt och bygger på en teoretisk tolkningsmodell som innefattar fyra kategorier: Samarbete, mål och syfte, kommunikation och risker. Modellen är skapad av studieförfattarna med stöd i den tidigare forskningen. För att uppfylla studiens syfte har kvalitativa och induktiva semistrukturerade intervjuer använts. Respondenterna är Växjö kommun och arenaägande idrottsföreningar på Arenastaden.Resultatet kan summeras med att det idag finns en samverkan som av respondenterna ses som positiv, men med stor utvecklingspotential.

Syftet med denna uppsats är att undersöka gymnasieelevers fysiska aktivitetsvanor. Ämnet idrott och hälsas utveckling i Sverige ligger som en grund i arbetet samt vilka effekter den fysiska aktiviteten har, både för individens välbefinnande men också för samhället vi lever i. Studien omfattar totalt 82 elever och genomfördes på en gymnasieskola i Kalmar. Undersökningen är en kvantitativ studie som utfördes med enkäter, bestående av 8 frågor. Resultatet visar att majoriteten anser att skolidrotten är betydelsefull.

Syftet med denna fenomenografiska studie var att undersöka barns uppfattningar av fenomenet rörelseglädje och vilken innebörd rörelseglädje har för dem. Ur ett hälsoperspektiv är det viktigt att människan är fysiskt aktiv. Forskningen (Engström, 2005) visar att en viktig motivationsfaktor för att vara i rörelse är att det upplevs som meningsfullt och roligt. Genom kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod har 8 barn berättat om sina uppfattningar av fenomenet rörelseglädje. Barnen som intervjuats behöver öka sin fysiska aktivitet och har ingått i ett hälsoprojekt på högskolan i Halmstad.

Studiens syfte är att granska två fysiska klassrumsmiljöers artefakter och utifrån dessa konstruera meningsfulla teman för att tala om klassrumsmiljöer. Den fysiska miljön förstås i denna studie uttrycka mer än bara dess fysiska funktion; som en vidare analytisk ansats förstås artefakterna och de konstruerade temana ingå i en mer övergripande skoldiskurs som producerar vissa specifika kunskaper och maktrelationer i skolkontexten. Kunskaperna kan tänkas återskapa vissa sociala utfall och reproducerar institutionen skolans ställning i samhället. Våra frågeställningar lyder: ?Hur är klassrummen utformade? Vad kan olika artefakter uttrycka om skolans sociala liv? Vilka likheter och skillnader finns mellan de båda klassrumsmiljöerna??.

Uppsatsen bygger på en både kvantitativ och kvalitativ analys av elever och pedagogers teckningar, dels av deras nuvarande klassrum och av deras önskade idealklassrum. I den empiriska undersökningen deltog elever i år 3 och 4 samt pedagoger verksamma i de tidiga åren. Syftet är att beskriva elever och lärares syn på sin klassrumsmiljö. Uppsatsen har som mål att besvara följande syftesfrågor: Hur vill elever/pedagoger att ett klassrum ska se ut? Hur upplever elever/pedagoger sin nuvarande klassrumsmiljö? Finns det skillnader mellan den faktiska och den önskade klassrumsmiljön? Finns det skillnader mellan hur lärare och elever ser på klassrumsmiljön? Finns det teoretiska idéer eller forskningsresultat som styrker pedagogernas och elevernas tankar? Den fysiska miljön diskuteras sällan när det gäller pedagogisk undervisning. Befintlig forskning kring samspelet mellan lärande och fysisk miljö är mycket sparsam, detta trots att de flesta är överens om att den fysiska miljön har betydelse för inlärningen. Våra teoretiska utgångspunkter har varit teorier om barns utveckling och forskning kring den fysiska miljöns betydelse för lärandeprocesser.

SammanfattningI Varbergs kommun kommer ett stort infrastrukturprojekt att genomfo?ras, vilket ga?r under namnet stadsutvecklingsprojektet. Projektet a?r under planeringsfasen och innefattar tre delprojekt. Fo?rst kommer hamnprojektet, sedan kommer tunnelprojektet och sist kommer exploatering av den nya stadsdelen.

Då det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och dess positiva effekter på självkänslan, samt mellan negativ inställning till skolidrotten och låg fysisk aktivitetsnivå, kan man fråga sig ifall detsamma gäller mellan inställningen och självkänslan.Syfte: Studien syftar till att undersöka ifall det finns något samband mellan gymnasieelevers fysiska självkänsla och deras attityder till ämnet idrott och hälsa. Studien syftar även till att belysa eventuella likheter och/eller olikheter mellan könen.Metod: Studien baseras på en enkätundersökning gjord på fyra skolor placerad i mellersta Sverige, vilken innehåller frågor från CY-PSPP och Skolverkets (2003) undersökning.Resultat: Studien visar en svag korrelation mellan den fysiska självkänslan och attityden till ämnet. Majoriteten elever finner ämnet idrott och hälsa som intressant samt viktigt. De manliga eleverna skattar sig något högre inom samtliga kategorier inom CY-PSPP.Slutsats: Det finns ett svagt samband mellan gymnasieelevers fysiska självkänsla och attityderna till skolidrotten, där attityderna verkar bero på sammanhanget istället för graden av fysisk självkänsla. Intresset för ämnet korrelerar med ett mer frekvent deltagande på idrottslektionerna.

Kvalitetssäkringssystem används i livsmedelsproduktionen för att identifiera och kontrollera de potentiella faror som kan påverka slutproduktens kvalité och säker-het. I produktionen av pastöriserad dryckesmjölk är Hazard Analysis Critical Con-trol Point (HACCP) ett väl etablerat redskap som används för att eliminera de mi-krobiella, kemiska och fysikaliska risker som kan drabba mjölk. Kvalitetsförsäm-ring hos mjölk kan orsakas av flera olika bakterier och kvalitetsledningssystem genomförs på både mjölkgård och mejeriföretag för att säkerställa att mjölkens bakteriehalt hålls på en godkänd nivå. Syftet med denna litteraturöversikt är att sammanställa den information som publicerats om de mikrobiologiska faror som hotar produktionen av kvalitetssäker mjölk samt vikten av att kontrollera dem med hjälp av kvalitetssäkringssystem som HACCP. Fokus har lagts på de bakterier som är vanligt förekommande i miljön kring mjölkproduktion samt hur de riskerar att kontaminera mjölk, vars kvalité och säkerhet därmed försämras.

I takt med att Internethandeln ökar och fler och fler använder smartphones, introduceras alternativa betallösningar pa? marknaden. En betalmetod som redan är etablerad a?r SMS-betalning. Med tanke pa? detta borde inte steget till att använda mobilbetalningstjänster i fysisk butik vara så stort.

Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.

En viktig del i det systematiska brandskyddsarbetet är att rapportera in de tillbud, risker och olyckor som sker inom ett företag. Detta ökar riskperceptionen inom organisationen och hjälper till att få upp problem och brister till ytan. Den här rapporten ska förklara nyttan av en rapporterande kultur och visa att det finns en relation mellan antalet risker/tillbud och faktiska olyckor. Genom att granska de "nästan incidenter" som sker kan också antalet faktiska olyckor förutspås och därmed förhindras. Vidare ska de lagar som styr incidentrapportering att klargöras och vilka myndigheter som ställer vilka krav. Det skall även poängteras att incidentrapporteringen styrs av andra frivilliga faktorer såsom certifieringskrav, branschrekommendationer och den egna säkerhetspolicyn. I det här arbetet granskas särskilt incidentrapporter som behandlar brand och hur administrering och uppföljning av dessa går till. Uppdragsgivaren LKAB vill särskilt utreda möjligheterna till att rationalisera rapportering av brandincidenter.

Gemensamma bostadsgårdar kan fungera som en plats där de boende kan mötas och knyta sociala band, vilket kan bidra till en tryggare bostadsmiljö. Människor använder sin bostadsgård på olika sätt och i olika stor utsträckning och har därmed skiftande krav och förväntningar på gården. För många människor fyller gården främst ett syfte som utsikt från fönstret eller som en plats de passerar, medan andra använder gården mer aktivt. Men gården har möjlighet att bli en värdefull del av människors boende. Denna uppsats, som utgörs av litteraturstudier, har som syfte att identifiera de egenskaper och funktioner som gör att en bostadsgård uppskattas av de boende.

Denna studie har gjorts i syfte att se hur förskollärare förhåller sig till den pedagogiska verksamheten i förhållande till den fysiska inomhusmiljön. Vi ville se om lokalerna med dess olika förutsättningar hade betydelse för hur man arbetar utifrån målen för barns utveckling och lärande i förskolans läroplan. En till aspekt var att se hur förskolans inomhusmiljö påverkar välmående hos pedagoger och barn. Genom kvalitativa intervjuer har sex yrkesverksamma förskollärare på olika förskolor i Mellansverige medverkat. Studien har visat att utformningen av den fysiska inomhusmiljön är viktig för barns utveckling och lärande samt välmående i förskolan.

Abstrakt Syftet med vårt arbete var att beskriva och förstå hur miljön kan påverka utvecklingen av barns kompetenser. Vår frågeställning utgick från att studera den fysiska miljön, pedagogers förhållningssätt och barns interaktion med omgivningen. Metoden vi valt för insamlande av data är observationer av sammanlagt nio barn i tre- fyraårsåldern i olika förskolor/avdelningar på olika orter i Norrbotten. Dessa studier utfördes under cirka två timmar med huvudsyfte att observera matsituation och påklädning för utgång. Vi har beskrivit den fysiska miljön i hallen och vid maten, pedagogernas förhållningssätt och barnens interaktion med sin omgivning.