Vi reser allt mer och vi reser allt lÀngre. Till följd av vidgade arbetsmarknader och en ökad klimatmedvetenhet har tÄgresandet fÄtt större fokus, och orter med jÀrnvÀgsstationer har fÄtt ökat intresse bÄde för in- och utpendling. Ett vÀlplanerat stationsomrÄde kan vara avgörande för en stationsorts attraktivitet samtidigt som de Àr bland de mest komplexa omrÄdena att planera. Sambanden mellan den fysiska utformningen av stationens nÀromrÄde och mÀnniskors transportval kan vara svÄr att uppfatta. För att kunna presentera planeringsförslag i ett stationsnÀra lÀge krÀvs dÀrför grundliga analyser av ortens lokala planförhÄllanden. Syftet med detta kandidatarbete Àr att utvÀrdera analysmetoder för bedömning av orter i stationsnÀra lÀgen som kan appliceras pÄ Herrljunga tÀtort, genom att studera tre handböcker frÄn andra delar av Sverige.

Att genom analys av en mindre ort, hitta och lyfta fram vÀrden som planmÀssigt kan höja ortens attraktivitet..

Examensarbetet utgörs av en omfattande analys samt bakgrundsmaterial som redogör för planerings-förutsĂ€ttningar samt problematik för planomrĂ„det. Analyserna och bakgrundsmaterialet mynnar sedan ut i ett planförslag som vĂ€gt ihop alla tillgĂ€ngliga fakta och skapat en fungerande och attraktiv helhet. I huvudsak bestĂ„r planförslaget av följande delar: Arbetet tar upp ett översiktligt förslag till ett nytt resecentrum byggt utifrĂ„n den befintliga stationsbyggnaden. Även nĂ€romrĂ„det kring resecentrumet utvecklas för att skapa en attraktiv helhet som passar in i staden. LĂ€ngs med Tullkammarkajen utvecklas ett nytt bostadsomrĂ„de med vattennĂ€ra bebyggelse.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilket förhÄllningssÀtt som Àr rÄdande vad gÀller undervisningsplanering, sett utifrÄn lÀrarstudenters perspektiv, och pÄ sÄ vis fÄ en djupare förstÄelse för hur och varför lÀrarstudenter planerar och förhÄller sig till sin planering pÄ ett visst sÀtt. Studien har undersökt de erfarenheter av, förestÀllningar och uppfattningar om undervisningsplanering, som blir synliga i lÀrarstudenters utsagor. Eftersom det finns ett stort tomrum vad gÀller forskning kring momentet planering utifrÄn lÀrarstudenters perspektiv, dÄ större delen av tidigare forskning fokuserat pÄ momentet utifrÄn lÀrares perspektiv, har det varit relevant att undersöka vad just lÀrarstudenters utsagor talar för avseende planering. I syfte att synliggöra den subjektivitet som ligger till grund för studenternas förhÄllningssÀtt till planering, har studien tagit sin utgÄngspunkt i kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet visar att sÄvÀl handledare som mentor har en stor betydelse för studenternas kunskap om samt tillvÀgagÄngssÀtt vid planering.

Arbetet har syftat till att fallstudiepröva rutnÀtskonfigurationen som grund för en strukturplan med avsikt att möjliggöra en övergripande strategi för utbyggnad av ett exploateringsomrÄde.

Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att se hur campingsituationen ser ut i Tanums kommun idag och analysera denna för att ge exempel pÄ hur campingverksamheten kan utvecklas Ät ett hÄll som ger en lÄngsiktigt hÄllbar verksamhet, och som om det Àr möjligt tillgodoser de behov som olika intressenter har..

I vÄr studie har vi genom kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare i grundskolans senare Är och en mellanstadielÀrare undersökt strÀvansmÄlens roll i planering och undervisning i matematik. Vi har Àven undersökt vilka arbetssÀtt och arbetsformer lÀrarna uppger att de utgÄr ifrÄn och kopplat detta till strÀvansmÄlens roll i undervisningen. VÄr studie tyder pÄ att det inte Àr sÄ vanligt att lÀrare i matematik utgÄr frÄn strÀvansmÄlen i sin planering och undervisning. Det vanligaste var att lÀrarna utgick frÄn uppnÄendemÄlen och att deras undervisning var lÀroboksstyrd och byggde pÄ individuellt rÀknande. I arbetet berör vi Àven den kunskapssyn som föresprÄkas i Lpo94 och jÀmför den med respondenternas syn..

Göteborg Àr en av Europas mest segregerade stÀder (Andersson m.fl. 2009, s. 7); inkomstsvaga, ofta utlandsfödda bor i hyresrÀtter i förortsstadsdelar medan de ekonomiskt starka har sina egnahemsomrÄden eller bor i innerstaden. I jÀmförelse med andra liknande stÀder i Europa Àr Göteborg starkt segregerat. Mer Àn hÀlften av regionens bostadsomrÄden bestÄr till 90 procent av bara en upplÄtelseform, de flesta av dem Àr egnahemsomrÄden, vilket placerar Göteborg i en sÀrstÀllning.

Syftet med denna studie har varit att fÄ en vidgad förstÄelse för den fysiska miljön i förskolan. Detta har utmynnat i tre frÄgestÀllningar som behandlar artefakter i- och planering av den fysiska miljön, samt internationella betingelser. I studien har kvalitativa intervjuer med pedagoger som arbetar med barn i Äldrarna 1-6 i Sverige och Sydafrika genomförts. Genom intervjuerna har pedagogernas uppfattningar om den fysiska inomhusmiljön kunnat erhÄllas. Med en fenomenografisk ansats och en kvalitativ forskningsanalys har vi kunnat kategorisera dessa uppfattningar i olika teman.

Syftet med kandidatarbetet Àr att undersöka medborgar- deltagandet i den kommunala planprocessen. I arbetet tas upp vilka dialogverktyg som finns för att fÄ ett bra medborgar- deltagande i planprocessen, hur de kan anvÀndas och hur de har anvÀnts vid planeringen av ett nytt omrÄde. Arbetet försöker att med hjÀlp av demokratimodeller och planeringsteorier förklara och förstÄ den typ av medborgardeltagande vi har idag vid planeringen av den fysiska miljön. Medborgardeltagande i planprocessen Àr obligatoriskt enligt Plan- och Bygglagen. Undersökningar som Boverket (1998) gjorde har visat att ju mer medborgarna fÄr vara med i planprocessen frÄn början, desto större och bÀttre beslutsunderlag vilket ofta leder till fÀrre överklaganden.

Den hĂ€r uppsatsen tar sin utgĂ„ngspunkt i hur turismen kommit att bli ett viktig faktor för fysisk planering och hur den bidrar till att skapa ett landskap som under tre sommarmĂ„nader blomstrar för att under resterande delar av Ă„ret ödelĂ€gga landskapet. Syftet blir dĂ€rmed att undersöka hur den kommunala fysiska planeringen ger strategier för eller emot sĂ€songsanpassade strukturer i landskapet och hur problematiken mellan dessa och de permanenta kan hanteras med fysisk planering. FrĂ„gorna som arbetet har svarat pĂ„ Ă€r dels om hur turismen beskrivs och pĂ„verkar landskapet och dels om hur kommunal fysisk planering kan hantera sĂ€snongsanpassade strukturer. För att undersöka frĂ„gorna har det gjorts en fallstudie över Borgholms kommun pĂ„ norra Öland. Borgholm har valts eftersom att det Ă€r ett typexempel pĂ„ en mindre kommun som under sommaren mĂ„ngdubblas i antalet invĂ„nare pĂ„ grund av alla sommargĂ€ster.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vilka tankar som styr pedagogerna i sin planering av matematikundervisningen utan eller delvis utan lÀrobok. Metoder som vi har anvÀnt oss av Àr i första hand kvalitativa intervjuer av tre pedagoger och för att kunna fÄ en mer komplett bild av pedagogernas tankar kring sin planering har vi Àven observerat deras undervisning. De tre pedagogerna arbetar pÄ olika skolor i och omkring Malmö. En av dem anvÀnder inte lÀrobok alls medan de andra tvÄ anvÀnder den delvis. För att ge lÀsaren en bÀttre förstÄelse för vÄr undersökning har vi i vÄr teoridel redogjort för olika syn pÄ kunskap, lÀrande och undervisning samt lÀrarens uppdrag.

Syftet med arbetet Àr att undersöka och diskutera Stora torg i Kristianstad och om hur man genom en omgestaltning av torget kan göra platsen mer tilltalande, attraktiv och levande..

Under 1900-talet har vÀrldens stÀder i allt större utstrÀckning kommit att utvecklas till segregerade samhÀllen dÀr fattiga och rika, högutbildade och lÄgutbildade lever geografiskt Ätskilda frÄn varandra. Vilka mekanismer och strukturer ligger bakom detta segregerade samhÀlle? PÄ vilket sÀtt kan ÄtgÀrder motverka segregation? I rapporten genomförs ett försök att svara pÄ dessa frÄgor i relation till översiktlig planering av bebyggelse och infrastruktur. Dessutom prövas en hypotes att den översiktliga fysiska planeringen kan vara ett verktyg i motverkandet av segregation. Med en teoretisk och praktisk bas prövas hypotesen genom att introducera ett tankesÀtt som har sin utgÄngspunkt i de sociala aspekterna, dÀr mÄlet med exploatering blir att frÀmja integration.

Uppsatsens syfte har fokus pÄ lÀrares undervisningsplanering, vilket innebÀr en organiserad lÀrandesituation, dÀr centrala aspekter belyses utifrÄn lÀrares perspektiv. Den empiriska delen har en kvalitativ studie som grund, dÀr nio verksamma lÀrare i skolans lÀgre Äldrar har blivit intervjuade. Samtliga lÀrare har gett sitt samtycke och Àven blivit informerade om att deras uppgifter kommer att behandlas konfidentiellt. LÀrarnas svar har utmynnat i ett huvudresultat dÀr fem kategorier har vuxit fram pÄverkansfaktorer, planeringens karaktÀr, arbetslag och individuell planering, planeringens innebörd och betydelse samt efterarbete. Elevgrupp, styrdokument och tid Àr de övergripande faktorerna som pÄverkar planeringen.