Denna studie ger en inblick i hur fo?retag och utvecklare planerar och genomfo?r testning i SharePoint idag och hur dessa uppfattas; om det finns problematik med detta eller inte. Ma?nga faktorer spelar in pa? hur testning planeras in i projekt och dessa har underso?kts och diskuterats. Vidare prioriteras ocksa? testningen av utvecklarna sja?lva na?r det finns planerad testningstid och vilka faktorer som spelar in pa? detta kommer studien att behandla.

Syftet med studien var att undersöka de möjligheter respektive svÄrigheter sex behöriga karaktÀrs- och kÀrnÀmneslÀrare pÄ en gymnasieskola upplever med infÀrgning i undervisningen.Studien Àr kvalitativ och inleddes med en pilotundersökning och följdes dÀrefter av sex intervjuer med gymnasielÀrare som alla har erfarenheter av yrkes- och studieförberedande program.Teorin som valts att koppla till bestÄr av en definition av vad infÀrgning innebÀr, sÀtt att se kunskap pÄ samt studier dÀr teori integrerats med praktik i undervisningen.Resultaten tyder pÄ att en stor svÄrighet för lÀrare som arbetar med infÀrgning Àr att enas om en gemensam uppfattning om infÀrgning. Stora faktorer för denna kollektiva förstÄelse Àr samarbete och planering. Vidare kan förÀndringar av lokaler och scheman förbÀttra situationer dÄ samarbetet inte fungerar. Detta innebÀr bland annat att skolans organisation bör ta ett större ansvar för att följa upp arbetet med infÀrgning. Resultaten av studien visar att lÀrarna anser att infÀrgning kan innebÀra att elever ser ett större samband och i lÀngden lÀr sig mer..

Jag har i denna studie valt att titta pÄ hur slöjdlÀrare arbetar och planerar sin undervisning i slöjd. Syftet var att se i vilken mÄn det finns utrymme till teoretiska avsnitt i undervisningen. Jag har fokuserat pÄ hur slöjdlÀrarna lÄtit eleverna planera och utvÀrdera och reflektera över sina arbeten och försökt att se vilket utrymme teori ges i undervisningen. Jag har Àven försökt att se om slöjdÀmnet Àr integrerat med andra Àmnen vilket i sÄ fall skulle kunna öppna för en större variation i Àmnet. Jag har gjort litteraturstudier som knyter an till Àmnet och sjÀlv gjort fem kvalitativa intervjuer med utbildade slöjdlÀrare.

Denna uppsats Àr en beskrivning och undersökning pÄ vad utemiljön har för betydelse för oss som individer och hur den pÄverkar oss. Uppsatsen kommer först att gÄ igenom en litteraturgenomgÄng, sedan görs en analys av tvÄ bostadsomrÄden i Kristianstad och dÀrefter presenteras en intervjuundersökning som har gjorts pÄ respektive bostadsomrÄde. Utefter de slutgiltiga resultaten kommer uppsatsen att avslutas med en diskussion och slutsats. Enligt bl.a. Karla Werner (Olsson m.fl. 1998), Kevin Lynch (1977) och Patrik Grahn (Olsson m.fl.) föredrar mÀnniskan platser dÀr denne kÀnner sig hemma och kan skapa sig en egen identitet.

Det svenska landskapet har under det senaste Ärhundradet förÀndrats. Detta har lett till att det finns en efterfrÄgan efter naturupplevelser och rekreationsomrÄden. Sedan den första nationalparken bildades i Sverige, har skyddandet av vÀrdefull natur varit ett uppdrag som utförts av staten. Alltsedan dess har kommunerna fÄtt mer ansvar för natur- och kulturvÄrd. Tidigare studier visar pÄ att det behövs mer kunskap om den samhÀllsekonomiska potentialen som den tÀtortsnÀra skogen har för kommunerna. NaturvÄrdsverket och Naturskyddsföreningen rapporterade 2010 att det varierar hur kommunerna tar ansvar för att det ska finnas tÀtortsnÀra skog. I detta kandidatarbete har en studie utförts som försöker ta reda pÄ hur kommuner i VÀsterbottens lÀn hanterar den tÀtortsnÀra skogen i översiktlig planering och hur den praktiska skötseln genomförs.

I dagens samhÀlle krÀvs det ofta att resa för att kunna utföra olika aktiviteter. DÄ Àr det viktigt att möjligheten att resa Àr lika för alla medborgare i samhÀllet. Regeringen har som mÄl i den nationella handlingsplanen att till 2010 göra Sverige tillgÀngligt för alla medborgare. Syftet med studien var att beskriva rullstolsburna personers erfarenheter av allmÀnna transportmedel. Undersökningsgruppen bestod av fem kvinnor som var rullstolsburna och bosatta i Norrbotten.

Kandidatuppsats i kulturgeografi och geografi med kulturgeografisk inriktning.

I rapporten behandlas cykelvÀgsproblematik. Detta frÀmst ur cyklisternasperspektiv dÄ rapporten fokuserar pÄ deras problem i dagens svenska samhÀlle.CykelnÀtet Àr underprioriterat och nya ansatser behövs för att lyfta denna viktigafrÄga. MÄlet och syftet med rapporten Àr att öka medvetenheten om bristerna icykelnÀtet, visa pÄ lösningar som kan höja nÀtets standard och öka cyklandetsattraktion. Rapporten besvarar frÄgestÀllningarna: Vilka brister i den fysiskautformningen Àr vanliga i svenska tÀtorters cykelnÀt? Hur kan problemen lösas?Metoden som valts för att finna brister och problem i cykelnÀtet Àr en fallstudie itÀtorten Skara.

PÄ senare tid har en kritisk diskussion vÀxt fram kring anvÀndandet av budget som styrmedel. Budgeten anses vara tidskonsumerande, resurskrÀvande och den anses Àven inte tillhandahÄlla relevant information, vilket har medfört att det finns företag som avskaffat budgeten som styrmedel. Men hur styrs företag utan budget och Àr det möjligt att styra ett företag utan budget? Det finns forskare som anser att företag som styrs utan budget fÄr problem med planering, samordning samt styrning av aktiviteter dÄ de saknar ett ramverk. Ahlsell AB Àr företag som har styrt sin verksamhet utan budget i 17 Är.

I nordeuropeiska stĂ€der och inte minst i Sverige finns tack vare vĂ„r omfattande grönstruktur en unik möjlighet att genom planering arbeta för urban biologisk mĂ„ngfald. Ansvaret för att arbeta aktivt med biologisk mĂ„ngfald inom fysisk planering och Ă€rendehantering ligger i och med det kommunala planmonopolet pĂ„ kommunerna. Syftet med studien var dĂ€rför att utifrĂ„n ett top-down perspektiv identifiera samstĂ€mmighetet gĂ€llande urban biologisk mĂ„ngfald i kommunala dokument. Detta följdes av en jĂ€mförelse av hur det kommunala arbetet med urban biologisk mĂ„ngfald redovisas i nĂ„gra av Örebro och Uppsalas kommunala planeringsdokument. Studien genomfördes frĂ€mst med hjĂ€lp av dokumentstudier samt en kompletterande intervju.

Individuell planering och dokumentation Àr ett omfattande begrepp. Det innefattar redskap som loggbok, portfolio och individuell utvecklingsplan och det förutsÀtter tolkning av lÀroplans- och kursmÄl. Dokumentation har ett nÀra samband med utvecklingssamtal, ÄtgÀrdsprogram, kvalitetsarbete och stödjer varje elevs lÀrande. Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om hur dokumentation i skolan kan lyfta fram och synliggöra elevers lÀrande. Arbetet har Àven avsett att utvÀrdera ett projekt inom omrÄdet dokumentation och titta pÄ vilka lÀrdomar som tagits.

ParkkaraktÀrerna hÀrstammar frÄn forskning kring mÀnniskors preferenser i parker. I daglÀget utvecklas karaktÀrerna mot att fungera som inventeringsunderlag för hela landskapet, som ett mÄtt pÄ rekreativa vÀrden. I samband med detta döptes karaktÀrerna om till miljökaraktÀrer. SvÄrigheter finns med att omsÀtta karaktÀrerna till ett konkret planeringsverktyg, eftersom de bygger pÄ mÀnniskors subjektiva vÀrderingar. Detta examensarbete grundar sig pÄ en regional inventering av fyra utav de Ätta karaktÀrerna.

Syftet med denna studie Àr att fÄ kÀnnedom om hur lÀrare arbetar med planering utifrÄn kursplaner och mÄl samt hur planeringen kan genomföras i Àmnena svenska och matematik pÄ grundskolan. UtifrÄn studiens syfte stÀlls dessa frÄgestÀllningar: Hur anvÀnder lÀrare skolverkets kursplaner och mÄl i planeringen? Hur genomför lÀrare sitt planeringsarbete i Àmnet svenska pÄ grundskolan? Hur genomför lÀrare sitt planeringsarbete i matematik pÄ grundskolan? Vilken betydelse har den lokala pedagogiska planeringen? Kvalitativa intervjuer anvÀndes som metod med utgÄngspunkt i Jan Trosts bok om detsamma. I studien genomfördes fem informella intervjuer med lÀrare som arbetar med svenska och matematik pÄ grundskolan. I resultatet tydliggörs att lÀrares planeringsarbete kan genomföras pÄ mÄnga olika sÀtt och att de intervjuade lÀrarna ger en tydlig bild om hur denna process implementeras i grundskolan.

Det överordnade temat för uppsatsen Àr det offentliga rummets konstruktion och förÀndring. Det preciserade syftet Àr att i en nutida kontext undersöka och analysera olika aktörers förestÀllningar om det offentliga rummet och vilka konsekvenser aktörernas förestÀllningar leder till i förÀndringen av det offentliga rummet. Följande frÄgor stÀlls för att i en nutida kontext undersöka och analysera aktörernas förestÀllningar om det offentliga rummet och vilka konsekvenser aktörernas förestÀllningar leder till i förÀndringen av det offentliga rummet: - Vilka förestÀllningar om det offentliga rummet uttrycks av medborgarna i en konkret detaljplaneprocess? - Vilka förestÀllningar om det offentliga rummet uttrycker kommunen? - Vilken betydelse tillmÀter arkitekten arkitekturen i konstruktionen av det offentliga rummet? Undersökningens övergripande forskningsdesign Àr en fallstudie och fallet som undersökts Àr station Triangeln med omgivning i Malmö. Det empiriska materialet bestÄr av tidningsartiklar, kommunala planhandlingar, intervjuer och jurymotiveringar och deras hÄllbarhet kommer prövas med hjÀlp av triangulering. Det empiriska materialet har analyserats med hjÀlp av en innehÄllsanalys som Àr bÄde kvantitativ och kvalitativ.

LÄt oss anta att Nacka kommun, företag och medborgare i samverkan ser den nya tunnelbanestrÀckningen till Nacka centrum som en möjlighet att skapa de ?trendbrott? i dagens utveckling som behövs för att stödja att centrala Nacka uppfyller sin del av tvÄgradersmÄlet till 2050.Studien anvÀnder sig av den normativa scenariotekniken backcasting och utgÄr frÄn ovanstÄende antagande för att skapa ett scenario för 2030. Scenariot illustrerar en metod för hur planerare, politiker och andra aktörer kan samverka för att bidra till en hÄllbar stadsutveckling. Scenariot har tagits fram med hjÀlp av en workshop med deltagare inom olika kunskapsomrÄden frÄn ett konsultbolag i samhÀllsbyggnadsbranschen och Nacka kommun, dÀr backcastingtekniken tillÀmpades.Syftet med studien Àr att illustrera ett alternativ för hur centrala Nacka Är 2030 kan se ut om Nacka kommun med andra aktörer i samverkan bestÀmde sig för att ge ett bidrag till att centrala Nacka ska uppfylla sin del av tvÄgradersmÄlet, samt att ge exempel pÄ hur backcasting kan anvÀndas i samhÀllsplaneringen.Studien utgÄr ifrÄn att den idag planerade t-banedragningen till Nacka centrum kommer att bli av, och att det i sin tur blir en möjlighet för förÀndring mot en hÄllbar utveckling i de centrala delarna av Nacka. Studien har Àven ett aktörsperspektiv och kartlÀgger vilka aktörer som idag Àr med och pÄverkar utvecklingen i centrala Nacka och vilka som enlig scenariot för 2030 kommer att vara med och pÄverka utvecklingen.