Av de som Ärligen insjuknar i stroke i Sverige Àr 18% i arbetsför Älder. Förekomsten av stroke har ökat hos personer mellan 35 och 44 Är de senaste 20 Ären, framförallt hos kvinnor. Fysiska och kognitiva nedsÀttningar och resttillstÄnd som följer vid ett insjuknande i stroke hos yngre personer riskerar att finnas nÀrvarande i större delen av livet, vilket kan pÄverka livskvaliteten. Syftet med studien var att, utifrÄn ett fysioterapeutiskt perspektiv, redogöra för fysiska och kognitiva nedsÀttningar hos personer mellan 18-60 Är och dess relation till hÀlsorelaterad livskvalitet. Totalt inkluderades 17 artiklar inom omrÄdena fysiska nedsÀttningar, kognitiva nedsÀttningar, livstillfredsstÀllelse och hÀlsorelaterad livskvalitet hos unga personer som drabbats av stroke, samtliga innefattade personer mellan 18-60 Ärs Älder.

Enligt b?de styrdokument och skollagen s? framkommer det att barn i behov av st?d ska f? det st?det de ?r i behov av. Det som inte st?r skrivet ?r hur detta arbete ska bedrivas, det kan tolkas som att det ?r upp till varje verksamhet. Det r?der m?nga fr?getecken kring hur arbetet ska se ut. I den tidigare forskning som anv?nts som underlag f?r kommande studie framkommer det att m?nga barn inte f?r det st?d som de ?r i behov av.

F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn resebyrÄernas synvinkel undersöka behovet av den fysiska resebyrÄn med utgÄngspunkt i kundernas behov av service. Utöver detta undersöks hur resebyrÄerna tolkar kundernas förÀndrade köpbeteende.Uppsatsen utgÄr ifrÄn en kvalitativ metod. Datainsamling till empirin har skett genom intervjuer via telefon, e-post och personliga möten. De resebyrÄer som har undersökts Àr Ving, Apollo, Resecity, Resevaruhuset, Ticket och Koh Phangan. De teorier som anvÀnts behandlar konsumentbeteende och distributionskanaler.De fysiska resebyrÄernas funktion har förÀndrats i och med den teknologiska utvecklingen.

Syftet med vÄr studie var att undersöka förskollÀrares uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljön och dess betydelse för barns lÀrande i förskolan. Med inspiration frÄn fenomenologin har vi utfört kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare pÄ fem olika förskolor. FrÄgestÀllningarna vi har utgÄtt ifrÄn Àr: Vad har pedagoger för uppfattning kring arbetet och utformningen av den fysiska inomhusmiljön? Hurdana uppfattningar har pedagoger om vad som kÀnnetecknar en god fysisk inomhusmiljö? Hur uppfattar pedagoger den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lÀrande? Resultatet pÄvisar att den fysiska inomhusmiljön Àr en grundsten för att allt annat ska fungera och vid utformningen sÄ tas utgÄngspunkten i barngruppens intressen och behov. En god fysisk inomhusmiljö ska vara lustfylld och locka barnen till att vilja leka.

Leken har ett vÀsentligt utrymme nÀr det gÀller barnens tid i förskoleverksamheten. Det Àr viktigt att utrymme för lek ges dÄ den gynnar barns utveckling. Just för att leken har en central betydelse i förskolan Àr det intressant att undersöka de förutsÀttningarna som det fysiska rummet erbjuder nÀr det gÀller barns möjlighet till lÀrande genom lek. Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ det fysiska rummets betydelse för förskolebarns lÀrande genom lek. Med det fysiska rummet avses sÄvÀl förskolans utomhus ? som inomhusmiljö.

Syftet med den hÀr studien Àr att utifrÄn pedagogernas perspektiv undersöka den fysiska miljöns betydelse i skolan för barn i behov av sÀrskilt stöd. Genom observationer och intervjuer med pedagoger som har utgÄtt ifrÄn studiens huvudfrÄga ?Hur upplever pedagogerna den fysiska miljön i skolan för barn i behov av sÀrskilt stöd??, har det insamlade empiriska materialet analyserats med hjÀlp av studiens tvÄ teoretiska perspektiv: salutogent synsÀtt/KASAM och Vygotskijs utvecklingspsykologi samt tidigare forskning och bakgrund. Resultatet av studien visar att pedagogerna upplever att den fysiska miljön har stor betydelse för barn i behov av sÀrskilt stöd. För en elev kan endast en liten förÀndring i miljön vara skillnaden mellan att uppleva KASAM och kÀnna sig inkluderad eller att uppleva kaos..

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

Syftet med studien var att beskriva upplevelser av fysiska funktionsnedsÀttningar efter stroke. I resultatet framkom att personer hade svÄrt att identifiera sig med sina förÀndrade kroppar och att de skÀmdes över hur de tedde sig. Personlighet kÀndes frÀmmande och de saknade sin funktionella roll. Vidare visade det att personerna hade svÄrt att utföra det som de tidigare tagit för givet som dagliga aktiviteter och intressen. Personerna kÀnde sig beroende av andra i det dagliga livet.

Studiens syfte var att underso?ka hur ra?ttssa?kerhet vid socialna?mndens respektive domstolens bedo?mningar ga?llande LVU 2§ beskrivs och diskuteras i aktuell forskning. Efter en utfo?rlig so?kning fann vi 12 avhandlingar och artiklar som o?verenssta?mde med studiens syfte. Resultatet av studien visar att socialna?mndens bedo?mningar i ho?g grad a?r subjektiva och att lagens formulering ger stort utrymme fo?r tolkning.

Bakgrund: Personal inom ambulanssjukva?rd utsa?tts dagligen fo?r stress och ho?g arbetsbe- lastning. Detta leder till o?kad risk fo?r ha?lsoproblem hos ambulanspersonal och riskerar att kunna pa?verka omva?rdnaden.?Syfte: Syftet med studien var att belysa ambulanspersonalens upplevelser av a?terha?mt- ning mellan uppdragen.?Deltagare: I studien medverkade tio ansta?llda inom ambulanssjukva?rden vid tva? medel- stora sta?der i Sverige och na?rliggande glesbygd.?Metod: Studien baserades pa? tio semistrukturerade intervjuer utfo?rda december 2014. In- tervjuerna spelades in och analyserades med kvalitativ inneha?llsanalys.?Resultat: Fyra kategorier framkom: Fo?rutsa?ttningar fo?r a?terha?mtning, Omsta?ndigheter som ger a?terha?mtning, Omsta?ndigheter som motverkar a?terha?mtning och Konsekvenser av bristande a?terha?mtning.

Fysisk aktivitet hos Àldre Àr viktig för att förebygga sjukdom samt för att upprÀtthÄlla sjÀlvstÀndighet och en bra livskvalitet. Fysisk aktivitet gÄr att mÀta med instrument, sÄsom accelerometer eller att skatta med skattningsskalor. Syftet med detta arbete var att undersöka om den fysiska aktiviteten Àr korrelerad med den fysiska funktionsförmÄgan och om fysisk aktivitet bestÀmd med accelerometri gÄr att prediktera med skattningsskalor. I studien inkluderades totalt 27 patienter som opererats för höftfraktur. 14 av dessa var kvinnor med medelÄldern 80 Är (62-94) och 13 var mÀn med medelÄldern 82 Är (73-94).

Examensarbetets titel Àr Man fÄr leka med en docka [?] fast man Àr en pojke ? Genus och fysisk miljö i förskolan. Författare: Theresa Olin Georgsson och Johanna Rask. Undersökningen till detta arbete gjordes pÄ tvÄ förskolor, dÀr vi intervjuade pedagogerna och observerade barnens ?fria? lek. Syftet var att undersöka den fysiska miljön ur ett genusperspektiv.

Med den ha?r uppsatsen vill vi underso?ka vilka fo?rutsa?ttningar, samt vilka hinder och mo?jligheter, som finns fo?r multimediala presentationsformer av journalistik pa? svenska tidningars webbplatser. Vi har underso?kt vilka attityder som finns kring multimedia, pa? vilka sa?tt de underso?kta tidningarna arbetar med multimedia i dag och hur de vill arbeta med det i framtiden. Vi har ocksa? underso?kt hur de ta?nker kring sja?lva utformningen av de multimediala presentationsformerna.Vi har anva?nt oss av explorativa intervjuer med fem personer som har na?ra anknytning till den multimediaproduktion som bedrivs i dag, och analyserat dessa utifra?n Gunnar Nygrens studier av konvergens och divergens, Mark Deuzes teorier om onlinejournalistik, samt Richard E.

Bakgrund: FörÀndringen frÄn invasionsförsvar till ett insatt insatsförsvar innebÀr ÀvenförÀndring för officerens fysiska prestationsförmÄga utifrÄn ett kompetensperspektiv. Detta ikombination med statsmakternas vilja att Sverige skall delta i internationella insatser i störreutstrÀckning Àn tidigare kommer troligen att pÄverka kravet pÄ officerens fysiskaprestationsförmÄga?Syfte: FÄ insikt om dagens armeofficer uppfyller de kvalifikationer/krav som stÀlls pÄ fysiskprestationsförmÄga i Nordic Battle Group sett ur ett kompetensperspektiv.Teori: Kompetensbegreppet och dÀrtill hörande teorier.Metod: Abduktiv metod har tillÀmpats, empiri utifrÄn enkÀt- och intervjuresultat.Huvudresultat: Resultatet visat att en minoritet av armeofficerarna kÀnner till tillÀggskraven,bÄde betrÀffande insatsorganisationen och krav för personal i NBG. Resultatet visat att enmajoritet av armeofficerarna uppskattar att de uppfyller de fysiska kraven för personal i NBG urett kompetensperspektiv. Resultatet visar dock att det generellt finns förbÀttringspotentialbetrÀffande armeofficerens fysiska prestationsförmÄga..