Denna rapport beskriver processen som projektledare/bildkoordinator pa? fo?retaget The Chimney Pot genom hela processen inom postproduktion av en la?ngfilm. Rapporten a?r utfo?rd i kursen Praktiskt examensarbete inom programmet IT, medier och design pa? So?derto?rns ho?gskola under VT 2012. Rapporten beskriver olika faser inom projektledning och hur man anva?nder modeller och verktyg fo?r planering, informationshantering, kommunikation och hur man tilla?mpar la?mpliga modeller fo?r olika projekt.

Idag Àr hemmet mycket mer Àn bara en plats att bo pÄ. Det Àr ocksÄ en plats dÀr vi kan visa upp vilka vi Àr eller vill vara. DÀr kan vi skapa det som för oss upplevs som individuellt. Det finns en rad tv-program och tidningar som understryker detta. Bostadens olika attribut kan Àven en skapa samhörighet mellan likasinnade.

Detta arbete behandlar hur en bostads- och verksamhetsutbyggnad i Älö by skulle kunna ske. Det övergripande syftet med arbetet Ă€r att genom planering skapa förutsĂ€ttningar för en hĂ„llbar utveckling i tĂ€tortsnĂ€ra landsbygd med avseende pĂ„ omrĂ„dets natur- och kulturvĂ€rden, försörjning och social samhörighet. Problemformuleringen bestĂ„r av tre frĂ„gor; hur nya bostĂ€der i Älö kan planeras för att bevara dagens glesa landsbygdskaraktĂ€r, hur bevarande av Älös funktionsblandning i form av lantbrukande, smĂ„företagande och hur boende kan kombineras med nya bostĂ€der och ökad turism utan att förstöra byns kvaliteter. Metoden för arbetet var en kombination av litteraturstudier, intervjuer och ett analyserande planförslag. Litteraturen som studerades var tvĂ€rsektoriell och belyste landsbygden utifrĂ„n historia, dagens situation och hur framtidens landsbygd kan komma att se ut.

En studie i vilken information om trÀd lÀttillgÀnglig trÀdgÄrdslitteratur innehÄllar och vad "den perfeka trÀdboken" skulle kunna kompletteras med..

Detta examensarbete undersöker, genom en fallstudie av ett husbyggnadsprojekt i norra Sverige, planeringsmetoden LÀgesbaserad planering och produktionsberdningsmetoden Last Planner system of production control, LPS. Syftet har varit att undersöka om dessa tvÄ metoder, som var för sig forskats om inom forskningsomrÄdet Lean construction, har möjligheter till att kunna kombineras. För att inhÀmta information om det studerade byggprojektets nuvarande gÀllande planerings- och produktionsledningsmodell har författarna genomfört intervjuer med platschefen för det studerade byggprojektet samt representanter för projektets underentreprenörer. Författarna har Àven medverkat under nÄgra av de samordningsmöten som har hÄllits för byggprojektet. Examensarbetet innefattar Àven tvÄ olika försöksuppstÀllningar, dÀr i det ena försöket, PPS-mÀtningar frÄn fyra samordningsmöten har genomförts, sammanstÀllts och analyserats.

SamhÀllet stÄr inför stora utmaningar i form av till exempel klimatförÀndringar, överkonsumtion av jordens resurser, miljöproblem och sociala orÀttvisor. För att skapa förutsÀttningar för en mer hÄllbar levnadsstil har ett koncept som heter permakultur utvecklats. Permakultur kan anvÀndas som designverktyg vid bland annat planering av odlingar, byggnation, energi- och vattenförsörjning samt stadsplanering. Förutom observationer av naturliga ekosystem bygger permakultur pÄ kunskaper frÄn traditionellt lantbruk samt moderna tekniska och vetenskapliga kunskaper.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utarbeta ett gestaltningsförslag för en trÀdgÄrd med odlingsterrasser och en damm i odlingszon 4-5 som bygger pÄ permakulturprinciper. UtgÄngspunkt för mitt planeringsarbete Àr VÀxhusets Ekocentrum i södra HÀlsingland, dÀr man planerar att anlÀgga en trÀdgÄrd i samband med grundandet av en ekoby.Litteratursökning, en analys av platsens förutsÀttningar och en intervju med bestÀllaren utgör grunden för min planeringsprocess.

The vizualisation and creating of places is an essential part of physical planning. The notion of places as placeless, is likewise of importance for the creating of places. Some tendencies concerning architecture like modernism, as well as constructions whome donÂŽt fit in their landscape, have contributed to the benaming and experience of places as placeless. Phenomenon as globalization and post-industrialism have in some cases conduced to the withering of the sense of place. With starting-point in litteraturestudies, observations of places and interviews, this is a lucubration concerning the means of placelessness in physical planning.

För databasutveckling finns en mÀngd regler och standarder framtagna för att databasen ska bli sÄ effektiv och felfri som möjligt. Ibland följs inte dessa fullt ut av olika anledningar. Detta kan leda till problem som i vÀrsta fall kan fÄ konsekvenser för verksamheten som anvÀnder sig av den. Ett exempel pÄ en databas dÀr man avvikit frÄn gÀllande designregler Àr den som var tÀnkt att införas för kalkningsverksamheten för LÀnsstyrelsen i GÀvleborg. I det hÀr arbetet har jag gjort en utredning kring denna databas, identifierat dessa avvikelser, utrett varför dessa uppstÄtt och vad dessa har lett till eller eventuellt kan leda till i det hÀr sammanhanget.

Syftet med undersökningen Àr att se hur lÀrare och elever anser att lÀrare inom det estetiska programmet pÄ tvÄ gymnasieskolor i Kalmar lÀn uppfyller styrdokumentens strÀvansmÄl och krav pÄ elevers inflytande över planering, utvÀrdering och utformande av undervisningen. Vi undersöker hur eleverna sjÀlva upplever att de fÄr ha inflytande över sina egna studier samt hur viktigt de anser det vara att fÄ pÄverka hur deras skolgÄng ser ut. Tidigare forskning visar att elevers inflytande över planering och utvÀrdering av undervisning sker pÄ lÀrarens, eller skolans, villkor. Det handlar mer om att eleverna fÄr bekrÀfta att lÀrarens planering Àr bra, Àn att de sjÀlva fÄr pÄverka hur den ska se ut. I undersökningen, som utgörs av kvalitativa forskningsintervjuer, intervjuas fyra gymnasielÀrare pÄ estetiska programmet frÄn tvÄ gymnasieskolor i Kalmar lÀn.

Denna studie har i huvudsak haft tvÄ syften. Det första har varit att belysa orsakssammanhang och göra en syntes av de diskussioner som förts i Sverige och internationellt kring ökande problem i samband med översvÀmningar. Det andra syftet har varit göra en fördjupad belysning av dessa problemstÀllningar med tillÀmpning pÄ VÀnern och MÀlaren, tvÄ stora sjöar i relativt tÀtbefolkade trakter. Studien har begrÀnsats till översvÀmningsproblem lÀngs sjöar och vattendrag vilket innebÀr att urbana översvÀmningsproblem som t.ex. orsakas av brister i avlopps och dagvattensystem inte behandlats.

Vikaholm Àr en fantastiskt trevlig plats med mÄnga fina natur-, kultur-, och rekreationsvÀrden. Platsen grÀnsar till stadsdelen Teleborg i södra VÀxjö. Examensarbetet beskriver hur det Àr möjligt att inrÀtta bostadsbebyggelse i ett sÄdant omrÄde utan att förstöra dess stora vÀrden. Arbetets intention Àr istÀllet att bostÀderna skall integreras i platsens stora vÀrden och dÀrmed göra platsen mer tillgÀnglig för flera av stadens invÄnare..

Denna uppsats undersöker vilka evalueringskriterier som svenska medelstora företag anser vara viktiga vid val av affÀrssystem. Vid genomgÄng av tidigare studier och forskning specificerades Ätta olika teman, som stod som grund för utveckling av vÄr kvantitativa enkÀtundersökning. De teman som undersöktes var: funktionalitet och skalbarhet, anpassbarhet och flexibilitet, pÄlitlighet och sÀkerhet, implementering, systemutvecklare, kostnad, strategisk planering samt anvÀndarvÀnlighet och anvÀndbarhet. Undersökningspopulationen delades Àven in i stratum efter storlek och branschtillhörighet. Undersökningens resultat visar att svenska medelstora företag vÀrderar affÀrssystems pÄlitlighet och sÀkerhet högst.

Denna studies huvudsyfte Àr att ta reda pÄ hur pedagoger planerar och arbetar med att hos sina elever utveckla de fem stora förmÄgorna inom matematik. Dessa fem förmÄgor Àr: BegreppsförmÄga, kommunikationsförmÄga, procedurförmÄga, analysförmÄga samt metakognitiv förmÄga.För att finna svar pÄ den frÄgestÀllning som studien har, gÀllande hur planeringen och arbetet med förmÄgorna ser ut, anvÀndes en kvalitativ forskningsmetod. Genom kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger samlades data in. De data som intervjuerna genererade analyserades sedan med hjÀlp av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdet.I den tidigare forskningen och litteraturen presenteras hur en planering och arbetet med de fem stora förmÄgorna kan och bör se ut. I studien presenteras Àven en bakgrund till begreppet The Big Five samt hur dessa kan och bör planeras och arbetas med i relation till matematiken.Avslutningsvis presenteras de resultat som framkommit.

Att planera för att uppnÄ tÀthet Àr ett rÄdande ideal inom svensk fysisk planering. Idealet Àr inte nytt, och ofta hÀmtas inspiration och idéer frÄn 1800-talsstaden som fÄr fungera som förebild till den tÀta stad som planeras idag. Men tÀthet har inte alltid varit önskvÀrt, tvÀrtom. Under en stor del av 1900-talet pÄgick en utspridning av bebyggelsen som har satt tydliga spÄr i den bebyggelsestruktur vi har idag. Under 70-talet började denna utspridning alltmer att ifrÄgasÀttas och en ÄtergÄng till ett planeringsideal med en tÀtare struktur gjorde sig Äterigen gÀllande.

1 juli 2007 upphörde tillstÄndsplikten att gÀlla i Sverige och allmÀnnyttiga bostadsföretag undslapp att ansöka om tillÄtelse hos LÀnsstyrelsen för försÀljning av företagets fastigheter. I spÄren av detta öppnades möjligheten för företagen att i större utstrÀckning planera sitt fastighetsbestÄnd, och dÀrmed Àven företagets och kommunens ekonomi. Syftet med vÄr studie Àr att beskriva allmÀnnyttiga bostadsföretags ekonomiska planering av sitt fastighetsbestÄnd, förklara huruvida upphÀvandet av tillstÄndsplikten har pÄverkat planering och motiv för försÀljning. Dessutom vill vi belysa allmÀnnyttans tankar kring den nya lagstiftningen som Àr pÄ gÄng genom att arbeta utifrÄn frÄgestÀllningen nedan:Hur planerar allmÀnnyttiga bostadsföretag sitt fastighetsbestÄnd, hur har borttagandet av tillstÄndsplikten pÄverkat och hur kommer den nya lagen som ska ersÀtta allbolagen pÄverka allmÀnnyttan och dess planering?För vÄr studie har vi valt en kvalitativ ansats och genomfört intervjuer med tio olika allmÀnnyttiga bostadsföretag i olika lÀn i Sverige.