Med en kvalitativ ansats baserad på en semistrukturerad critical incidents-intervju och Interperative phenomenological analysis undersöktes en frågeställning om transexuellas egna upplevelser av hur deras välmående och psykiska hälsa påverkas av att de genomför utredning som syftar till en könskorrigering. Informanterna, 5 stycken totalt, varav 4 var Male-to-female och 1 Female-to-male, rapporterar både positiv och negativ påverkan från utredningstiden. Studien sammanställer de sammanhang som informanterna rapporterar har haft störst inverkan på deras välmående och psykiska hälsa, till exempel väntan, real life-test och bemötande. Ur intervjuerna framträder ett komplicerat förhållande mellan utredare och behandlare kontra den som utreds, där den professionelles agerande kan få stor betydelse för hur den utredde uppfattar att utredningen påverkar deras psykiska hälsa och välmående..

Syfte och frågeställningarDet övergripande syftet med denna studie är att undersöka hälsan hos unga religiösa kristna och muslimska kvinnor. Syftet kommer undersökas utifrån följande frågeställningar:Hur ser unga religiösa kristna och muslimska kvinnors hälsa ut kopplad till rekommendation för fysisk aktivitet och definitioner för social och psykisk hälsa?Hur upplever unga religiösa kristna och muslimska kvinnor att religionerna påverkar deras hälsa? Vilka likheter och skillnader finns det mellan unga religiösa kristna och muslimska kvinnor då det gäller hälsan och den upplevda påverkan av religionerna?MetodStudien är en kvalitativ jämförande studie som är baserad på sex halvstrukturerade intervjuer. Respondenterna var tre religiösa kristna kvinnor och tre religiösa muslimska kvinnor mellan 22 och 28 år och boende Stockholm. Intervjuerna var djupgående och mellan 30 och 60 minuter långa.

Syftet med studien är att utifrån fritidspedagogernas beskrivningar undersöka hur de fysiska inomhusmiljöerna är utformade på sex fritidshem. Första frågeställningen är hur beskriver fritidspedagoger att den fysiska inomhusmiljön är utformad på deras fritidshem? Den andra är vilka pedagogiska ställningstaganden ligger till grund för utformningen av den fysiska inomhusmiljön? Den tredje frågeställningen är vad beskriver fritidspedagogerna att de vill ändra på i den fysiska inomhusmiljön på deras fritidshem?Det sociokulturella perspektivet har varit utgångspunkten för studien. Det sociokulturella perspektivet belyser att barnen utvecklas och lär sig i den kontext de befinner sig i och med hjälp av stödstrukturer. Fritidspedagogerna kan utforma stödstrukturerna på fritidshemmen genom att exempelvis ha material tillgängligt för barnen så att barnen själva kan ta från materialet.

Föreliggande studie undersöker fysiska aktivitetsvanor och psykisk hälsa hos gymnasieelever i åldrarna 18-19 år. Syftet med studien är att undersöka relationen mellan karaktären och mängden av utövad fysisk aktivitet och självupplevd psykisk hälsa hos urvalsgruppen. Studien är av kvantitativ karaktär och datainsamlingsmetoden som används är en enkätundersökning som bygger på de validerade enkäterna International Physical Activity Questionaire ? Short Form (IPAQ-SF) och The 12-item General Health Questionaire (GHQ-12) samt ett antal, av undersökningsledarna, egenformulerade frågor vilka berör karaktären av den fysiska aktiviteten, biologiskt kön och boendeplats. Insamlad data bearbetas i statistikprogramet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och resultatet diskuteras och analyseras utifrån tidigare forskning inom området samt utifrån Bourdieus teori om habitus. Inga signifikanta samband mellan karaktären eller mängden av utförd fysisk aktivitet och psykisk hälsa kan konstateras i urvalsgruppen.

Studiens syfte var att studera förskolors fysiska miljö ur ett genusperspektiv med fokus på rummens utformning och på leksakerna de innehåller. Vilken roll spelar den fysiska miljön i att forma barns konstruktion av genus? För att få svar på detta utfördes observationer på fem förskoleavdelningar samt fem intervjuer av förskolepersonal. I observationerna kartlades rummets fysiska drag och de leksaker rummen innehöll. För att få en inblick i förskolepersonalens tankar kring den fysiska miljöns betydelse för barns konstruktion av genus utfördes intervjuer.

Psykisk hälsa påverkas av ett flertal bestämningsfaktorer och är en förutsättning för att människor ska må bra. Den psykiska ohälsan har varit ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige de senaste åren. Den senaste Liv & Hälsa ung undersökningen visade på försämrad psykisk ohälsa bland ungdomar i Strängnäs kommun, framförallt bland flickor. Syftet med denna studie var att skapa en förståelse för varför den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar i Strängnäs kommun samt vilka åtgärder ungdomarna själva anser skulle kunna förändra problemet. För att kunna besvara frågeställningarna genomfördes tre fokusgruppsintervjuer på ungdomar i nionde klass.

Fysisk aktivitet förknippas med en rad positiva effekter på både den fysiska och psykiska hälsan hosde allra flesta, och forskningen visar att det är viktigare att ha en god kondition än att ha ett BMIunder 25. Forskningen visar på utbredd stigmatisering och negativ särbehandling av tjockapersoner, bland annat hos träningsinstruktörer, och medvetenheten om detta kan leda till ökad riskför depression och till undvikande av fysisk aktivitet hos tjocka personer. Den här studien utgickfrån fettacceptans och paradigmen Health at Every Size (HAES). Syftet med studien var att belysatjocka personers upplevelser av faktorer som främjar eller hindrar deras inkludering och deltagandei sammanhang för fysisk aktivitet. En kvalitativ forskningsstrategi valdes och datainsamlingenskedde med semistrukturerade intervjuer med sju tjocka personer.

 Demens innebär en sjuklig förändring i hjärnans struktur och ger svåra fysiska, psykiska och sociala handikapp innan den leder till döden. Sjukdomens symptombild innefattar en nivåsänkning av både intellektuella (kognitiva) funktioner och personligheten (emotionella och viljemässiga funktioner). Musik har förmågan att framkalla starka psykiska effekter och kan användas för att läka och bearbeta en smärtsam livssituation. Den kan ha lugnande och uppiggande effekt och göra åhöraren eftertänksam och sorgsen beroende på musikens sort. Syftet med studien var att beskriva hur musik påverkar personer med demenssjukdom och vilken betydelse det har för omvårdnaden.

Den mentala ohälsan är globalt sett en stor del av sjukdomsbördan, och så även i Sverige. På grund av de reformationer som psykiatrin i Sverige genomgått under 1900-talet vårdas idag ett rekordlågt antal patienter inom den slutna psykiatrin. Förr i tiden vårdades de psykiatriska patienterna både somatiskt och psykiskt inom den slutna psykiatriska vården. Så är inte fallet längre, utan de somatiska åkommor som denna patientgrupp drabbas av vårdas nu i den allmänna somatiska vården. Ett flertal studier visar att patienter med psykiska störningar erhåller sämre somatisk vård än psykiskt friska patienter samt ofta upplever diskriminering från sjukvårdspersonal.

Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR) har framförts som en lämplig metod för lindring av stress hos friska, men stressade människor. Effekten av MBSR på stress hos personer utan psykiska eller fysiska sjukdomar undersöktes genom en litteraturgenomgång av artiklar som behandlar experimentella utvärderingar av MBSR. Resultaten visar att MBSR är en verksam behandlingsmetod, men också att de publicerade studierna har brister vilket motiverar fler utvärderingar med striktare kontrollmetodik..

Syftet med studien var att se om psykiskt välbefinnande hos avhoppare från sekter är relaterat till förekomsten av psykiska övergrepp i den rörelse som lämnats samt att undersöka hur avhoppares psykiska välbefinnande ser ut. Deltagare var 57 avhoppare från åtta olika religiösa rörelser i Sverige. De rekryterades huvudsakligen genom hjälporganisationer för avhoppare och deltog genom att svara på frågor via ett nätformulär. Resultaten visade att högre förekomst av psykiska övergrepp, mätt med GPA-skalan, var relaterat till sämre psykiskt välbefinnande, mätt med CORE-OM, vilket var enligt hypotesen. Det fanns däremot inte något samband mellan psykiskt välbefinnande och antalet år i rörelsen eller antalet år sedan avhoppet.

The main purpose of the study was to analyse the well being of children placed in foster care for at least two years, in one sample municipality. An assessment was made of how the social service admistrated and took responsibility for these children in terms of schooling, physical and mental health. To further understand the situation of the children three areas of investigation were added concerning; teenage pregnancy, the mental health and mortality of the biological parents. To receive answers to those questions a qualitative interview method was used, with structured questions to social workers working with foster care. The author also studied journal notes and child investigations to receive a more comprehensive picture.

Utvecklingen av övervikt och fetma förekommer i alla åldrar och anses numera vara en kronisk sjukdom, och ersätter mer traditionella folkhälsoproblem. Tidigare studier har visat att både den fysiska och psykiska hälsan grundläggs i barndomen samt att föräldrars livsstil avspeglas på barnen. Syftet med studien var att fördjupa kunskapen om sambandet mellan föräldrars livsstil och barns viktuppgång. Metoden som studien utformades efter var en litteraturstudie, där tillvägagångssättet var att analysera ett antal vetenskapliga artiklar hämtade från vetenskapliga databaser. Resultatet av studien visade att föräldrars socioekonomiska status spelade en avgörande roll i utvecklingen av övervikt och fetma hos barn.

I rapporten behandlas de fysiska kraven till polisutbildningen. Bakgrunden till varför de ser ut som de gör idag samt syftet med dem. Syftet med denna rapport är att undersöka jämställdheten kring de fysiska testerna i antagningsförfarandet till polisutbildningen. Vi kommer att undersöka om det är nödvändigt med skilda fysiska krav för män och kvinnor i antagningsförfarandet samt för- och nackdelarna kring detta. I det regleringsbrev som säger vad polisens ska ägna budgetåret 2005 åt står det tydligt att polisen ska redovisa sina mål för vilka åtgärder som vidtagits för att åstadkomma ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.

Bakgrund: Livet förändras för individer som drabbats av en brännskada. Många får beståendeärr och funktionsnedsättning som innebär stora sociala, fysiska och psykiska utmaningar sompåverkar deras liv. Brännskada är ett trauma som uppstår när huden kommer i kontakt medvärme. Huden fungerar som skydd för inre organ, reglerar kroppstemperatur ochvätskemängd, fungerar som känsel och kontaktyta samt infektionsbarriär.Syfte: Syftet var att belysa individers upplevelser av livet efter en brännskada.Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes baserad på kvalitativa och kvantitativavetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet visade att individer som drabbats av en brännskada upplevde sin kroppsom främmande och kände sig begränsad i vardagen på grund av funktionsnedsättning ochsynliga ärr. Stödet från närstående var ovärderligt för dessa personer och det hjälpte demgenom den långa rehabiliteringen.