Vem, vad, hur?
Konstpedagogiken på Moderna museet i Malmö och Växjö konsthall
Syftet med undersökningen är att se hur lärare och elever anser att lärare inom det estetiska programmet på två gymnasieskolor i Kalmar län uppfyller styrdokumentens strävansmål och krav på elevers inflytande över planering, utvärdering och utformande av undervisningen. Vi undersöker hur eleverna själva upplever att de får ha inflytande över sina egna studier samt hur viktigt de anser det vara att få påverka hur deras skolgång ser ut. Tidigare forskning visar att elevers inflytande över planering och utvärdering av undervisning sker på lärarens, eller skolans, villkor. Det handlar mer om att eleverna får bekräfta att lärarens planering är bra, än att de själva får påverka hur den ska se ut. I undersökningen, som utgörs av kvalitativa forskningsintervjuer, intervjuas fyra gymnasielärare på estetiska programmet från två gymnasieskolor i Kalmar län. Undersökningen inkluderar även intervjuer med tolv elever, tre till varje lärare. Vi valde att intervjua elever som går sitt tredje och sista år på gymnasiet, detta för att vår förhoppning var att de skulle ha större insikt och erfarenhet av elevinflytande på gymnasiet än en elev som går sitt första år. Studiens viktigaste resultat är att även om den svenska skolan har utvecklats till att arbeta mer deliberativt med demokrati så finns det fortfarande kvar gamla normer med deltagardemokrati. Eleverna upplever att de får vara delaktiga i den demokratiska beslutsprocessen i skolan, men med vissa begränsningar. Elevernas bild av elevinflytande stämmer ganska bra överrens med lärarnas, men skillnader finns i bilden av vad som kan vara negativt med inflytandet.