Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa vilka ÄtgÀrder sjuksköterskor kan vidta för att fÄ patienter >65 Är att börja aktivera sig och/eller bibehÄlla sin fysiska aktivitet efter sjukhusvistelsen. Regelbunden fysisk aktivitet förebygger bÄde fysiska och psykiska sjukdomar. Fysisk aktivitet Àr Àven en viktig komponent för att förbÀttra hÀlsan vid mÄnga sjukdomar. Kunskaperna om mÀnniskans Äldrande har ökat markant under de senaste decennierna och levnadsvanornas betydelse för processerna i Äldrandet har blivit tydligare. Det har skett en minskning av den fysiska aktiviteten hos mÄnga mÀnniskor i samband med den stigande Äldern.

SAMMANFATTNING:Äldre rullstolsburna personer Ă€r för lite fysiskt aktiva. Studien visar att de rullstolsburna personerna pĂ„ servicehem har för lite fysisk aktivitet. En kvantitativ studie gjordes genom tolv systematiska observationer. Det var den fysiska aktiviteten hos Ă€ldre som observerades pĂ„ ett servicehem. Inklusionskriterier var personer med nedsatt rörlighet, sittande i rullstol som hade svĂ„rt att aktivera sig sjĂ€lva.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka relationen mellan de tvÄ nationella miljökvalitetsmÄlen, Ett rikt odlingslandskap och God bebyggd miljö. Sveriges mest högproduktiva jordbruksmark finns till stor del i SkÄne. SkÄne har sedan 1960-talet haft en positiv befolkningstillvÀxt större Àn resten av landet. Kombinationen mellan stor andel jordbruksmark och positiv befolkningsutveckling gör SkÄneregionen intressant att undersöka. Uppsatsen görs i form av en forskningsöversikt och en fallstudie av Tomelilla tÀtort.

Fysisk aktivitet Àr viktigt för att minska livsstilssjukdomarnas utbredning. Den fysiska aktiviteten Àr idag lÄg, bÄde i Sverige och i övriga delar av vÀrlden. För att öka den fysiska aktiviteten har metoder tagits fram för att frÀmja fysisk aktivitet och förÀndra dÄliga vanor. TvÄ av dessa kallas ordinerad fysisk aktivitet och motiverande samtal. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa effekten av ordinerad fysisk aktivitet och motiverande samtal pÄ utfall sÄsom fysisk förmÄga, livskvalitet och livsstilsförÀndring samt hur dessa metoder kan anvÀndas som behandling.

Arbetet redovisar förhÄllandet mellan belysnings- och fysisk planering och hur dessa tvÄ kunskapsfÀlt kan ge upphov till en förbÀttrad utformning av vÄra stÀders offentliga miljöer. Förutom att belysning har sÄvÀl rationella och estetiska vÀrden som funktions- och effektbelysning har ny teknik inom belysningsbranschen möjliggjort till en form av ljussÀttning av platser som tidigare ansÄgs vara antingen överflödiga, onödiga eller omöjliga. HÄllbar utveckling, det offentliga rummet och belysningsplanering utgör sÄledes arbetets teoretiska ram dÀr olika begrepp stÀlls emot varandra och konkretiseras i olika gestaltningsförslag i ett resultatkapitel. I detta kapitel formuleras visioner för olika problemomrÄden i ett geografiskt avgrÀnsat omrÄde i Karlskrona, dÀr intentionerna med en ny ljussÀttning argumenteras och redovisas i ett gestaltande segment.Förutom att arbetet ger ett exempel pÄ tillvÀgagÄngssÀtt för analys av belysning baserat pÄ diverse litterÀra verk och relevanta handböcker, förankras arbetet med praktiker inom fÀltet. De ger oss en insikt i vad belysningsplanering anses ha för vÀrde bland kommunerna, ger exempel pÄ ljusdesignerns roll i planeringsprocessen och vad det finns för för- och nackdelar med ett belysningsprogram..

Syfte med mitt arbete var att undersöka hur man ska göra för att starta ett eget företag, vilka problem som kan uppstÄ under resans gÄng och vilka fördelar och nackdelar som det Àr med att driva en egen verksamhet.Uppsatsen pÄbörjades Är 1997. Materialet till undersökningen samlades genom litteraturstudier, intervjuer med Àgarna till olika kaféer runt om i Göteborg och information frÄn Arbetsförmedlingen och Företagsetablering (ALMI). DÀrefter skedde sammanstÀllning och bearbetning av materialet. Uppdatering och fÀrdigstÀllande av arbetet har gjorts under Är 2008. MÄnga av de kaféer jag vÀnde mig till har bytt Àgare, nÄgra hade samma Àgare och nÄgra existerade inte lÀngre.

Examensarbetet formulerar förutsÀttningar för ett samtida stationssamhÀlle utifrÄn utvecklingen av stationssamhÀllen utefter jÀrnvÀgsdragningarna pÄ 1800-talet och dagens förutsÀttningar. Arbetet Àr indelat i fem delar. Den första beskriver uppkomsten och utvecklingen av stationssamhÀllen fram till idag. I del 2 beskrivs det samtida stationssamhÀllet utifrÄn historien och dagens förutsÀttningar. Beskrivningen utgÄr ifrÄn de tre ledorden som Àr viktiga i utformningen av samhÀllet; rörelse, mötesplats, blandning.

This report considers how the design and planning of the city can influence and promote a sustainable development focused on the social dimension. My prior intention was to look in to how a landscape architect can work with social matters of sustainability such as integration, equality, safety and so on. Which are our most successful tools and capabilities? I started to work with the historical background in September 2008 and soon discovered the multitude of theories and definitions of sustainable development, international, national and local. In Sweden the local political level has been given a lot of responsibilities to achieve a more sustainable society.

I uppsatsen studeras den kommunikativa planeringsteorin utifrÄn en utgÄngspunkt om att den inbegriper en inbyggd konflikt i att Ä ena sidan syfta till att skapa ett mer rÀttvist och demokratiskt samhÀlle, samtidigt som flera problemomrÄden identifierats vilka hindrar deltagandeprocesser att uppnÄ detta mÄl. Genom att studera en detaljplaneprocess i BiskopsgÄrden i Göteborg dÀr stadsbyggnadskontoret sjÀlva valt att engagera en medborgargrupp, syftar uppsatsen till att skapa en djupare förstÄelse för hur den kommunala planprocessen kan arbeta med frÄgor om inkludering, konsensus, lokal demokrati och legitimitet. Den för studien aktuella medborgargruppen har fÄtt ett relativt gott genomslag för sina förslag i planprocessen. Uppsatsen menar dock att detta inte frÀmst beror pÄ den detaljplaneprocess som dialogarbetet genomfördes i, utan snarare för att Àven andra planeringsnivÄer varit förmögna att införliva gruppens förslag i sina respektive processer. Grunden till detta Àr att vidden av deltagandegruppens perspektiv pÄ stadsdelens utveckling övergÄr detaljplaneprocessens möjlighet till utvecklingsarbete. Vad gÀller undersökningen av uppsatsens vÀrdeladdade begrepp, kan den aktuella medborgardeltagandeprocessen anses ha uppnÄtt en relativt hög grad av inkludering i sina praktiker.

Inom den positiva psykologin hĂ€vdas att det finns ett starkt samband mellan en individs kĂ€nslor och fysiska vĂ€lmĂ„ende och hĂ€lsa. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan positiva emotioner och fysisk hĂ€lsa. Är ett positivt förhĂ„llningssĂ€tt bra för individens fysiska hĂ€lsa? Metoden som anvĂ€ndes var en litteraturgenomgĂ„ng av artiklar, i vilka sambandet mellan positiva emotioner och fysisk hĂ€lsa har undersökts. Resultatet visar att positiva kĂ€nslor som glĂ€dje, intresse, tillfredsstĂ€llelse och kĂ€rlek har bĂ„de omedelbara och lĂ„ngsiktiga effekter pĂ„ fysisk hĂ€lsa.

Syftet med detta arbete var att genom prestandatester undersöka den förbÀttring i lÀs- och skrivhastighet samt medelaccesstid som kan uppnÄs dÄ data placeras pÄ de yttre sektionerna av hÄrddiskens skivor, jÀmfört med om data placeras över hela hÄrddiskskivornas yta. En hÄrddisk har högre överföringshastighet i den yttersta sektionen av hÄrddisken och lÀgre överföringshastighet i den innersta sektionen. Arbetet analyserade den pÄverkan pÄ prestanda som ovan nÀmnda dataplacering har pÄ en enskild hÄrddisk och olika RAID-konfigurationer. Rapporten Àr intressant dÄ det Àr lÀttare att med informationen som presenteras i rapporten, planera hÄrddiskkonfigurationer som leder till optimerad prestanda. En experimentell metod anvÀndes för att utreda prestandaskillnaderna.

Syftet med denna studie Àr att beskriva lÀrares uppfattningar kring arbetet med individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen i Àmnet svenska. Studien Àr genomförd utifrÄn en fenomenologisk grund och resultatet Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat sex pedagoger som undervisar i Ärskurs 1-3 pÄ olika skolor i en stad i norra Sverige. Dessa undersökningsformer har bidragit till att vi fÄtt information om lÀrares uppfattningar om uppdraget med individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen.Resultatet i studien visar att lÀrarna inte anser sig fÄ den fortbildning vilken skulle underlÀtta vid bedömningen av elevers kunskapsutveckling i de skriftliga omdömena. Det rÄder Àven en viss osÀkerhet kring vilka kunskapsmÄl som ska premieras i de skriftliga omdömena och flertalet lÀrare efterfrÄgar gemensamma mallar för kommunen.

Arbetets syfte Àr att undersöka och diskutera om fysisk utformning kan bidra till eller förebygga segregation, samt att jÀmföra olika principer för att minska rumslig uppdelning och ge ökade möjligheter till social interaktion. Fokus Àr hur stadens struktur och utformning bidrar till, eller försvÄrar, att mÀnniskor befinner sig pÄ samma offentliga platser samtidigt, vilket skapar möjlighet att se och blir sedd av andra mÀnniskor. Att se och bli sedd av andra mÀnniskor Àr nÄgot som flera forskare lyfter som viktigt för att bli ömsesidigt medvetna om varandras existens, och minska uppdelning i ?vi? och ?dem?. I arbetet undersöks Nedre Norrby i BorÄs med hjÀlp av space syntaxverktyg och Gehls kvalitetskriterier. Det visar pÄ vilka sÀtt platsen kan ses som en barriÀr, och undersöker hur fysiska förÀndringar skulle kunna förÀndra det.

Offentliga platser i stÀder Àr viktiga för att mÀnniskor ska kunna mötas men Àven av demokratiska skÀl. Det offentliga livet har utspelat sig pÄ olika sÀtt under historien och i dag prÀglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling Àr att offentliga ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar pÄ hur privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrÄn ett planerings- och maktperspektiv. Syftet Àr att undersöka hur privatisering av offentliga platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt vilken pÄverkan omgestaltning fÄr över det offentliga livet pÄ platsen.

Syftet med detta arbete har varit att förstÄ och beskriva personalens instÀllning till och tillÀmpning av fysisk aktivitet i innemiljön pÄ tre olika förskolor. Vi har valt att fokusera pÄ den grovmotoriska aspekten av fysisk aktivitet och tittat pÄ barnens möjligheter till att utföra sÄdana aktiviteter pÄ förskolorna. Detta har vi gjort genom att formulera fem frÄgestÀllningar och utifrÄn dessa satt oss in i forskning samt annan relevant litteratur. UtifrÄn frÄgestÀllningarna utformade vi sedan semistrukturerade intervjuer och systematiska observationer som vi genomförde pÄ de tre förskolorna. Genom vÄra datainsamlingsmetoder har vi fÄtt ta del av skilda sÀtt att tillÀmpa fysisk aktivitet i förskolan.