Det hÀr arbetet Àr en studie om hur elever pÄ det tredje Äret vid det musikestetiska programmet ser och upplever det musikaliska framtrÀdandet. Vi har fördjupat oss i vad estetik, kommunikation, lÀrande, musikalitet, planering och framtrÀdanden Àr. Det hÀr Àr viktiga begrepp som redogörs i arbetet och de fungerar som en bakgrund för vÄrt syfte. Syftet med studien var att klargöra vilken roll planering och genomförande av musikaliska framtrÀdanden har. Vad framtrÀdanden bidrar till och om elever uppfattar framtrÀdandet som ett mÄl eller medel i undervisningen.

Undersökning i hur en stad med hög densitet kan genereras utifrÄn sociala premisser.Att utnyttja luftrummet och utrymmen under jord för att skapa en ny typ av tredimensionell typologi. En irrationell planering för att skapa en flexibilitet som ligger nÀrmare mÀnniskan som social varelse..

Arbetet behandlar en tÀtorts utveckling i förhÄllande till en större stad och i anslutning till vÀrdefull natur och jordbruksmark. FörhÄllandet mellan mindre orter och stÀder blir alltmer utsatt med tanke pÄ det ökade pendlingsavstÄndet, högre krav pÄ boendemiljö osv. FörhÄllandet mellan stad och land Àr dÀrför en viktig del i utvecklingen av mindre orter och stÀder. Trönninge som Àr ett litet samhÀlle norr om Varberg har stor potential att vÀxa eftersom det kan erbjuda ett lugnt boende nÀra natur och med ett cykelavstÄnd till Varberg centrum. SamhÀllet har fina naturomrÄden och en rik kulturhistoria men saknar ett livfullt centrum och en tydlig mötesplats. Varberg vÀxer i en snabb takt vilket ökar intresset för att exploatera samhÀllen i nÀrheten av staden.

Denna studie syftade till att öka förstÄelsen för hur mottagandet av Àldre invandrare kan upplevas i en svensk medelstor kommun. FrÄgestÀllningarna rörde hur företrÀdare för invandrades egna organisationer och yrkesverksamma uppfattar att mottagandet fungerar. För att undersöka detta har dokument rörande mottagandet av invandrare i kommunen undersökts. FöretrÀdare för tre olika invandrarorganisationer har intervjuats enskilt och tre yrkesverksamma kommunala tjÀnstemÀn har deltagit i en fokusgruppsintervju i Àmnet. Med hjÀlp av Aaron Antonovskys individteori kÀnsla av sammanhang (KASAM), Roine Johanssons organisationsteori och Berth Danermarks tankar om samverkan har materialet analyserats hermeneutiskt.

PĂ„ 1940-talet infördes trakthyggesbruket i Sverige och skogen började dĂ„ avverkas omrĂ„desvis med stora hyggen som följd. DĂ„ var det inga problem att planera stora, homogena omrĂ„den. Under de senaste Ă„ren har dock andelen skog över lĂ€gsta slutavverkningsĂ„lder sjunkit stadigt pĂ„ Holmen Skog. En lĂ€gre andel Ă€ldre skog ger en mindre urvalsmĂ€ngd vid avverkningsĂ„tgĂ€rder, vilket medför att det blir svĂ„rare att skapa bra trakter. Även vid planering av gödsling har urvalsmĂ€ngden pĂ„ senare Ă„r minskat, och man tvingas idag planera gödsling Ă€ven pĂ„ mĂ„nga smĂ„ fristĂ„ende trakter för att nĂ„ upp till en efterstrĂ€vad Ă„rsmĂ€ngd. Syftet med detta examensarbete var att beskriva dagens och framtidens slutavverkningar och gödslingar med avseende pĂ„ dessas traktegenskaper, samt undersöka vad framtidens trakter kommer att innebĂ€ra gĂ€llande drivning, gödsling och planering.

Examensarbetet utfördes vid Scanias forsknings- och utvecklingsenhet (R&D) i SödertÀlje under hösten 2008. Syftet med examensarbetet var att ge förslag pÄ hur resursplaneringen i produktutvecklingsprojekten kan förbÀttras vid Scanias linjeorganisation. Behovet av detta examensarbete uppstod dÄ utvecklingstiden av nya produkter upplevdes vara alltför lÄng. En omfattande kvalitativ studie genomfördes med hjÀlp av 48 intervjuer samt dokumentstudier. KartlÀggningen av hur Scanias R&D idag resursplanerar har skett frÀmst genom intervjuer med chefer i linjeorganisationen och projektledare.

Sverige har genomgÄtt en strukturomvandling inom stadsplaneringen, frÄn att vara ett samhÀlle dÀr frÀmsta transportmedlet skedde med muskelkraft till att bli ett samhÀlle dÀr bilen dominerar stadsrummen. Att behöva dela yta med alla trafikslag kan tÀnkas skapa en otrygg upplevelse för sÄvÀl fotgÀngare, cyklister som bilister. Idag Àr det sjÀlvklara valet av transportmedel bilen i mÄnga fall, vilket i sin tur kan leda till att man blir bekvÀm och man behöver inte lÀngre röra sig allt för mycket för att ta sig nÄgonstans. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka förutsÀttningar för cykeltrafik i stadskÀrnor. Uppsatsen kommer att utreda planeringsprinciper och riktlinjer som uppmuntrar rörelse med muskelkraft i staden. HÀlsa Àr en central del i arbetet och utgÄr frÄn hur fysisk aktivitet pÄverkar kroppen.

SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa arbetar med redskap för formativ bedömning. Studien undersöker tre sammanlÀnkade delar: planering, genomförande, och utvÀrdering av lektionerna. FrÄgestÀllningarVilka redskap anvÀnder lÀrarna i idrott och hÀlsa för att frÀmja lÀrande?Hur anvÀnds dessa redskap i praktiskt i undervisningen?Hur dokumenteras och utvÀrderas dessa redskap? MetodStudien anvÀnder sig av tvÄ metoder: kvalitativa, strukturerade intervjuer och deltagande, kvantitativa, öppna observationer. Intervjuerna undersöker hur lÀrarna tÀnker och resonerar kring planeringen. Observationer utforskar hur lÀrarna praktiskt genomför sin planering samt arbetar med formativ bedömning i verkligheten.

Studien behandlar hur de svenska dagstidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i sin bildjournalistik gestaltade upploppen i Stockholms fo?rorter va?ren 2013. Fokus ligger pa? att identifiera o?vergripande gestaltningsmo?nster vad ga?ller ha?ndelserna, de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de. Med hja?lp av en o?versiktlig inneha?llsanalys av samtliga bilder publicerade pa? nyhetsplats under perioden 20-25 maj och semiotiska bildanalyser av a?tta utvalda bilder har jag kommit fram till att tidningarna i stor utstra?ckning la?ter enstaka dramatiska bilder representera sto?rre skeenden och att de inblandade akto?rerna och Husby som omra?de gestaltas utifra?n stereotyper som tidigare forskning har visat a?r vanlig i mediebilden av kriser och fo?rortsomra?den.

VÄra landskap Àr i stÀndig förÀndring, nu i snabbare takt Àn nÄgonsin. Ett sÀtt att dokumentera dessa förÀndringar Àr markbaserad Äterfotografering. Inom omrÄdet för landskapsarkitektur undersöks i uppsatsen hur markbaserad Äterfotografering kan anvÀndas, om det markbundna fotografiet Àr ett bra medel för visuell dokumentation av landskap och om Äterfotografering kan ligga till grund för framtida planering av landskap. MÄlet Àr att belysa och utvÀrdera metoden och visa pÄ dess styrkor men Àven dess begrÀnsningar, genom litteraturstudier, fallstudier och en egen Äterfotograferingsstudie i Eslövs centrum undersöks metoden. Resultaten diskuteras sedan utifrÄn en teoretisk bakgrund om förÀndringsprocesser, platsidentiteter och planering.

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn teorier studera hur erfarenheter omsÀtts till förbÀttringar i Försvarsmaktens förbandsproduktion och insatsverksamhet sÄ att rÀtt kvalitet kan uppnÄs.För att studera detta har teorier om totalkvalitet operationaliserats och med hjÀlp av textanalys och intervjuer jÀmförts med Försvarsmaktens processer vad avser planering, styrning och förbÀttring för att uppnÄ rÀtt kvalitet pÄ förbandsproduktion och insatsförband.Resultatet av studien visar att det finns planeringsmetoder med förutsÀttningar för att ta fram produkter i form av insatsförband med rÀtt kvalitet men det finns brister i förutsÀttningarna för att systematiskt anvÀnda erfarenheter för att utvÀrdera, anpassa och förbÀttra kvaliteten pÄ insatsförband och förbandsproduktion. Orsaken till detta Àr att det saknas systematisk uppföljning av kvaliteten i form av system för avvikelserapporter/erfarenhetsrapporter frÄn insats och förbandsverksamheten. Detta innebÀr ocksÄ att behovet av anpassning och förbÀttringar inte kan identifieras baserat pÄ ett brett underlag av erfarenheter frÄn verksamheten underifrÄn. Kopplingen mellan förbÀttring av kvalitet och planering Àr otydlig vilket innebÀr att förÀndringar av förbandsspecifikationer och mÄlsÀttningar inte Àr helt sÀkerstÀllt nÀr behov identifierats efter erfarenhetsanalys..

Syftet med den hÀr studien har varit att granska hur lÀrare anvÀnder den nya lÀroplanen Lgr11 dÄ de planerat undervisningen. Jag har Àven tagit del av hur lÀrare arbetade dÄ Lpo94:s lÀroplan var gÀllande för att dÀrefter undersöka om lÀrare anvÀnder lÀroplanen i samma grad dÄ som nu. Med utgÄngspunkt i intervjuer, textanalyser av Lpo94 och Lgr11 samt utifrÄn annan litteratur och forskning, sÄ har en mindre kartlÀggning blivit möjlig. Metoden har varit kvalitativ genom att lÄgstandardiserade intervjufrÄgor anvÀnts. Det övergripande perspektivet Àr didaktiskt dÄ undersökningen syftat till att undersöka lÀrares anvÀndning av lÀroplan och faktorer som pÄverkat dem vid lektionsplaneringarna.

Arbetar man med att planera vÄra offentliga rum har man förhoppningsvis instÀllningen att dessa rum ska stimulera alla sinnen. För att kunna göra detta mÄste man veta vad det Àr som behöver stimuleras. Boverket, den nationella myndigheten för frÄgor om samhÀllsplanering, stads- och bebyggelseutveckling, byggande och förvaltning och för bostadsfrÄgor, Àr en av de instanser som arbetar för att planera för alla sinnen. Dock ligger fokus fortfarande pÄ att minska de negativa intrycken, och göra platser tillgÀngliga, till exempel att minska buller, och bygga ledstrÄk. Att alla sinnena och alla delar av sinnena stimuleras pÄ ett positivt sÀtt Àr viktigt, sÀrskilt för barn dÄ deras utveckling Àr avhÀngigt det.

Budget anvÀnds av bÄde den kommunala och den privata verksamheten som prognos, kontroll, planering, samordning, Ätagande och till viss del Àven som kommunikation och motivation. De skillnader som finns Àr relativt smÄ. Detta anser vi beror pÄ att bÄda verksamheterna Àr budgetkopplade.

Bakgrund och problem: Stora förÀndringar har skett i tillverkningsindustrin sedan i början av tjugohundratalet. Företagen mÄste stÀndigt utvecklas och söka nya sÀtt att organisera sig för att kunna vara konkurrenskraftiga i dagens globala marknad. Detta föder nya problem och frÄgor om hur de kan vara kostnadseffektiva och ha en personalflexibilitet som följer volymsvÀngningarna. Det har funnits bra uppföljningar och kostnadskontroller pÄ kollektivsidan, men inte pÄ tjÀnstemannasidan. Detta vÀcker tvÄ frÄgor.