Examensarbetet handlar om pedagogers instÀllning till barns fysiska aktivitet pÄ Blommans förskola och Lingonskolan. Verksamheterna ligger inom samma omrÄde i en storstad. Det redovisas vilka möjligheter och begrÀnsningar verksamheterna har nÀr det handlar om att erbjuda barnen fysisk aktivitet. Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur de utvalda pedagogerna ser pÄ fysisk aktivitet och hur det frÀmjas pÄ Blommans förskola och Lingonskolan. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr: Vilken instÀllning har pedagogerna till barns fysiska aktivitet? Hur omsÀtts lÀroplanens strÀvansmÄl i verksamheterna inom fysisk aktivitet för barn? Hur arbetar pedagogerna i de utvalda verksamheterna för att stimulera barnens fysiska aktivitet? Hur skiljer sig förutsÀttningarna mellan förskola och skola inom fysisk aktivitet? Metoden för undersökningen Àr en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av sammanlagt fem pedagoger frÄn bÄde förskola och skola.

I dagens samhÀlle Àr bröstcancer en folksjukdom och allt fler yngre kvinnor fÄr diagnosen. Kvinnor reagerar kÀnslomÀssigt starkt nÀr sjukdomen hotar deras liv. Det Àr dÀrför naturligt att kvinnan vid diagnosbeskedet kommer in i en chockfas vilket kan göra att viktig information om cancern blockeras. Syftet med denna studie Àr att belysa yngre kvinnors psykiska pÄverkan vid diagnosen bröstcancer. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie dÀr resultatet var baserad pÄ Ätta kvalitativa artiklar vars innehÄll granskades, tolkades och analyserades.

Forskning har visat att den komplexa miljö som trĂ€nare Ă€r verksamma i kan leda till bĂ„de psykiska och fysiska problem pĂ„ grund av den press denna miljö skapar. FotbollstrĂ€nare verkar i en miljö som sĂ„vĂ€l pĂ„ som utanför fotbollsplanen stĂ€ller hĂ„rda krav pĂ„ dem och framkallar stress hos dem vilket i vĂ€rsta fall kan leda till att de blir utbrĂ€nda.Syftet med denna studie Ă€r att identifiera  de mest frekventa stressorerna som upplevdes av svenska elitfotbollstrĂ€nare som rapporterades med höga nivĂ„er av utbrĂ€ndhet Ă„r 2003.Åtta stycken fotbollstrĂ€nare pĂ„ elitnivĂ„ i Sverige har identifierats ur tidigare insamlad data dĂ€r de genomgick en enkĂ€tstudie. I studien svarade de bland annat pĂ„ Maslach Burnout Inventory och Job Stress Survey som mĂ€ter utbrĂ€ndhetsnivĂ„ respektive stressnivĂ„.Resultatet visar att det finns Ă„tta stycken stressorer som sticker ut frĂ„n mĂ€ngden dĂ€r den mest frekvent upplevda stressorn bland dessa utbrĂ€nda fotbollstrĂ€nare Ă„r 2003  Àr att ?Fatta viktiga beslut?. Resultatet visar ocksĂ„ att det finns samband mellan flera av de mest frekventa stressorerna..

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, sÄvÀl fysiska som psykiska och medicinska Àr stora och vÀl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (kÀnsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hÀlsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med kÀnsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i Äldern 40-65 Är, bosatta i tÀtort. Resultat frÄn Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse vÀrden - vilka Àr de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturprÀglade omrÄden, dÀr man har möjlighet att ÄterhÀmta sig.Studien genomfördes pÄ kvinnor (N=28) i avsedd Älder och boende i tÀtort.Datan samlades in med en enkÀt, bestÄende av totalt 35 frÄgor. 13 frÄgor för att mÀta KASAM, 8 demografiska frÄgor, och 14 frÄgor om kontakt med naturen.Resultatet pÄvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de anvÀnde sig av naturen.

ProblemstÀllning: FM FysS Àr en av de arbetsuppgifter du som anstÀllda inom Försvarsmaktenskall genomföra. Genomförs detta ute pÄ förbanden, pÄ kompanierna av den enskilde individen? Hur ser kunskapsnivÄn och utövandet av FM FysS med tillÀggskrav ut bland de anstÀllda inomFörsvarsmakten?Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att kartlÀgga om huruvida kunskapsnivÄn hos deanstÀllda inom insatsorganisationen pÄ regementet LedR Àr rörande FM FysS, samt om huruvidade Àven följer FM FysS och genomför de obligatoriska fysiska tester som finns. UtifrÄn svaret pÄ undersökningen sÄ kommer det finnas möjlighet till att genomföra mer grundligkartlÀggning för att jÀmföra olika kompanier och olika grader.FrÄgestÀllningar: Hur ser kunskapsnivÄn och utövandet inom insatsorganisationen pÄ LedR utkopplat mot FM FysS med tillÀggskrav? AnvÀnder sig de anstÀllda inom insatsorganisationen av FM FysS tillÀggskrav i planerandet och utövandet av sin fysiska trÀning?Teori: Teorianknytningen i denna uppsats Àr indirekt.Metod: För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen sÄ har en enkÀt utformats.

Syftet med detta arbete har varit att studera eventuella skillnader i det verbala och fysiska utrymmet som pojkar och flickor tar i klassrummet, samt ta reda pÄ hur eleverna upplevde klassrumssituationen i detta avseende. LÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo94), skollagen, samt litteratur och artiklar kring tidigare forskning har studerats för att fÄ större insikt kring det valda Àmnet. Undersökningen genomfördes i en Ärskurs 9 pÄ en högstadieskola i PiteÄ Kommun. Strukturerade observationer med observationsschema anvÀndes för att upptÀcka eventuella könsskillnader i det verbala och fysiska utrymmet. EnkÀt lÀmnades sedan ut till eleverna i den observerade klassen för att ta reda pÄ hur de uppfattade situationen.

I vÄrden möter sjuksköterskorpalliativa patientermed cancer i stor utstrÀckning. Cancer Àr en utav vÀrldens vanligaste sjukdomar vilkenmedför stort lidande och dödlighet. Syftet med studien var att beskrivahur palliativ omvÄrdnad kan frÀmja vÀlbefinnandethospatienter med cancer.Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie dÀr 11 artiklar valdes ut och granskades. I resultatet framkom fem teman; Vikten av kunskap inom palliativ omvÄrdnad, OmvÄrdnadsÄtgÀrder för ökat fysiskt vÀlbefinnande, OmvÄrdnadsÄtgÀrder för ökat psykiskt vÀlbefinnande, VÄrdrelationen mellan patient och sjuksköterska samtVikten av sociala relationer för ökat vÀlbefinnande.I studien av dessa teman framkom viktiga faktorer som syftar till att frÀmja patientens fysiska, psykiska, existentiella, spirituella och sociala vÀlbefinnande. Dessa faktorer Àr: symtomlindring, goda relationer mellan sjuksköterskor-patienter, sjuksköterskor-nÀrstÄende samt patienter-nÀrstÄende, hantering av existentiella och spirituella problem, sjuksköterskors kunskap om cancer och palliativ omvÄrdnad, sjuksköterskorsstöd till patienteroch nÀrstÄende samt att sjuksköterskor har ett holistiskt förhÄllningssÀtt..

Gemensamma bostadsgÄrdar kan fungera som en plats dÀr de boende kan mötas och knyta sociala band, vilket kan bidra till en tryggare bostadsmiljö. MÀnniskor anvÀnder sin bostadsgÄrd pÄ olika sÀtt och i olika stor utstrÀckning och har dÀrmed skiftande krav och förvÀntningar pÄ gÄrden. För mÄnga mÀnniskor fyller gÄrden frÀmst ett syfte som utsikt frÄn fönstret eller som en plats de passerar, medan andra anvÀnder gÄrden mer aktivt. Men gÄrden har möjlighet att bli en vÀrdefull del av mÀnniskors boende. Denna uppsats, som utgörs av litteraturstudier, har som syfte att identifiera de egenskaper och funktioner som gör att en bostadsgÄrd uppskattas av de boende.

Den hÀr studien undersöker teoretiska definitioner av kreativitet, förhÄllandet mellan kreativitet och kunskap, och lÄtskrivares strategier för att uppnÄ kreativitet. LÄtskrivande Àr den skapandeprocess som ska resultera i en fÀrdig musikprodukt. Kreativitet innebÀr brytande av gamla regler och konventioner för att skapa nÄgonting nytt. Varje musikgenre har specifika regler och konventioner för hur den ska lÄta och uppfattas, vilket dÄ innebÀr att man mÄste ha kunskap om dem för att kunna skriva musik inom den valda genren. Detta kan fÄ lÄtskrivarprocessen att förefalla som ickekreativ, trots att lÄtskrivande Àr kÀnt som en konstnÀrlig och kreativ uttrycksform.

Kommunen ansvarar för att personer med psykiska funktionshinder har boende och sysselsÀttning. En insats som nÀstan alla kommuner erbjuder för att medverka till detta Àr boendestöd. Efter att ha arbetat som boendestödjare har jag erfarenheten att personer med psykiska funktionshinder tenderar att bli isolerade och leva ett passivt vardagsliv. Syfte med studien Àr att undersöka om personer med psykiska funktionshinder upplever att de har en meningsfull sysselsÀttning och hur insatsen boendestöd kan bidra till att skapa detta. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fem klienter och tvÄ boendestödjare.

Studien behandlade anorexi och ÄterhÀmtning. Syftet var att undersöka hur personer som varit sjuka i anorexi beskrev den egna ÄterhÀmtningsprocessen. Studien begrÀnsades till att behandla anorexi och inte Àtstörningar. KÀllorna som anvÀndes innehöll sÄvÀl psykologisk-, medicinsk-, kulturantropologisk-, etnologisk- som ÄterhÀmtningsforskning. En kvalitativ metod anvÀndes och urvalsgruppen bestod av fyra kvinnor med erfarenheter av anorexi och ÄterhÀmtning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka i vilken grad olika fysiska avvikelser kring en humanoids ögon/syn kan framkalla stötande kÀnslor, de fysiska avvikelser som undersöks Àr: sjukdom, stympning och mutation. Studien byggde bland annat kring teorier kopplade till attraktivitet och hÀlsa och undersökte hur man kan anvÀnda ohÀlsa för att vÀcka stötande kÀnslor.Inför studien skapades totalt Ätta portrÀtt, en för varje fysisk avvikelse samt kön. En enkÀt skickades sedan ut till mÀn och kvinnor i Äldrarna 18-29 dÀr de fick ta stÀllning till portrÀtten genom att gradera dem utifrÄn en 7-siffrig skala.Resultatet i undersökningen visade att majoriteten av respondenterna upplevde den fysiska avvikelse mutation som mest stötande, detta pÄ grund av dess omÀnskliga utseende. Det fanns dock en problematik kring anvÀndningen av 3D modeller i undersökningen, framtida arbete skulle gynnas av att anvÀnda ett annat medium, exempelvis fotografi..

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera fyra organisationers preventiva arbete mot utbrÀndhet. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med personalansvarig i respektive organisation. UtifrÄn fenomenologisk analysmodell av Giorgi beskriven av Malterud (1998) analyserades sex teman; orsak till utbrÀndhet, hÀlsa, samhörighet, psykosocialt klimat, vÀgledning och kompetensutveckling. Analysen av intervjuerna skedde utifrÄn tre teoretiska perspektiv; salutogenetiskt perspektiv, stressteori och Krauklis och Schenströms modell för förebyggande arbete mot utbrÀndhet pÄ organisationsnivÄ.

Bakgrund: UrinblÄsecancer finns i olika former och vid muskelinvasiv cancer Àr radikal operation den vanligaste behandlingen. Förutsatt att cancern inte spridit sig, dÄ görs en cystektomi. MÄnga mÀnniskor har en naturlig förmÄga att hantera kriser och skapar ny balans i tillvaron efter en pÄfrestande hÀndelse i livet. Sjuksköterskan kan ge rÄd och stöd i situationen och bör dÄ ha kunskap om förÀndringar i personens fysiska och psykiska tillstÄnd. Syfte: Syftet var att belysa hur personer som genomgÄtt cystektomi pÄ grund av urinblÄsecancer upplevde att det dagliga livet pÄverkades.

Uppsatsen handlar om hur lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ gymnasieskolan ser pÄ sitt arbete med elevers fysiska kapacitet samt vilka förmÄgor (till exempel styrka, rörlighet och kondition) de anser vara viktiga. Bakgrunden till arbetet Àr att studier har visat att elevers fysiska kapacitet sjunker trots att lÀrare i idrott och hÀlsa ska arbeta med den. Undersökningen har en kultursociologisk utgÄngspunkt och analysen gjordes efter Pierre Bourdieus teori om habitus samt tidigare forskning inom fysisk kapacitet. Undersökningen var av kvalitativ karaktÀr dÀr lÀrare intervjuades utifrÄn deras tolkningar av fysisk aktivitet, fysisk kapacitet och kroppslig förmÄga. Dessa tolkningar anvÀndes för att sedan beskriva deras arbete.