UtgĂ„ngspunkten i arbetet Ă€r Ă€ndringen som gjordes Ă„r 2003 i förordningstexterna för LĂ€roplanen för det obligatoriska skolvĂ€sendet, förskoleklassen och fritidsverksamhet, Lpo94. Ändringen innebĂ€r att skolan ska erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Syftet med arbetet Ă€r att fĂ„ en inblick i hur arbetet med fysisk aktivitet ser ut i nĂ„gra av grundskolorna inom ett specifikt omrĂ„de i Sverige Hur kan man arbeta med det, varför ska man ha fysisk aktivitet, hur utför man det, och pĂ„ vilket sĂ€tt Ă€r rörelse bra?I studien anvĂ€nde vi oss av ett hermeneutiskt angreppssĂ€tt och en kvalitativ metod som innebar att vi insamlade data frĂ„n ett fĂ€rre antal enheter som sedan tolkades av oss. Insamlingen av data skedde genom kvalitativa intervjuer dĂ€r vi anvĂ€nde oss av en intervjuguide för att fĂ„ sĂ„ innehĂ„llsrika svar som möjligt och för att ge plats Ă„t följdfrĂ„gor.

Offentliga platser i stÀder Àr viktiga för att mÀnniskor ska kunna mötas men Àven av demokratiska skÀl. Det offentliga livet har utspelat sig pÄ olika sÀtt under historien och i dag prÀglas stadsutvecklingen av en neoliberalistisk inriktad planering och politik. En trend i denna utveckling Àr att offentliga ytor privatiseras och förvaltas av privata aktörer. Detta arbete fokuserar pÄ hur privatisering av offentliga platser kan beskrivas utifrÄn ett planerings- och maktperspektiv. Syftet Àr att undersöka hur privatisering av offentliga platser legitimeras och styrs av olika aktörer i en detaljplaneprocess samt vilken pÄverkan omgestaltning fÄr över det offentliga livet pÄ platsen.

Ronneby torg Àr belÀget centralt i Ronneby stadskÀrna i sydöstra Blekinge. PÄ denna plats gÄr det att identifiera tre problem som utgör brist pÄ mÀnniskor (social hÄllbarhet), rumslighet (mötesplats) och vegetation (ekologisk hÄllbarhet). Tidigare har torgets södra del innefattat en stadspark vid namn ?Gröna Torget? medan hela torget idag utgörs av en hÄrdgjord yta med inslag av trÀd i dess kanter. Det finns ett behov frÄn Ronneby kommun att utveckla torget som en mötesplats, dÄ kommunen utlyst en förslagstÀvling av just denna anledning.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur och varför ungdomar kan delta i den fysiska planeringen. Uppsatsens huvudsakliga mÄl Àr att undersöka vilka planeringsmetoder och modeller det finns för att inkludera ungdomar i planeringen av vÄra offentliga miljöer. Detta görs genom en litteraturstudie och genom att studera och delta i workshopen ?Gör (om)rÄdet?, som gav mig en möjlighet att inhÀmta information och praktisk erfarenhet kring hur olika planeringsmetoder för ungdomars inflytande anvÀnds i praktiken..

De flesta kommuner i Sverige arbetar idag pÄ nÄgot sÀtt för att minska biltrafiken. SÄ Àven Göteborgs stad som menar att ?biltrafiken ska minska till förmÄn för resande med kollektivtrafik och cykel?. Upp till hÀlften av restiden med kollektivtrafik tillbringas pÄ bytespunkten, ÀndÄ Àr det en plats som lÀtt glöms bort. Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka vilka aspekter som pÄverkar bytespunktens attraktivitet samt att genomföra en fallstudie pÄ tvÄ bytespunkter i Göteborg. I fallstudien har bytespunkterna Hjalmar Brantingsplatsen och Marklandsgatan undersökts. Detta har gjorts med hjÀlp av en checklista skapad efter den forskning och de teorier som nÀmns i uppsatsens kunskaps- och forskningsöversikt.

Fysisk aktivitet Àr en viktig del att belysa i bostadsomrÄden dÄ det Àr dÀr mÀnniskor lever stora delar av sin dag. Flera faktorer kan hjÀlpa och ge möjlighet till ökad fysisk aktivitet hos barn och ungdomar samt att det finns motverkande faktorer som pÄverkar och hindrar fysisk aktivitet. Syftet med studien var att belysa faktorer som ger ökad fysisk aktivitet för barn och ungdomar inom ett bostadsomrÄde samt undersöka vilka motverkande faktorer i ett bostadsomrÄde som leder till att barn och ungdomar inte Àr fysiskt aktiva. Studien baserades pÄ 11 vetenskapliga artiklar dÀr innehÄllsanalysen inspirerades av en manifest innehÄllsanalys. Detta resulterade i tvÄ kategorier med vardera fyra respektive tvÄ underkategorier: Faktorer till ökad fysisk aktivitet med underkategorierna bostadsomrÄdet, barn och ungdomars aktivitetsplats, exercise games och skillnad mellan pojkar och flickor, samt motverkande faktorer till fysisk aktivitet med underkategorierna teknikens pÄverkan pÄ fysisk aktivitet och teknik Àr lÀttillgÀngligt.

Rapporten avser att visa pÄ vikten av fysisk aktivitet som en faktor som pÄverkar skolresultat..

MÀnniskans behov av fysisk aktivitet Àr lika stort idag som det alltid varit. Dock har mÀnniskans genomsnittliga energiförbrukning minskat avsevÀrt i och med det mer moderna samhÀllet. Enligt Fyss, (2008) Àr den ÄtgÀrd som skulle ha störst positiv effekt pÄ folkhÀlsan ökad fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet har visat sig ha positiva effekter pÄ mÀnniskors vÀlmÄende, dock Àr verkningsmekanismerna okÀnda. Idag anvÀnder samtliga landsting i Sverige sig av fysisk aktivitet som behandlingsform för olika sjukdomar.

Denna uppsatts Àr ett kandidatarbete pÄ programmet för Fysisk Planering pÄ Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 15 hp. Uppsatsen genomförs under utbildningens tredje Är. Uppsatsen undersöker hur problem och konflikter med konflikter vid hantering av olika sorters trafiksystem pÄ samma plats har skapat en problematisk trafiksituation i BergÄsa. Vilka aktörer som bidragit till att dessa konflikter uppstÄtt undersöks, och hur dessa aktörer Àven begrÀnsar platsens framtida utveckling. Detta genomförs genom en teknisk och historisk studie av platsen, kopplat till en analys av aktörernas pÄverkan pÄ processen.

OhÀlsan relaterad till kost och fysisk aktivitet fortsÀtter att öka vÀrlden över och förebyggande insatser behövs redan i tidig Älder för att hejda trenden. Enligt studier hör ungdomar i gymnasieÄldern till en sÀrskild riskgrupp dÄ de efter studenten blir mer sjÀlvstÀndiga individer som fattar fler beslut pÄ egen hand kring kost och fysisk aktivitet. Eftersom uppfattningar och attityder Àr en stor del av vad som styr beteende sÄ Àr dessa av intresse att studera som en del av det hÀlsofrÀmjande arbetet.Till vÄr studie utformade vi en enkÀt som vi med hjÀlp av har undersökt uppfattningar och attityder kring kost och fysisk aktivitet hos en grupp gymnasieelever i GöteborgsomrÄdet och sammanlagt deltog 106 elever i undersökningen. EnkÀtsvaren analyserades dÀrefter med hjÀlp av SPSS (17.0).Resultaten visade att majoriteten av deltagarna hade en positiv attityd till hÀlsa, men att en del av deras uppfattningar om hÀlsosam kost och fysisk aktivitet inte stÀmmer överens med Livsmedelsverkets fem kostrÄd och rekommendationer om fysisk aktivitet. Vi kunde Àven urskilja skillnader mellan tjejernas och killarnas uppfattningar och attityder kring fysisk hÀlsa.

<b>Syfte</b><br>Uppsatsen har tre syften:<br>- att beskriva och analysera innehÄllet i projektdiskursen, samt att hÀrigenom utveckla ett verktyg för vÄr analys av empirin<br>- att med hjÀlp av diskursanalysens innehÄll undersöka teorins avtryck i empirin frÄn fallstudien<br>- att reflektera över projektarbete<p><b>Metod</b><br>VÄr ontologiska syn baseras pÄ ett förstÄelsebaserat, tolkande perspektiv dÀr verkligheten ses som subjektivt upplevd. Trots detta vill vi pÄstÄ att vÄr ansats har beröringspunkter med kritisk teori eftersom vi vill differentiera medvetandet genom att undvika att förstÀrka det som vi uppfattar som dominerande i projektdiskursen. Uppsatsen Àr en explorativ kvalitativ fallstudie. Insamling av data har skett frÀmst genom ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer. <p><b>Slutsatser</b><br>Slutsatserna beskriver projektdiskursens pÄverkan pÄ organisationsuppfattning och ?utformning.

Landskapsarkitekturens utmaning, men ocksÄ dess styrka, ligger i följande. Landskap Àr allt som omger oss, dvs. hela vÄr fysiska omgivning med alla naturliga och mÀnskliga processer. Landskap Àr levande och förÀndras stÀndigt; förÀndringar sker konstant genom naturliga processer samt genom mÀnniskans skiftande behov och markanvÀndning. Processen att omvandla landskap tar tid, betrÀffande sÄvÀl processen frÄn idé till fysisk omvandling som utvecklingen av ?mogna? och kvalitativa utemiljöer.

En av de vanligaste Àtstörningarna i dag Àr Anorexia Nervosa, som yttrar sig frÀmst i sjÀlvsvÀlt och ofta Àven överdriven trÀning. Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av gruppaktiviteter som en intervention för klienter med Anorexia Nervosa. Studien baserades pÄ sex intervjuer med sju deltagare. Data analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Arbetsterapeutens planering av gruppaktiviteter, arbetsterapeutens roll och förhÄllningssÀtt i gruppaktiviteter, arbetsterapeutens erfarenhet av att gruppaktivitet bÄde kan stödja och hindra klienter, arbetsterapeutens erfarenhet av att gruppaktivitet pÄ olika sÀtt leder till förÀndrat aktivitetsutförande.

Vi har, genom en kvalitativ intervjustudie, undersökt vad det Àr som styr nÀr lÀrare planerar sin verksamhet i skolan. Vilket/vilka av styrdokumenten Àr viktigast för tolv lÀrare vid undervisningsplanering, lÀroplanen eller kursplanen och dess mÄl? TvÄ högstadieskolor i tvÄ kommuner har undersökta. Som bakgrund ges en historisk inblick i tidigare system.Resultatet visar vissa olikheter mellan skolorna nÀr det gÀller gemensamma tolkningar av kursplanerna, men likheter i Àmnesplaneringen. Vi har dragit slutsatsen att varje skola bör ha "sin egen" tolkning av styrdokumentens mÄl för att sÀkerstÀlla undervisningens kvalitet..

Examensarbetet behandlar det s.k. KingomrÄdet i södra Helsingborg. PlanomrÄdet benÀmns som King i arbetet, har en storlek av ca 45 hektar och ett avstÄnd till innerstaden pÄ ca i kilometer. OmrÄdet bestÄr idag frÀmst av bangÄrd och verksamheter av olika karaktÀr. Under en kommande 20-Ärsperiod kan stora förÀndringar förvÀntas ske i dessa delar av staden och det Àr i denna utveckling som arbetet tagit sin utgÄngspunkt.