Syftet med studien var att kartlÀgga sjundeklassares fysiska kapacitet och livsstil. Försökspersonerna rekryterades pÄ Sandenskolan i Boden kommun. Sammanlagt 24 elever, varav 8 flickor och 16 pojkar, deltog i studien. Fysisk kapacitet bedömdes med ett steptest dÀr försökspersonerna fick kliva upp och ner pÄ en 30 cm hög lÄda under 6 minuter. Puls och skattad anstrÀngning enligt Borgs RPE-skala registrerades.

Denna studie syftar till att öka förstÄelsen för hur boendestödjarna beskriver sitt vardagsarbete med brukarnas ÄterhÀmtning pÄ tvÄ boenden med sÀrskild service inom Socialpsykiatriska utförarenheten i SkÀrholmens Stadsdelsförvaltning. Vi har intervjuat Ätta boendestödjare. Valet av respondenter har gjorts utifrÄn ett kvoturval, fyra boendestödjare frÄn FrösÀtra samt fyra frÄn Solholmen. Vi har gjort semi-strukturerade intervjuer med samtliga boendestödjarna och utformat en intervjuguide. Intervjuguiden berör fenomen hur personalen pÄ boendena beskriver begreppet ÄterhÀmtning, hur de arbetar med ÄterhÀmtning, hur ÄterhÀmtning nÄs samt hur personal beskriver sin roll.

Skolan med dess tillhörande klassrum, Àr en arbetsmiljö som eleverna dagligen vistas i. Klassrummet med dess fysiska miljö sÀnder budskap till eleverna som talar om huruvida man Àr vÀlkommen eller inte i miljön. VÄrt kÀnsloliv pÄverkas i hög grad av vad vi ser runt omkring oss, detta borde ocksÄ pÄverka vÄr inlÀrningsförmÄga. Denna fallstudie syftar till att undersöka vilka uppfattningar och Äsikter som nÄgra elever och pedagoger har om den fysiska klassrumsmiljön och lÀrande. Detta kom till uttryck i ett sÄ kallat fokusgruppsamtal dÀr deltagarna fick diskutera ett givet Àmne utifrÄn tvÄ olika collage.

Stroke Àr en vanlig sjukdom som Ärligen drabbar 30 000 personer i Sverige. Personer som insjuknar i stroke kan drabbas av fysiska och psykiska funktionsnedsÀttningar. Konsekvenserna av stroke drabbar Àven de nÀrstÄende som mÄnga gÄnger tar pÄ sig vÄrdgivarrollen till den anhöriga. NÀrstÄendevÄrdare till en anhörig som har insjuknat i stroke fÄr bÀra ett tungt vÄrdansvar. Syftet med detta vetenskapliga arbete var dÀrför att belysa nÀrstÄendevÄrdares upplevelser av att vÄrda en anhörig som har insjuknat i stroke.

Arbetet som behandlare kan vara pÄfrestande dÄ behandlaren stÀndigt möter klienter. SÄledes kan en behandlare utsÀttas för bÄde psykiska och fysiska risker som eventuellt kan pÄverka behandlarens arbetsmotivation.Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn behandlarens egna upplevelser fÄ en djupare kunskap om behandlarens arbetsmotivation och om faktorer som pÄverkar motivationen i arbetet. Studier har visat att faktorer som högt engagemang och en kÀnsla av att de, som behandlare, har möjligheten att göra en avgörande insats i klienters liv Àr viktiga i relation till arbetsmotivation. Faktorer som utmaningar, varierande arbetsuppgifter, relation till arbetsgruppen och klienter samt vikten av ledningens styrning framhÀvs i uppsatsen som andra viktiga motivationsfaktorer.Uppsatsen bygger pÄ tre teorier; Herzbergs two-factor theory, social kognitiv teori och Self determinationsteorin. Intervjuerna genomfördes genom en semistrukturerad kvalitativ intervju.Resultatet visade att behandlarna har en hög inre motivation till sitt arbete.

Bakgrund:.I mitt av 19 talet blev mobbningen uppmÀrksammad av forskarna. I skolan sker mobbningen varje dag vilket orsakar allvarliga psykosociala konsekvenser för eleven/offren. I skolan Àr mobbningen en del av skolvardagen, dÀrför har pedagogerna ett stort ansvar att förebygga och förhindra skolmobbningen. God grundkunskap om mobbningen ger lÀrarstudenterna möjlighet att minska de psykosociala konsekvenser som drabbar offren/eleven och familjen samt samhÀllet.Syfte:Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om lÀrarstudenternas syn pÄ skolmobbningen samtifall de visar enighet med tidigare forskning angÄende definitionen av mobbningen.Metod:Studien bestÄr av en kvantitativ forsknings ansats. En enkÀt formulÀr utformades med tjugo olika teoretiskt anknutna pÄstÄenden som tÀcker de fyra huvudfrÄgestÀllningarna.

Den psykiska ohÀlsan hos ungdomar Àr hög, dessutom Àr samsjuklighet vanligt. Det transdiagnostiska perspektivet utgÄr frÄn att olika syndrom delar samma underliggande processer varav repetitiva negativa tankar Àr en sÄdan process. Denna kombinerade longitudinella- och tvÀrsnittsstudie syftade till att undersöka psykiska symtom (inom social Ängest, depression och sömnproblem) och deras stabilitet över tid samt koppling till repetitiva negativa tankar hos gymnasieungdomar. Genom klusteranalys framkom ett antal symtomprofiler för vartdera mÀttillfÀlle (ett symtomfritt kluster, singelproblematikkluster och samtidiga symtom/samsjuklighetskluster). Dessa symtomprofiler visade sig vara stabila över tid.

VÄrt syfte har varit att undersöka och beskriva barnens samtal vid frukostmÄltiden vid tvÄ avdelningar i en förskola dÀr den fysiska miljön Àr utformad pÄ olika sÀtt. Vi har Àven valt att studera förskollÀrare/ barnskötares inverkan pÄ barnens samtal. Vi har genom observationer studerat hur mÄnga och vilka samtalsÀmnen som fördes under frukostmÄltider pÄ tvÄ avdelningar i en förskola och hur förskollÀrare/ barnskötare inverkade pÄ barnens samtal. Vi har kompletterat med intervjuer av en förskollÀrare pÄ varje avdelning. Vi har beskrivit delar av den fysiska miljön som Àr aktuell under frukostmÄltiden till exempel bord, stolar och vem som bestÀmmer var barnen ska sitta.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

KlimatförĂ€ndringar befaras ge en mĂ€ngd olika konsekvenser för samhĂ€llet. Ökade översvĂ€mningsrisker Ă€r bara en av dessa. De ökade översvĂ€mningsriskerna kommer att pĂ„verka den möjliga markanvĂ€ndningen och mĂ„nga omrĂ„den som idag anses sĂ€kra att bebygga och odla kommer att bli riskzoner för översvĂ€mning i ett framtida klimat. I samhĂ€llets anpassningsprocess ligger nödvĂ€ndigheten att skydda befintlig bebyggelse men ocksĂ„ att kunna lokalisera ny bebyggelse, odling och infrastruktur till sĂ€kra zoner. Den kommunala fysiska planeringen har styrmedel som kan pĂ„verka bebyggelsens placering och utformning.

Bakgrund: Stroke Àr vÀrldens andra ledande dödsorsak och kan leda till fysiska och psykiska funktionsnedsÀttningar vilka pÄverkar patienternas livskvalitet.  Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av livskvalitet i rehabiliteringsfasen efter stroke. Metod: En allmÀn litteraturstudie baserad pÄ tolv analyserade vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra kategorier framkom; upplevelser av att ha ?drabbats? av stroke innebar att livet förÀndrades och livskvaliteten pÄverkades, upplevelser av att ha förlorat kontrollen över kroppen dÀr kroppen kÀndes frÀmmande och kÀndes skild frÄn sjÀlen. Upplevelser i det dagliga livet innebar att patienterna efter stroke omvÀrderade sina liv och uppskattade livet mer, samt upplevelser relaterade till sociala relationer, vilka förÀndrades pÄ ett sÀtt som kunde vara bÄde positivt och negativt för patienternas livskvalitet.

Uppsatsens namn lyder pĂ„ följande sĂ€tt: Hur mycket mĂ„ste jag anstrĂ€nga mig egentligen? - En studie om ungdomars upplevda psykiska ohĂ€lsa i relation till skola och framtidsval. Studien Ă€r skriven av Melissa GĂŒlĂŒnay och Mirela Koljenovic som lĂ€ser sitt tredje Ă„r pĂ„ Södertörns Högskola. Syftet med denna uppsats Ă€r att fĂ„ en förstĂ„else för hur studierna i skolan och de framtidsval som studiens intervjupersoner stĂ€lls inför kan ha ett samband till deras upplevda psykiska ohĂ€lsa i form av oro och Ă„ngest. För att kunna svara pĂ„ denna frĂ„ga kommer  uppsatsen i sin tur att belysa fenomenet individualisering som stĂ„r för utformningen av samhĂ€llet och de olika institutionerna sĂ„ som skola och arbete.

Introduktion/bakgrund: Fysisk aktivitet Àr all typ av rörelse som ger ökad energiomsÀttning, det har mÄnga positiva yttringar pÄ kroppen, dess organ och vÀvnader. Definitionen av fysik trÀning Àr aktivitet som syftar till att öka den fysiska prestationsförmÄgan. Fysisk inaktivitet Àr idag ett stort samhÀllsproblem. Motivation Àr en faktor som pÄverkar en individ i en livsstilsförÀndring nÀr det gÀller fysisk trÀning. Syfte: Syftet med studien var att utvÀrdera den fysiska kapaciteten och motivationsnivÄn hos inaktiva unga vuxna under en Ätta veckors trÀningsperiod.

Bakgrund: De senaste Ären har palliativ vÄrd i hemmen blivit mer vanlig, viljan att fÄ stanna hemma den sista tiden kan bli lÀttare om tillgÄng till sjukhusvÄrd finns tillgÀnglig vid försÀmring. Den fysiska, sociala och psykiska miljön pÄverkar individen pÄ olika sÀtt. Detta nÀmner Nightingale och Roy i sina teorier och detta har författarna valt att knyta an till i studien. Syfte: Belysa den palliativa vÄrden i hemmet ur patientens och nÀrstÄendes perspektiv. Metod: Studien var en litteraturstudie.

Jerlemar, M & Nordström, J., Patienters upplevelser av att leva med trycksÄr. En litteraturstudie. Examensarbete i omvÄrdnad, 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad 2011. Bakgrund: TrycksÄr Àr ett vanligt förekommande sjukdomstillstÄnd som drabbar framförallt Àldre och rörelsehindrade. TrycksÄr kan medföra fysiska och psykiska komplikationer hos den drabbade.