I Lpo 94 kan vi lÀsa att undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ hur en grupp verksamma lÀrare tolkar begreppet demokratiska arbetsformer. Fokus ligger pÄ hur lÀrarna i sin planering, undervisning och utvÀrdering internaliserar begreppet demokratiska arbetsformer men Àven hur det gestaltar sig i klassrummet. Undersökningen baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lÀrare. Resultatet visar att lÀrarna i undersökningsgruppen upplever begreppet som svÄrtolkat och att det Àr svÄrt att i den planerade undervisningen arbeta med demokrati pÄ det sÀtt som Lpo 94 pÄvisar nÀmligen att eleven ska utveckla sin förmÄga att utöva inflytande och ansvar genom att aktivt delta i planering och utvÀrdering.

Detta arbete syftar till att fÄ förstÄelse för den konflikt som uppstÄtt i samband med planeringen av Nya Slussen. Den syftar ocksÄ till att mer generellt kunna sÀga nÄgot om konflikter i samband med planeringsprocesser. Arbetet börjar med en introduktion till fysisk planering som verksamhetsomrÄde med syftet att sÀtta in den vidare studien i en kontext. Eftersom den senare teoretiska delen förklarar teorier om generella konflikter ansÄg denna del vara nödvÀndig för att fÄ en djupare förstÄelse för resultatet av den senare dokumentstudien. Introduktionen till fysisk planering tar upp information, teorier och begrepp som förklarar fysisk planerings som verksamhetsomrÄde och behandlar Àmnen sÄ som planprocessen, allmÀnna och enskilda intressen, planeringspolitik, aktörerna och deras attityder gentemot varandra och planeringsteori och demokratimodeller.

Denna uppsats syftar till att bidra med en bÀttre förstÄelse för hur uppföljning och utvÀrdering av översiktsplanen sker i praktiken. Vidare Àr syftet att föra en diskussion kring hur utvÀrderingen kan utvecklas. För att undersöka detta vÀljs Sveriges tre största kommuner (Stockholm, Göteborg och Malmö) ut, eftersom de har en ledande roll i svensk planering och troligtvis har mest resurser att tillgÄ för att bedriva utvÀrdering. Följande problemformulering anvÀnds för att ta reda pÄ syftet: Hur tillÀmpas uppföljning och utvÀrdering av översiktsplanen i svenska storstadskommuner? En bakgrund till vad som ingÄr i begreppen uppföljning och utvÀrdering görs inledningsvis, samt en redogörelse av olika typer av utvÀrdering.

Examensarbetet har sin grund i programmet för den del av arkitekttÀvlingen Europan 6 som Àr förlagd till VÀxjö. Det huvudsakliga resultatet av arbetet Àr en stadsanalys av VÀxjö och mot bakgrund av den ett stadsplaneförslag för en del av VÀxsö stad..

I detta examensarbete i Àmnet Fysisk planering lÀmnas förslag pÄ lÀmpliga sÀtt att förtÀta bebyggelsen i Skanör och Falsterbo utifrÄn mÄlet en hÄllbar stadsutveckling. En hÄllbar stadsutveckling kan sammanfattas i orden Venustas, Utilitas och Firmitas ? Skönhet, AnvÀndbarhet och HÄllbarhet. För att tillÀmpa detta i den fysiska planeringen krÀvs en analys av förutsÀttningarna inom de aktuella omrÄden som berörs. Den analysmetod som tillÀmpas i detta arbete Àr i huvudsak Realistisk stadsanalys. Skanör och Falsterbo ligger pÄ FalsterbonÀset och hade bÄda sin storhetstid under medeltiden, dÄ handel och fiske dominerade. Efter en nedgÄng vÀcktes intresset pÄ nytt för stÀderna under 1900-talet, dÄ antalet invÄnare ökade och en betydande nybyggnation, framför allt av friliggande smÄhusbebyggelse, Àgde rum. Under senare Är har den demografiska utvecklingen medfört att underlaget för service minskat, vilket bland annat berott pÄ att ett generationsskifte i boendet inte Àgt rum samt att det varit svÄrt att finna platser för nya bostÀder. Prognoser talar för att antalet invÄnare kommer att öka i kommunen, vilket stÀller krav pÄ utökad och blandad bebyggelse. Framöver förvÀntas klimat förÀndringar leda till bland annat stigande havsnivÄer, vilket fÄr konsekvenser för den befintliga och framtida bebyggelsen pÄ NÀset. I det ena planförslaget i detta examensarbete föreslÄs en omgestaltning av Skanörs centrum, dÀr bostÀder kombineras med handel och kontorsverksamhet.

Den hĂ€r uppsatsen tar sin utgĂ„ngspunkt i hur turismen kommit att bli ett viktig faktor för fysisk planering och hur den bidrar till att skapa ett landskap som under tre sommarmĂ„nader blomstrar för att under resterande delar av Ă„ret ödelĂ€gga landskapet. Syftet blir dĂ€rmed att undersöka hur den kommunala fysiska planeringen ger strategier för eller emot sĂ€songsanpassade strukturer i landskapet och hur problematiken mellan dessa och de permanenta kan hanteras med fysisk planering. FrĂ„gorna som arbetet har svarat pĂ„ Ă€r dels om hur turismen beskrivs och pĂ„verkar landskapet och dels om hur kommunal fysisk planering kan hantera sĂ€snongsanpassade strukturer. För att undersöka frĂ„gorna har det gjorts en fallstudie över Borgholms kommun pĂ„ norra Öland. Borgholm har valts eftersom att det Ă€r ett typexempel pĂ„ en mindre kommun som under sommaren mĂ„ngdubblas i antalet invĂ„nare pĂ„ grund av alla sommargĂ€ster.

Skillingaryd en ort i Vaggeryds kommun med ca 3800 invÄnare. Det Àr ett litet samhÀlle med allt vad det innebÀr. Varför vÀljer man att bo sÄ? Vilken sorts livsmiljö Àr Skillingaryd? Vad Àr det som gör orten attraktiv? För att besvara frÄgorna ovan görs en ortsanalys som undersöker vilken typ av livsmiljö Skillingaryd Àr och som speglar hur Skillingarydsborna ser pÄ sin ort och pÄ sin vardag pÄ orten. För att fÄ en inblick i Skillingarydsbornas vardag tillfrÄgas en samling personer som bor pÄ orten eller har en koppling till orten om deras syn pÄ samhÀllet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Àmnet motorik i trÀ-ningsskolan genomförs, hur pedagogerna gÄr till vÀga vid planering och upplÀgg och ?tÀnket? bakom. Författaren ville med detta arbete fördjupa sin förstÄelse och kunskap om hur man uppnÄr en individuellt anpassad motorik för eleven samt visa pÄ likheter, skillnader och gemensamma nÀmnare i tankegÄngar, planering och arbetssÀtt. En kvalitativ metod har anvÀnts och i studien har tre pedagoger som Àr ansvariga för Àmnet motorik pÄ trÀningsskolorna intervjuats. Informanternas utsa-gor samt relevant litteratur ligger till grund för detta arbete.

Dagvatten Àr regn och smÀltvatten frÄn is som rinner över en hÄrdgjord yta. Vattnet kan tas om hand pÄ olika sÀtt. I naturen infiltreras vattnet ner i marken och vÀxter tar upp en del. Det Àr inte möjligt inne i stÀderna till följd av de hÄrdgjorda ytorna. Dagvatten mÄste dÀrför avledas för att inte omrÄden ska översvÀmas. Allt mer forskning tyder pÄ att Sverige kommer bli blötare i framtiden dÄ kraftiga regn kommer bli mer vanligt.

Bakgrunden till denna uppsats grundas i ett egenintresse i förvandlingen av stationshuset i Vara. Sedan jag genom mina förÀldrar som bor kvar i orten, pÄ tidig vÄr 2010 fick reda pÄ att huset skulle bli korallrött har detta numer blÄa konstverk retat mig. Detta kandidatarbete har gett mig möjligheten att pÄ ett vetenskaplig sÀtt utröna bakomliggande orsaker till stationshusets förvandling till det Vara kallar, Sveriges största konstverk. Syftet med denna uppsats Àr att utreda hur den estetiskt tilltalande utformningen av byggnader vilka klassas som konstverk bör regleras enligt Plan- och Bygglagen och vilken roll kulturell planering spelar i den estetiskt tilltalande utformningen av den offentliga miljön. Genom tvÄ olika typer av fallstudier har tre olika konstverksprojekt studerats och analyserats utifrÄn inventeringar, observationer, intervjuer och innehÄllsanalys om bland annat begreppen byggnad, estetik och konstverk.

Faktorer och kriterier som har betydelse i den reella miljön, men som Àven Àr möjliga att lÀsa i planförslag Àr fokus för detta examensarbete som syftar till att undersöka huruvida gÄngmiljön kan kvalitetssÀkras i planförslag genom analys av kriterier. Detta görs genom litteraturstudie av forskning, vÀgledande dokument och utvÀrderingsmetoder för befintliga miljöer, med innehÄllsanalys som metod. Vilket dÀrefter analyseras för att prövas pÄ den fallstudie som görs pÄ en stadsdel i Karlskrona. Undersökningen visar att hantering av faktorer och kriterier varierar stort i forskning men Àven i vÀgledning för planering samt att analys av kriterier i planförslag kan vara problematiskt. Uppsatsen pÄvisar att kvalitetssÀkring av planförslag har en rad fördelar i den fysiska planeringen.

FolkhÀlsoarbete Àr ett systematiskt, mÄlinriktat, hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande arbete för att Ästadkomma en god, jÀmlik hÀlsa för hela befolkningen genom samhÀllsinsatser som frÀmjar exempelvis fysisk aktivitet. Studiens syfte var att studera hur folkhÀlsoarbetet avspeglas inom mÄlomrÄde fysisk aktivitet i VÀxjö kommuns Grönstrukturprogram. Metoden som anvÀndes vid den kvalitativa analysen var en etnografisk innehÄllsanalys. Analysen gjordes av VÀxjö kommuns Grönstrukturprogram (2012), Budget för VÀxjö kommun (2013) samt intervjuer. VÀxjö kommun arbetar aktivt med folkhÀlsofrÄgor för att frÀmja fysisk aktivitet genom beskrivande dokument. Kommunen har en holistisk bild av verksamheten för att sÀkerstÀlla goda levnadsvillkor och för att frÀmja folkhÀlsan hos medborgarna. Strategiskt arbete, genom kommunikation och delaktighet, Àr pÄverkande faktorer som kommunen arbetar med.

KlimatförÀndringarna Àr ett aktuellt Àmne som det skrivs mycket om. En följd av dessa Àr stigande havsnivÄer och denna uppsats behandlar detta fenomen. Uppsatsens syfte Àr att belysa problematiken kring en havsnivÄhöjning och fysisk planering samt att ge en introduktion till Àmnet. MÄlet Àr att ta reda pÄ vilka konsekvenser en havsnivÄhöjning kan fÄ samt vilka strategier och ÄtgÀrder som kan anvÀndas i det förebyggande arbetet och vilken roll landskapsarkitekten kan ha i detta arbete. Konsekvenser av en havsnivÄhöjning presenteras med utgÄngspunkt i hÄllbar utveckling, ett begrepp som anvÀnds mycket i dagens samhÀllsplanering.

The importance of daylight for humans has been known for a rather long time. Applying this knowledge in the science of urban planning is not very common, at least not in Stockholm, Sweden. Living in a country far from the equator with great differences between daylight and darkness during the year, daylight gets even more important for our wellbeing. This study aims to highlight the subject of daylight planning and contribute to the discussion about how to include daylight in the process of urban planning. By critically observing a new built district in Stockholm and applying guidelines of how to use daylight planning, this paper shows how important it is to include daylight planning early in the process.

Detta Àr en intervjustudie om skoglig förvaltning inom Uppsala lÀns kommuner med fokus pÄ planering, skötsel, kompetens, upphandling och uppföljning. Studien visar att det saknas bra planeringsverktyg och de som finns anvÀnds generellt passivt, skötseln i den tÀtortsnÀra skogen Àr anpassad, den formella skogliga kompetensen Àr lÄg, upphandling sker som ramavtal och direkt-upphandling samt utlÀmnad entreprenad följs upp i nÄgon form..