Bakgrund: Fysisk aktivitet är en viktig faktor för att upprätthålla och återställa en god hälsa. Flera olika faktorer finns som kan försvåra utövandet av fysisk aktivitet. Arbetsplatsen ses ofta som en bra arena för fysisk aktivitet och träning på arbetstid implementeras ofta av arbetsgivare i syfte att förbättra de anställdas hälsa och minska kostnader relaterade till sjukdom. Dock är forskningsresultaten inom området inkonklusiva.Metod: Kvantitativ enkätstudie, enkäten IPAQ.Syfte: Denna uppsats undersöker vilka faktorer som påverkar utnyttjandet av träning på arbetstid, sjuksköterskors och undersköterskors fysiska aktivitetsnivå och hur den fysiska aktivitetsnivån på arbetet påverkar aktivitetsnivån på fritiden.Resultat: Resultatet visar ej statistiskt signifikanta samband mellan ålder, tjänstgöringsgrad, antalet arbetade år på avdelningen och den fysiska aktivitetsnivån på arbetet och på fritiden mot att utnyttja träning på arbetstid. Deltagarna i denna studie är en högaktiv grupp som främst utmärker sig genom en hög aktivitetsnivå på fritiden.

I dag är 83 procent av alla 1-5-åringar inskrivna på förskolan. I läroplanen står det att förskolan skall locka till lek och aktivitet och att det ska finnas utbildade och andra vuxna som ska vägleda barnen. Barn behöver röra mycket på sig för att öva sin grovmotorik genom att bland annat springa, hoppa och klättra. Forskning visar att barn på förskolan rör sig för lite rent generellt. Studier gjorda på utomhusmiljön visar att barn som har en mer stimulerande utomhusmiljö rör på sig mer, dock verkar det inte spela någon roll om det är förskolans egen gård eller i naturen.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att belysa hur regelbunden fysisk aktivitet kunnat vidmakthållas under längre tid än ett år hos motionärer som tidigare genomgått beteendeförändring mot en mer fysiskt aktiv livsstil. Frågeställningar:? Har motiven till att vara fysiskt aktiv förändrats?? Vilka strategier för vidmakthållande av fysisk aktivitet kan identifieras?? Vilka andra faktorer för vidmakthållande av fysisk aktivitet kan definieras?? Vad krävs för att vidmakthålla den fysiska aktivitetsgraden?MetodUtifrån studiens syfte befanns en kvalitativ ansats vara den mest lämpade. Fem motionärer, vilka samtliga vidmakthållit regelbunden fysisk aktivitet längre än ett år, intervjuades. Fem semi-strukturerade djupintervjuer utfördes.

Syfte och frågeställningarMin avsikt med studien var att undersöka yngre elevers (8-10 år) attityder och upplevelser av fysisk aktivitet, samt vilken roll barnen tilldelar fysisk förmåga och upplevd fysisk självkänsla vid spel och lekar tillsammans med andra barn.MetodUrvalet bestod av 12 elever, 8-10 år med vilka en semistrukturerad intervju genomfördes. Vid intervjun användes bilder som föreställde barn i olika situationer. Utöver Intervjun genomfördes en föräldraenkät för att få en bakgrundsinformation om föräldrarnas syn på barnens fysiska aktivitet och deras egna motionsvanor. Intervjusvaren bearbetades utifrån frågeställningarna, analyserades och tolkades med utgångspunkt från ett interaktionistiskt perspektiv.ResultatEleverna beskriver den egna fysiska självkänslan i termer av god idrottslig motorisk kompetens. Då respondenterna resonerar kring andras goda kompetenser beskrivs dessa i termer av fysisk styrka och kondition.

Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie var att undersöka hur individer med multipla extremitetsskador som hade genomgått utredning eller rehabilitering inom EX-Centers verksamhet upplevde sin livskvalitet. Frågeställningarna handlade om att jämföra gruppen med svenska populationsbaserade referensvärden och att undersöka om det fanns skillnader i livskvalitet mellan individer med medfödda eller förvärvade extremitetsskador och mellan kvinnor och män. Att undersöka om det fanns samband mellan SF-36 delområde Fysisk funktion och smärta i relation till övriga delområden och övergripande domäner samt samband mellan SF-36 självskattning i relation till kön, ålder, typ av skada, ortstorlek, sysselsättningsgrad eller civilstånd. Metod: 105 individer bjöds in till denna kvantitativa tvärsnittsstudie var av 62 (59 %) individer deltog i studien (33 kvinnor och 29 män, förvärvade (n=19) respektive medfödda (n=43) extremitetsskador). Livskvalitetformuläret Short Form 36 (SF-36) och frågeformulär om demografisk data användes.

Multipel Skleros (MS) är en kronisk neurologisk sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet. Vanliga symptom är optikusneurit, svaghet i extremiteter, fatigue, spasticitet, balansnedsättningar och smärtproblematik. Fatigue är ett av de vanligaste symptomen som finns hos 78-95 % av personer med MS. Behandling för fatigue sker oftast farmakologiskt men kan även behandlas med exempelvis träning. Flertalet studier visar på att träning kan minska fatigue.

Syfte och frågeställningar:Syftet med studien var att undersöka hur det är att leva med IBS. Om och i så fall hur livskvaliteten påverkas hos unga kvinnor ur ett hälsoperspektiv samt att utforska inställningen till fysisk aktivitet efter att de diagnostiserats med IBS. För att besvara syftet formulerades följande frågeställningar:Påverkas livskvaliteten, hos kvinnor i 20-30 årsåldern diagnostiserade med IBS och i så fallpå vilket sätt ur ett hälsoperspektiv?Vilken är de IBS-diagnostiserade kvinnornas inställning till fysisk aktivitet?Metod:För denna studie valdes en kvalitativ metod genom intervjuer. Fem unga kvinnor med en medelålder på 25 år och diagnostiserade med IBS i snitt i 2,7 år har under intervju besvarat frågor om hur IBS påverkar deras livskvalitet samt deras inställning till fysisk aktivitet.

Bakgrund: Mjuka ryggortoser har länge använts som behandling för personer med ländryggssmärta. Det finns viss forskning som påvisar ortosens positiva effekt på både de fysiska och de psykologiska besvären. Det saknas dock studier på hur personerna själva upplever ortosbärandet vid fysisk aktivitet.Syfte: Att utifrån ett socialkognitivt perspektiv undersöka upplevelsen av användningen av mjuka ryggortoser vid fysisk aktivitet hos personer med ländryggssmärta.Metod: Studien har en kvalitativ design med en induktiv ansats. Data samlades in via sex individuella intervjuer baserade på en semistrukturerad intervjuguide. Sedan gjordes en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fem kategorier som sedan skapade ett tema: Inre och yttre faktorer av användandet förändrar kvalitet och kvantitet på fysiska aktiviteter.Slutsats: Intervjupersonerna upplever inre faktorer och yttre faktorer av användandet av den mjuka ryggortosen vid fysisk aktivitet.

Syftet med studien var att undersöka den fysiska aktivitetsnivån hos de anställda samt ta reda på vilka motivationsfaktorer och barriärer de upplevde till fysisk aktivitet. Syftet innefattade även att se om motiv och barriärer skiljde sig beroende på aktivitetsnivå, ålder och kön. En del av syftet var även att undersöka hur aktiviteten kring företagets erbjudande till fysisk aktivitet såg ut. Undersökningen genomfördes genom att deltagarna (n=139) besvarade en omarbetad form av Motivation Till Upprätthållande Av Motionsvanor (MTUAM), en svensk version av Physical Activity Stages Of Change samt några bakgrundsfrågor. Resultatet visade att 55 procent var tillräckligt fysiskt aktiva enligt Folkhälsoinstitutets rekommendationer.

Bakgrund: Många individer känner inte hög livskvalitet och hälsa, och där av ett missnöje med sitt välbefinnande. Livskvalitet och hälsan påverkas av att individer inte känner något inflytande i samhället och upplever brist på delaktighet och tillgänglighet. Många studier visar att fysisk aktivitet och social samhörighet som två faktorer på ökad livskvaliteten och hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur regelbunden fysisk aktivitet i förening påverkar livskvaliteten bland individer med psykisk ohälsa. Metod: Metoden som används i studien är en systematisk litteraturstudie gjord på 11 vetenskapliga artiklar både av kvantitativ och kvalitativa studier. Analysmetoden som användes var enligt Forsberg och Wengström (2013). Resultat: Studiens resultat visar att det är tre teman svarar på syftet och det är ökar motivation, ökar den sociala samhörigheten och symptomlindrande. Studiens visar att regelbunden fysisk aktivitet i förening kan fungera som symptomlindrande och ökar livskvaliteten och hälsan, det främjar både den fysiska hälsan men framförallt den psykiska hälsan.

Denna studie har undersökt hur pedagoger i skolan använder sig av fysisk aktivitet som pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen för elever med ADHD. Studien belyser även problematik kring medicinering för diagnostiserade barn, skillnader mellan pojkar och flickor med ADHD, samt vad som skiljer pedagogiska tillämpningar i yngre och äldre åldrar. Detta är en kvalitativ studie där fem lärare intervjuats, samtliga från sydöstra Sverige. Resultatet visar att samtliga pedagoger anser sig ha bristande kunskap gällande elever med funktionsnedsättning, men delgav även att de i olika utsträckning använder sig av fysisk aktivitet som pedagogiskt hjälpmedel för eleverna, vilket ansågs i många fall påverka elevens skolsituation positivt. Vidare ansåg samtliga lärare att relationen mellan dem och varje enskild elev var mycket viktig, de belyste i flera fall det viktiga i att se varje elev som en egen individ och ha förståelse för att alla fungerar olika..

Detta examensarbete handlar om stereotyper och dess problematik. Jag har valt att i en process undersöka det kristna utseendet på grund av min egna kristna bakgrund. Det finns ingen fysisk bild av det kristna utseendet vilket gör ämnet intressant och unikt. Genom att undersöka den allmänna uppfattningen om det kristna utseendet har en fysisk bild skapats och exponerats i en handbok som formgivits för att väcka tankar och bemöta våra fördomar. Grafisk formgivning är inte enbart ett verktyg för att sälja produkter.

SammanfattningSyfte: Syftet med denna studie var att undersöka samband mellan några utvalda faktorer av betydelse vid förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR) på hälso- och vårdcentraler i Sverige.Metod: En enkätundersökning genomfördes på 37 icke-privata hälso- och vårdcentraler i Malmö, Stockholm och Umeå. Totalt 241 enkäter besvarades av legitimerad personal med förskrivningsrätt av FaR. Studerade faktorer, uttryckta som enkätfrågor, var: förskrivarens kön, ålder, befattning, landstingstillhörighet, användning av FaR/FYSS, egen motion, FaR-utbildning, tidsbrist, riktlinjer, uppföljning, samarbete med friskvårdsaktör, FaR-ansvarig, hänvisning av FaR-patienter, kunskap i att motivera till fysisk aktivitet samt kunskap om vilka sjukdomstillstånd som kan behandlas med fysisk aktivitet. En webb-baserad enkät distri-buerades och samlades in via e-post och en pappersenkät användes på ett par hälso- och vårdcentraler. Resultatet från enkätundersökningen analyserades med chitvåtest och binär logistisk regression. Resultat: Sannolikheten att förskriva FaR var signifikant sju gånger högre hos personal som visste vart de kunde hänvisa patienter med FaR-ordination i jämförelse med dem som inte visste vart hänvisning kunde ske.

Denna rapport är ett kandidatarbete i fysisk planering inom kursen Stadsanalys. Syftet med arbetet är att med en Realistisk byanalys av Norra Kungsgatan och egen inventering av busstorget Kungsplan i Karlskrona och dess omgivningar se på möjligheterna att skapa ett småskaligt torg på Kungsplan. Även ge rekommendationer till förändringar av Kungsplans omgivningar. Planförslaget skapar ett nytt torg som öppnar upp mot platsen styrkor, Fribergska huset och Hoglandspark och har stängda sidor åt norr och öster med ett L-format hus. Förslaget redovisar beläggning, markmaterial och belysning av platsen..

Syfte och frågeställningarDet övergripande syftet är att ta reda på om fitness applikationer kan bidra till ökad fysiskaktivitet hos en arbetsgrupp anställda på en svensk myndighet.- Hur fysiskt aktiva är personerna i en arbetsgrupp på en svensk myndighet?- Är personerna i arbetsgruppen tillfredsställda med deras fysiska aktivitetsgrad?- Hur många personer i arbetsgruppen använder fitness applikationer samt vilka kvalitéer hosapplikationen anser de har störst påverkan/är mest motiverande?- Finns det någon könsskillnad vad gäller användandet?- Har applikationen gjort att personerna i arbetsgruppen vill fortsätta med fysisk aktivitet?MetodEn tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats användes och en elektronisk enkätundersökning gjordes för att få frågeställningarna besvarade. Enkäten skickades ut till anställda på en svensk myndighet. 39 personer deltog varav åldersspannet var 24-46 år. De anställda fick besvara frågor om deras fysiska aktivitetsnivå, om de har eller har haft en fitness applikation.