Bakgrund: Stress påverkar hälsan negativt. Påfrestningar i arbetslivet leder till arbetsrelaterad stress. Sjuksköterskor har många faktorer i sitt arbete som leder till arbetsrelaterad stress. Detta leder inte endast till negativa konsekvenser för sjuksköterskan utan kan även påverka patienten negativt. Fysisk aktivitet har i tidigare studier visat sig kunna leda till minskad stress i det dagliga livet.

Musiker är en yrkesgrupp som utsätts för långvarig statisk och dynamisk, repetitiv belastning framförallt i bål och övre extremitet. Denna belastning ökar risken att drabbas av muskeloskelettala besvär, perifera nervskador samt fokal dystoni. Smärta och/eller dysfunktion kan ha förödande konsekvenser för en musiker som i värsta fall tvingas avbryta sin karriär. En sjukgymnast med specifika kunskaper kring musikers situation skulle kunna erbjuda lämplig konservativ behandling i antingen ett behandlande eller preventivt syfte. Syfte: Att skapa en översikt av forskningsresultat avseende effekter av sjukgymnastisk behandling och prevention riktad till musiker som drabbats av smärta och/eller dysfunktion i rörelseapparaten.En litteratursökning gjordes i flera olika databaser.

Bakgrund: Psykiskt funktionshinder innebär en risk för det fysiska, sociala och mentala välbefinnandet. Psykiskt funktionshindrade har väsentligt sämre levnadsvillkor än befolkningen i övrigt, då funktionshindret ofta medför sociala och ekonomiska konsekvenser. Även somatisk sjukdom är betydligt vanligare och den förväntade livslängden betydligt kortare. Sjuksköterskan har genom sin hälsofrämjande roll ett ansvar för att både initiera åtgärder och stödja de svaga gruppernas hälsa. Den fysiska aktivitetens betydelse för alla individers fysiska hälsa är i dag välkänd och sjuksköterskan har möjlighet till att förskriva fysisk aktivitet på recept.

Bakgrund: Dagens samhälle har förändrats på många sätt och tidsbrist är det gott om. Följden blir att samhällets utformning minskar den naturliga fysiska aktiviten och tidsbristen minskar den planerade fysiska aktiviteten. Fysisk aktivitet i form av dans har visats sig ha många positiva hälsoeffekter som kan förbättra både den fysiska och psykiska hälsan. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka olika hälsoeffekter som dans kan bidra till på både fysisk, psykisk och social nivå. Metod: Studien är genomförd som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar använts.

Under 1900-talet har befolkningen blivit och blir allt mer inaktiva, fritiden tillbringas till stor del framför TV: n eller datorn. Idag är vuxna svenskar inte tillräckligt fysiskt aktiva och många motionerar aldrig. För dem är risken störst att drabbas av välfärdssjukdomar och en för tidig död. Undersökningar har visat att 70-90-åringar kan få ett ökat välbefinnande av fysisk aktivitet, därför är det intressant om vårdpersonal genom ett vårdande möte kan få äldre att motiveras till ökad fysisk aktivitet. Syftet med studien var att genom tre intervjuer beskriva hur vårdpersonal skapar lust och motivation till ökad fysisk aktivitet hos äldre personer.

Föreliggande examensarbete handlar om den fysiska innemiljön och elevers lärande. Intresset för om eller hur den fysiska innemiljön påverkar elever i deras lärande, och hur elever själva uppfattar denna fråga har legat författarna varmt om hjärtat under hela deras lärarutbildning. Syftet med detta examensarbete är därför att skapa en förståelse för hur en utvald grupp elever i årskurs sju och nio ser på skolans fysiska innemiljö i relation till sitt lärande.Mot bakgrund till en genomförd enkätundersökning riktad till utvalda elever, visade resultatet att eleverna hade många synpunkter på det som påverkade dem negativt i deras lärande, t.ex. ventilation, belysning och smutsiga och stökiga klassrum med obekväma stolar. Eleverna nämnde även positiva faktorer som påverkar dem i sitt lärande, såsom ordning, avskildhet och samspel.

Syftet med denna studie är att granska lärares uppfattningar om och tolkningar av begreppet god lärandemiljö med fokus på de fysiska faktorerna samt att undersöka hur lärarna i sin yrkesroll omvandlar sina kunskaper och erfarenhetertill att skapa en god fysisk lärandemiljö i sina klassrum.Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs 1 ochårskurs 3 på två olika skolor. Skolorna valdes ut genom så kallat bekvämlighetsurval. Aktuell litteratur och forskning inom ämnet har studerats.Studien redovisar några av lärarnas mest framträdande tankar och åsikter om lärandemiljöer men även likheter och olikheter i svaren vad gäller tolkningen av begreppet. Studien slår fast att på grund av befintliga byggnader, brist på tid och rådande ekonomi kan lärarna endast påverka lärandemiljön vad gäller möblering och material. Om inte dessa hinder fanns skulle lärarna bättre kunna använda sina kunskaper till en positiv förändringav lärandemiljön..

Research shows that policing is mostly sedentary but physically and mentally demanding tasks occur and that policing includes factors like police inherent stress which may impair the health of police officers. Research has also found that physical exercise can play an important part for coping with these negative elements associated with policing. The overall purpose of this study is to contribute knowledge about the importance of physical exercise for policemen. The study is based on five semi-structured interviews with police officer?s working with emergency response.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka elevers fysiska aktivitet under lektioner i idrott och hälsa samt att se vad lektionstiden används till. Ytterligare ett syfte är att studera sambandet mellan lektionsinnehållet och den fysiska aktiviteten.Hur är lektionstiden fördelad på olika kategorier av lektionsinnehåll?Hur stor del av lektionstiden för idrott och hälsa är eleverna måttligt till kraftigt fysiskt aktiva?Vilket lektionsinnehåll ger mest respektive minst fysisk aktivitet?MetodMetoden som användes var systematisk observation. Ett observationsprotokoll utformades och användes vid observationstillfällena. En årskurs 6-9 skola valdes för genomförande av observationen.

Utvecklingsarbetet syftar till att alla elever på skolan ska erbjudas meningsfulla aktiviteter under några lunchraster i veckan. Eleverna ges ytterligare tillfälle till fysisk aktivitet, vilket sker under dessa aktiviteter. Nya kamratrelationer främjas i både de vana och ovana aktiviteterna, eleverna får möjlighet att knyta nya kontakter med elever från andra klasser än sin egen. Elevernas inflytande och delaktighet finns med i de olika planerade rastaktiviteterna, då de fått komma med olika förslag som gjorts om eller tagits rakt av..

Den här studien gjordes för att undersöka om lärare uppfattar ett samband mellan elevers koncentrationsförmåga och fysisk aktivitet i skolan. Den baseras på en enkätundersökning som gjorts i årskurserna 1-5 på sju olika skolor i närområdet. Studien visar ett positivt samband mellan all fysisk aktivitet i skolan och lärarnas uppfattning av elevernas koncentrationsförmåga, vilket även kopplats samman med tidigare forskning inom närliggande områden. Nyckelord: physical education AND concentration, physcial activity AND concentration ability, physcial acitivty AND effect in school, excercise AND brain, physical education AND brain..

Bakgrund: Genom fysisk aktivitet är det möjligt att både förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd. Sedan 2001 har det varit möjligt för hälso- och sjukvårdspersonal att ordinera fysisk aktivitet på recept (FaR) till patienter och statistiken visar att majoriteten av landets vårdcentraler har erfarenheter av att föreskriva FaR till sina patienter.Syfte: Syftet var att beskriva vilka erfarenheter sjuksköterskor inom primärvården har av fysisk aktivitet på recept som alternativ behandlingsmetod.Metod: Studien tar sin utgångspunkt i en kvalitativ ansats och består av fyra semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor verksamma vid fyra olika vårdcentraler.Resultat: Samtliga sjuksköterskor hade flera års erfarenhet av att arbeta med FaR och hade utbildning i den alternativa behandlingsmetoden. Inställningen till FaR var positiv så länge som det genomfördes på patientens villkor. Sjuksköterskorna var överens om att det låg i primärvårdens ansvarsområde att jobba med FaR.Slutsatser: Erfarenheterna av att ordinera FaR var positiva så länge ett intresse fanns hos patienterna. Sjuksköterskorna ansåg att utbildningen var tillräcklig men att de borde få mer uppföljning på utbildningen.

In today?s society, many people are physically inactive and the health care is for example usingPhysical activity on prescription (PaP) to work against it. In order to increase the physical activitylevel in people they need to feel motivated and there are many factors that can motivate people. The purpose of this survey is therefore to explore the leaders of PaP and their thoughts about whatmotivates clients with PaP to increase their physical activity levels. This is explored by aqualitative method incorporated with semi-structured interviews with four respondents who workswith PaP.

Syfte och frågeställningar:Syftet är att kartlägga patienters åsikter om och upplevelser av hur de har blivit bemötta i vård- och friskvårdskedjan när de fått ordination av fysisk aktivitet i Östergötland. Frågeställningarna är:? Vad har patienterna för åsikter om och upplevelser av bemötandet som de fått på vårdcentralen när de fått Ordination av fysisk aktivitet?? Vad har patienterna för åsikter om och upplevelser av bemötandet som de fått av Korpens personal när de blivit uppringda?? Vad har patienterna för åsikter om och upplevelser av bemötandet som de fått av ledaren under sin fysiska aktivitet?Metod:Undersökningen genomfördes på patienter som bodde i små städer eller på landet i Östergötlands län. Korpen har avtal med åtta av dem att organisera och genomföra Fysisk aktivitet på recept, FaR, arbete, dessa valdes ut till undersökningen. Urvalet av patienter gjordes slumpmässigt ur dessa kommuner, bland de som fått ?Ordination av fysisk aktivitet? under 2005, med stratifiering för kön och ålder.

SyfteSyftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan motorisk färdighet ochmängd fysisk aktivitet av olika intensiteter hos barn med diagnosen ADHD.Frågeställningar1. Hur många barn med ADHD har motoriska nedsättningar utifrån Movement ABC?2. Hur många barn med ADHD når upp till de Nordiska rekommendationerna för fysiskaktivitet?3.