Föreningsidrott Àr en stor del av mÄnga barns liv och idrottsledarna Àr en viktig del inom föreningsidrotten. Idrottsledare har betydelse för barns hÀlsa, sÄvÀl den fysiska som den psykiska och sociala hÀlsan. Det finns idag negativa hÀlsotrender hos barn nÀr det gÀller till exempel övervikt, stillasittande och psykisk ohÀlsa. Syftet med studien var att undersöka hur ledare för barnidrottslag upplever att de kan pÄverka sina utövares hÀlsa. Studien syftar Àven till att söka förstÄelse för hur en ledare inom föreningsidrotten genom sitt bemötande och agerande kan skapa en hÀlsofrÀmjande miljö för barn.

Denna studie undersöker tvÄ företag inom samma snabbmatskedja, av ungefÀr samma storlek, personalmÀngd, och Älders- och könsfördelning. Syftet med studien Àr att avgöra om Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) Àr en faktor som pÄverkar medarbetarnas upplevda hÀlsa. Tre frÄgestÀllningar stÀlls: "Hur fungerar det Systematiska arbetsmiljöarbetet pÄ respektive företag?" "Hur upplever medarbetarna arbetsmiljön?" och "Hur upplever medarbetarna sin hÀlsa?". Genom att besvara och diskutera dessa försöker vi uppfylla studiens syfte.

Bakgrund: Cancer i huvud- och halsomrÄdet Àr den sjÀtte vanligaste cancerdiagnosen i vÀrlden. Begreppet huvud- och halscancer innefattar lÀppcancer, cancer i nÀsa och bihÄlor, i munhÄla och svalg, struphuvud, pÄ stÀmbanden och i spottkörtlarna. De vanligaste behandlingsformerna Àr kirurgi, strÄlbehandling och cytostatikabehandling. Sjukdomen och behandlingen innebÀr ofta svÄra fysiska, psykiska och sociala biverkningar för patienten. Detta stÀller stora krav pÄ sjuksköterskans kunskaper och fÀrdigheter inom omrÄdet och i omvÄrdnaden av dessa patienter.

Bakgrund: Behandling av svÄr fetma med Bariatrisk kirurgi har ökat kraftigt. MÄlet med kirurgin Àr att minska sjuklighet och dödlighet genom viktminskning. Kirurgin pÄverkar Àven mÀnniskors fysiska, psykiska och sociala liv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter upplever sin livssituation efter Bariatrisk kirurgi. Metod: Studien genomfördes som en allmÀn litteraturstudie och baserades pÄ 11 vetenskapliga artiklar.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor som levde med obotlig cancer beskrev den palliativa fasen utifrÄn egna berÀttelser pÄ internet. Metod: Studien utfördes med kvalitativ deskriptiv ansats. I studien inkluderades sex bloggar skrivna av kvinnor med obotlig cancer. Kvinnorna var minst 18 Är och fick svensk sjukvÄrd. Som datainsamlingsmetod tillÀmpades sökmotorn Google och sökorden ?obotlig cancer? och ?blogg? anvÀndes.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur personalen p? fritidshemmet talar om och beskriver sitt uppdrag att fr?mja barns psykiska h?lsa. Den forskning som tidigare gjorts har givit oss en bild av den psykiska h?lsans f?r?ndringar under ?ren. Allt fler barn drabbas av psykisk oh?lsa.

Hippoterapi Àr en sjukgymnastisk behandlingsform dÀr man anvÀnder hÀsten som ett hjÀlpmedel i behandlingen. Syftet med denna kvalitativa studie Àr att undersöka upplevelserna av hippoterapi som behandling för funktionshindrade barn i Indien. Studien grundas pÄ intervjuer av fyra barn och tre lÀrare. Intervjuerna genomfördes med tolk pÄ tamil och engelska. Barnen intervjuades med fokus pÄ deras egna upplevelser av hippoterapin och lÀrarintervjuerna fokuserade pÄ huruvida de upplevt nÄgra förÀndringar hos barnen sedan de började med hippoterapi.

En pacemaker eller implantable cardioverter defibrillator (ICD) kan för mÄnga innebÀra en upplevelse av att de fÄr en ny chans till livet. Sedan den första pacemakern sattes in pÄ 50-talet har utvecklingen gÄtt framÄt och mÄnga livshotande rytmrubbningar kan behandlas. Att behandlas med pacemaker eller ICD kan innebÀra bÄde fysiska och psykiska omstÀllningar i det vardagliga livet. Dessa fysiska och psykiska omstÀllningar kan pÄverka patientens livsvÀrld, levda kropp, hÀlsa och vÀlbefinnande samtidigt som det kan inge ett hopp inför framtiden. För att vÄrdpersonal och nÀrstÄende ska kunna ge ett bra stöd till personerna med pacemaker eller ICD Àr det av stor vikt att belysa upplevelsen av hur det Àr att leva med detta hjÀlpmedel.

Bakgrund: I dagslĂ€get berĂ€knas 20 miljoner mĂ€nniskor vara pĂ„ flykt vĂ€rlden över. År 2006 fick Sverige in 6320 ansökningar om uppehĂ„llstillstĂ„nd gĂ€llande barn. Flyktingbarn kan ha varit med om traumatiska hĂ€ndelser i hemlandet, sĂ„som krig och vĂ„ld vilket kan förĂ€ndra deras psykiska hĂ€lsotillstĂ„nd. Syfte: Att belysa barns psykiska hĂ€lsotillstĂ„nd efter flykt frĂ„n krig och vĂ„ld. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Kronisk smÀrta drabbar mÄnga personer och kostar samhÀllet stora summor pengar varje Är. Det Àr inte bara den kroniska smÀrtans inskrÀnkningar i den drabbades rörelseapparat, utan ocksÄ dess pÄverkan pÄ den psykiska hÀlsan. Syftet med detta arbete Àr att utreda pÄ vilket sÀtt den psykiska hÀlsan pÄverkas hos personer med kronisk smÀrta. Metoden som anvÀnts Àr litteraturbaserade studier med kvalitativa artiklar och bygger pÄ GranskÀr & Höglund?Nielsen (2008). Resultatet har baserats pÄ nio stycken artiklar och en review som visar att personer med kronisk smÀrta ofta har nÄgon form av psykisk pÄverkan orsakad av sin smÀrta.

Uppsatsen Àr baserad pÄ ett uppdrag som handlar om en undersökning av turistbyrÄernas verksamhet. Innan uppstart av ett företag Àr det viktigt att bestÀmma vilken typ av organisation som behövs. Organisationen i de olika driftformerna skiljer sig Ät och pÄverkar i sin tur företagets omvÀrld och nÀtverk pÄ olika sÀtt. Dessa begrepp har valts ut för att analysera deras betydelse för turistbyrÄer och om de pÄ nÄgot sÀtt underlÀttar företagens drift och finansiering..

AbstractFysisk miljö och inlÀrning Àr skriven av Christel Eriksson och Therese MÄrtensson. Vi har valt att göra en undersökning om klassrummets fysiska miljö pÄ tvÄ olika skolor, en friskola och en kommunal skola, för att se hur elever kan pÄverkas av den fysiska miljön i klassrummet. Den fysiska miljön innefattar sÄdant som möbleringen i klassrummet, ljudnivÄn och undervisningsmaterial. Den gÀller Àven skolgÄrden, matsalen och andra lokaler pÄ skolan men vi har valt att fokusera oss pÄ klassrumsmiljön. Undersökningen som vi har gjort Àr kvalitativ och innefattar bÄde observationer och intervjuer med elever och pedagoger.

 Demens innebÀr en sjuklig förÀndring i hjÀrnans struktur och ger svÄra fysiska, psykiska och sociala handikapp innan den leder till döden. Sjukdomens symptombild innefattar en nivÄsÀnkning av bÄde intellektuella (kognitiva) funktioner och personligheten (emotionella och viljemÀssiga funktioner). Musik har förmÄgan att framkalla starka psykiska effekter och kan anvÀndas för att lÀka och bearbeta en smÀrtsam livssituation. Den kan ha lugnande och uppiggande effekt och göra Ähöraren eftertÀnksam och sorgsen beroende pÄ musikens sort. Syftet med studien var att beskriva hur musik pÄverkar personer med demenssjukdom och vilken betydelse det har för omvÄrdnaden.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka samband mellan utbildning, civilstĂ„nd och inkomst gentemot upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa.MetodUndersökningen Ă€r en kvantitativ enkĂ€tstudie dĂ€r totalt 525 individer ingick framförallt frĂ„n Lidingö, TĂ€by, Haninge, Östermalm och Solna. Åldern pĂ„ individerna varierade mellan 37 och 89 Ă„r och medelĂ„ldern var 70,3 Ă„r (± 6,6), dĂ€r cirka en tredjedel var mĂ€n och tvĂ„ tredjedelar kvinnor. Samtliga har fĂ„tt besvara frĂ„gor med fasta svarsalternativ kring deras upplevda fysiska (kroppslig) samt psykiska (sjĂ€lslig) hĂ€lsa och faktorerna inkomst, civilstĂ„nd samt utbildningsnivĂ„. DĂ€refter analyserades resultaten för att finna eventuella samvariationer mellan den upplevda hĂ€lsan och de specifika faktorerna. Samtliga deltagare har sjĂ€lva ansökt om att fĂ„ vara med i ett projekt kring hĂ€lsa i Gymnastik- och idrottshögskolans regi.ResultatSignifikanta samvariationer fanns mellan upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa samt civilstĂ„nd dĂ€r hög hĂ€lsa korrelerade med att leva i ett förhĂ„llande.

Mer Àn en tredjedel av Sveriges befolkning lider av lÄngvarig icke malign smÀrta som Àven Àr den frÀmsta anledningen till sjukskrivning i landet. TillstÄndet medför ofta omfattande fysiska, psykiska och sociala pÄfrestningar och utgör en barriÀr för att klara av dagliga aktiviteter. Forskning har visat att opiatterapi Àr mer effektivt vid lindring av icke-malign lÄngvarig smÀrta Àn alternativa analgetikum och placebo. Trots att behandlingsmetoden Àr allmÀnt accepterad vid lÄngvarig cancersmÀrta rÄder Ànnu oenigheter avseende lÄngvarig icke-malign smÀrta. Ett av de primÀra mÄlen för hÀlso- och sjukvÄrd Àr att hantera oförmÄga och lidande och förutom symtomreduktion Àr det viktigt att undersöka hur den hÀlsorelaterade livskvaliteten pÄverkas av en viss terapi.