Denna studie har haft som syfte att synliggöra tvÄ arbetslags tankar och uppfattningar om fysisk lÀrmiljö. Samt att ta reda pÄ vad tidigare forskning kommit fram till avseende fysiska lÀrmiljöer. TillvÀgagÄngssÀttet har bestÄtt av tvÄ datainsamlingsmetoder; intervjuer med pedagoger och observationer av pedagogernas respektive smÄbarnsavdelningar pÄ förskolan. Resultatet visade pÄ en barncentrerad verksamhet dÀr pedagoger och arbetslag aktivt och medvetet arbetar med den fysiska lÀrmiljön pÄ förskolan. Detta pÄgÄende arbete sker i arbetslaget dÀr pedagogerna tillsammans tar tillvara pÄ barnens intressen.

Uppsatsen handlar om den fysiska inomhusmiljöns utformning och hur den pÄverkar barns lek och lÀrande. I vÄr studie har vi intervjuat tretton pedagoger frÄn tvÄ förskolor, en Montessoriförskola, samt tvÄ skolor. Syftet med arbetet Àr att undersöka och belysa miljöns betydelse för barns lek och lÀrande och att se hur pedagogers medvetenhet Àr kring miljön som arbetsredskap. Vi sÄg av resultatet av vÄr studie, att pedagogerna anser att den fysiska inomhusmiljön har betydelse för barns lek och lÀrande. Pedagogerna var ocksÄ överens om att miljön ska vara lugn, harmonisk och genomtÀnkt.

Forskningen om barns syn pÄ psykisk ohÀlsa Àr knapp och bristen pÄ skalor gör det svÄrt att generalisera resultat. DÀrför genomfördes en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur 11-Äringar upplever psykiskt sjuka, om de har fördomar gentemot mÀnniskor med psykisk ohÀlsa och i sÄdana fall varför. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes pÄ svenska 11-Äringar frÄn tvÄ olika skolor. Deltagarna visade sig ha liten kunskap om psykisk ohÀlsa. Deltagarna hade vissa stereotyper och fördomar gentemot psykiskt sjuka Àven om de ocksÄ visade empati sÀrskilt dÄ de kÀnde nÄgon med psykisk sjukdom.

Bakgrund: Sett över vÀrlden har förekomsten av fetma nÀstintill fördubblats sedan 1980-talet. Runt om i vÀrlden dör Ärligen 3,4 miljoner vuxna mÀnniskor till följd av övervikt och fetma. Utöver det dör mÀnniskor av diabetes, hjÀrt- kÀrlsjukdomar och cancer som mÄnga gÄnger kan kopplas till deras kroppsvikt. Syfte: Syftet Àr att beskriva hur vuxna med övervikt och fetma upplever sin hÀlsa. Metod: En litteraturöversikt av 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod.

Kronisk smÀrta drabbar mÄnga personer och kostar samhÀllet stora summor pengar varje Är. Det Àr inte bara den kroniska smÀrtans inskrÀnkningar i den drabbades rörelseapparat, utan ocksÄ dess pÄverkan pÄ den psykiska hÀlsan. Syftet med detta arbete Àr att utreda pÄ vilket sÀtt den psykiska hÀlsan pÄverkas hos personer med kronisk smÀrta. Metoden som anvÀnts Àr litteraturbaserade studier med kvalitativa artiklar och bygger pÄ GranskÀr & Höglund?Nielsen (2008).

Arbetets art: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap Sidantal: 61 Titel: FörĂ€ldrars uppfattning om handikappridning Författare: Camilla Borgström och Sofia Österlund Handledare: Ann-Sofi RĂ„stam Datum: 2006-06-08 Bakgrund: För funktionshindrade barn och ungdomar kan handikappridning fungera som fritidsnöje men ocksĂ„ ha en positiv inverkan pĂ„ funktionshindret. Vi inriktade oss pĂ„ förĂ€ldrar till funktionshindrade barn i vĂ„r undersökning eftersom vi ville fĂ„ en inblick i hur funktionshindrade barn kan pĂ„verkas av ridningen. Som pedagoger tycker vi att det kan vara bra att kĂ€nna till att handikappridning finns och att det kan vara en hjĂ€lp och ett stöd för elever med funktionshinder som vi kanske möter i klassrummet. Även om handikappridning inte behöver vara en direkt del av skolverksamheten sĂ„ kan det vara relevant för pedagogen att ha kunskapen om handikappridning för att kunna ge information och stöd till elever och förĂ€ldrar. Syfte: Handikappridning Ă€r intressant eftersom det handlar om nĂ„got som kan vara bĂ„de roligt och hĂ€lsosamt för de inblandade oavsett förutsĂ€ttningar. Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att visa pĂ„ hur förĂ€ldrar till funktionshindrade barn uppfattar att deras barn pĂ„verkas av ridningen.

Enligt Kirsh (2010) stÀrker mÀnniskor sin kognitiva förmÄga pÄ ett flertal sÀtt vid anvÀndandet av externa representationer. Inom design anvÀnds externa representationer ofta i form av skisser, ritningar och modeller. För att undersöka Kirsh teori kring externa representationer i en designkontext genomfördes tvÄ workshopar i samband med ett designuppdrag. Syftet var att undersöka hur fysiska externa representationer anvÀndes och om tillhandahÄllet material pÄverkar skapandet av externa representationer. Resultatet visade att fysiska externa representationer anvÀnds men att materialet inte nödvÀndigtvis pÄverkar skapandet av fysiska externa representationer.

Patienter med psykisk störning riskerar att fÄ sÀmre behandling nÀr de söker vÄrd för somatiska sjukdomar. Patienter med psykisk störning upplever ocksÄ att de blir sÀmre bemötta Àn patienter utan psykiska diagnoser inom den somatiska vÄrden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med psykiska störningar inom den somatiska vÄrden. Syftet var ocksÄ att som kvalitetsgranskning beskriva de utvalda studiernas undersökningsgrupp och bortfall. Studien Àr en litteraturstudie med beskrivande design dÀr13 artiklar inkluderades frÄn databaserna PubMed och Scopus.

AbstractStudiens syfte var att undersöka om det finns nÄgot samband mellan individualiseraderelationer i familjen och den ökade psykiska ohÀlsan. Metoden för studien varkvalitativa forskningsintervjuer och tre terapeuter som var verksamma i Göteborgintervjuades. Materialet som framkommit genom intervjuerna har framstÀllts genombeskrivande analys dÀr intervjupersonernas berÀttelser har Ätergivits. Resultatet avstudien visar pÄ att den psykiska hÀlsan har pÄverkats av att individer inom familjenblivit mer individualiserade, dock inte om det Àr positivt eller negativt. Terapeuterna sÄgen mer positiv bild av individualiseringens inverkan pÄ psykisk hÀlsa, mycket pÄ grundav ökad jÀmstÀlldhet och större möjligheter till att uttrycka sina behov.

Motivation till fysisk aktivitet fortsÀtter att öka i Sverige. En ny trend som blivit allt mer populÀr Àr grupptrÀningen. Varför mÀnniskor vÀljer att trÀna i grupp eller trÀna sjÀlv Àr en individuell frÄga.  Det finns olika motivationsfaktorer till vad det Àr som pÄverkar mÀnniskor att delta i grupptrÀning. Det hÀr arbetet undersöker de psykiska, fysiska och sociala faktorers pÄverkan till motivation inom grupptrÀning. Syftet med studien Àr att undersöka gymmedlemmars motivation till grupptrÀning.

SammanfattningPsykiska problem som till exempel schizofreni framstÀlls ofta som kroniska, trots att forskning visar att ÄterhÀmtning Àr möjlig. Hopp som personal förmedlar under en ÄterhÀmtningsprocess har en positiv inverkan pÄ individens tillfrisknande. Syftet med vÄr uppsats Àr att finna sociala faktorer som Àr betydelsefulla vid ÄterhÀmtning frÄn psykiska problem. Sociala faktorer inbegriper Àven mÀnniskors attityder till individer med psykiska problem. VÄr frÄgestÀllning Àr: Vilka sociala faktorer bidrar till att en person med psykiska problem ÄterhÀmtar sig? Med uppsatsen vill vi inge hopp till mÀnniskor med psykiska problem samt till berörd personal.Undersökningen Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer med sex medlemmar i RSMH, Riksförbundet för Social och Mental HÀlsa.

Bakgrund: NÀr en kvinna fÄr diagnosen bröstcancer, innebÀr det en stor omstÀllning för henne, bÄde emotionellt, psykiskt, fysiskt och socialt. Idag Àr bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje Är insjuknar cirka 7000. För att kunna skapa de bÀsta förutsÀttningarna för en god vÄrd, samt att bemöta en kvinna med bröstcancer och inge en kÀnsla av trygghet och empati, Àr det av vikt att ha kunskap om vad kvinnan kan tÀnkas gÄ igenom och uppleva. Syfte: SÄledes syftar denna studie till att undersöka hur kvinnor kan uppleva att det Àr att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes, baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar.

FolkhÀlsoarbete riktat mot Àldre har ökat i intresse framför allt genom att medellivslÀngden har stigit. En god funktionsnivÄ Àr viktig för hÀlsan och vÀlbefinnandet. Sjukdomar fÄr en mildare framtoning om vi Àr bra fysiskt rustade. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilken inverkan fysisk aktivitet har pÄ Àldres (> 65 Är) fysiska och psykiska hÀlsa och vÀlbefinnande. Studien baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar, funna i referensdatabasen PubMed med hjÀlp av vedertagna söktermer.

FolkhÀlsoarbete riktat mot Àldre har ökat i intresse framför allt genom att medellivslÀngden har stigit. En god funktionsnivÄ Àr viktig för hÀlsan och vÀlbefinnandet. Sjukdomar fÄr en mildare framtoning om vi Àr bra fysiskt rustade. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilken inverkan fysisk aktivitet har pÄ Àldres (> 65 Är) fysiska och psykiska hÀlsa och vÀlbefinnande. Studien baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar, funna i referensdatabasen PubMed med hjÀlp av vedertagna söktermer.

Bakgrund: Det finns inte ett naturligt samband mellan fysiska krav i arbetslivet och individuell fysisk kapacitet hos arbetstagare. SyreupptagningsförmĂ„gan förbĂ€ttras vid fysisk aktivitet för att anpassa kroppen till ökade fysiska krav. MĂ€n bör ha en syreupptagningsförmĂ„ga ?35 ml O2/kg kv×min och kvinnor ?32,5 ml O2/kg kv×min för att minska risken för ohĂ€lsa och död i förtid. Samma vĂ€rden gĂ€ller för att ha arbetskapacitet till ett kontorsarbete med 8-timmars arbetsdagar och med energi över till fritiden.