Under det senaste årtiondet har 97 % av den totala folkökningen tillkommit inom fem kilometer från kusten, främst kring storstadsregionerna. Tyresö kommun är en av Stockholms förorter. Kommunen har under åren köpt loss tomter i ett kustnära område vid Tyresö strand. Ekologigruppen ab har på uppdrag av kommunen gjort bedömningar av områdets naturvärden såväl som rekreativa värden. Bedömningarna är tänkta att kunna vila som beslutsunderlag för planering såväl som byggnationer i området.

Hälsosam planering och hälsokonsekvensbeskrivning är två arbetsmetoder i planerings- och beslutsprocesser som har uppmärksammats inom folkhälsopolitiken. Skåne har anammat diskussionerna kring detta och utvecklat en välarbetad regional strategi inom ramen för de elva nationella folkhälsomålen. Ett projekt pågår nu med att undersöka hur hälsokonsekvensbeskrivningen ska implementeras i beslutsprocesser på kommunal- och regionalnivå. Metoden har svårigheter i form av otillräckliga kunskaper och bristfälliga datainsamlingar. Risken finns att intresset för hälsokonsekvensbeskrivning faller på grund av det.

The rural development programme is a tool for promoting sustainable development in the Swedish countryside. The master plan should, for example, give directions for the national interest and describe how it will follow up national and regional targets such as the EU's environmental quality standards. Because the municipality has considerable freedom to formulate the plan in its sole discretion, and that it contains the municipality's political vision, it is also feasible to make a discourse analysis of the plan text.In discourse analysis, including articles and documents written by Rural Network Working Group on land use planning to be included. The purpose of discourse analysis is to see if there are differences in the way rural areas are described and if there are any flaws in how the designer interprets the rural development programme. Furthermore, the analysis result in tools that are adapted to the standards we create and choose.The standards we have are being designed based on our values, which differ.

En tät och funktionsblandad stad med ett rikt folkliv ses många gånger som dagens stadsbyggnads-ideal. Genom förtätning kan stadens kollektiva lösningar utnyttjas effektivare men samtidigt så belastas de mer. En av dessa kollektiva resurser är det offentliga grönområdet och grönskan är viktig för människan och staden. Denna uppsats behandlar konflikten som uppstår när staden blir tätare och grönområdet riskerar att påverkas av den växande staden. Studiens resultat består av två delar.

Fältsäljare har alltid kännetecknats av att ha ett mobilt arbetssätt där kundkontakt tillhör vardagen och god planering är vitalt. HILTI är ett verktygstillverkande företag som nyligen infört ett mobilt IS-stöd i förhoppning om att underlätta med bland annat planering för fältsäljarna. En explorativ undersökning av företaget har genomförts för att få en uppfattning, utifrån fältsäljarens perspektiv, hurvida denna upplever att yrkesrollen förändrats vid införandet av ett mobilt informationssystem. Insamling av data har utförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer för att få en tydlig bild av de förändringar som försäljaren upplever anmärkningsbara. Resultatet visar att systemet bidragit till direkta förändringar i försäljarens yrkesroll.

Vad är egentligen hållbar stadsutveckling och kommer vi i framtiden att kunna planera stadsmiljöer som har en positiv inverkan, på både natur och människa, i stället för en negativ? En av de grundläggande principerna för designteorin Cradle to Cradle är att vi ska agera hållbart i stället för mindre ohållbart. Dock är teorin ännu relativt outforskad inom fysisk planering. Utöver att undersöka Cradle to Cradle som designteori för hållbar stadsutveckling är syftet med uppsatsen att dess resultat och slutsatser ska kunna utgöra verktyg för hållbar fysisk planering. Uppsatsen syftar också till att inspirera med innovativa idéer och lösningar i den byggda miljön. Uppsatsen inleds med en teoretiskt grundad diskussion kring vad som kan utgöra normativa principer för hållbar stadsutveckling. Efter en grundlig objektiv översikt av Cradle to Cradle ställs designteorin i relation till de normer som ställts upp. Intentionerna med Cradle to Cradle är goda men designteorin är i dag främst inriktad mot ekologisk och ekonomisk hållbarhet och den viktiga sociala aspekten är inte utvecklad. För ett förverkligande av teorins visioner skulle en övergång till Cradle to Cradle, som står för det vi kallar ekologisk modernisering, behöva ske parallellt med beteendeförändring genom ett ifrågasättande av de normer, för till exempel produktion och konsumtion, som vi lever efter i dag.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare går tillväga då de planerar sin undervisning och då de sätter betyg i årskurs nio i fysik, samt vilka förutsättningar detta ger för rättvisa betyg. Vi ville med detta arbete fördjupa vår förstålese för och vår kunskap om hur man som lärare uppnår rättvis betygssättning. Vi är inte ute efter att generalisera eller göra några jämförelser mellan de utvalda lärarna, utan snarare att visa på likheter och skillnader i deras arbetssätt och tankegångar kring planering av undervisning och betygssättning. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra utvalda lärare, verksamma på högstadiet. Det är deras uttalanden samt relevant litteratur som ligger till grund för detta arbete.

Syftet med undersökningen var att beskriva hur handledande sjuksköterskor upplever sin roll som klinisk handledare av sjuksköterskestudenter samt att beskriva handledarnas behov av stöd. Metoden var en beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Författaren sökte och analyserade elva vetenskapliga artiklar som fanns publicerade inom ämnet i databasen PubMed. Resultaten visar att de flesta sjuksköterskorna upplevde det stimulerande att handleda även om tidsbrist, stress och dålig planering upplevdes negativt. Handledarna hade behov av tydligare rollförväntningar för att kunna ta ansvar för ett bra studentresultat.

Syftet med undersökningen var att beskriva hur handledande sjuksköterskor upplever sin roll som klinisk handledare av sjuksköterskestudenter samt att beskriva handledarnas behov av stöd. Metoden var en beskrivande litteraturstudie med kvalitativ ansats. Författaren sökte och analyserade elva vetenskapliga artiklar som fanns publicerade inom ämnet i databasen PubMed. Resultaten visar att de flesta sjuksköterskorna upplevde det stimulerande att handleda även om tidsbrist, stress och dålig planering upplevdes negativt. Handledarna hade behov av tydligare rollförväntningar för att kunna ta ansvar för ett bra studentresultat.

Detta kandidatarbete är skrivet våren 2010 inom planering på institutionen för stad och land vid Sveriges lantbruksuniversitet. Arbetet är en fallstudie som undersöker huruvida Hudiksvalls kommun har ett lokaliseringsperspektiv av livsmedel och energi i den kommunala fysiska planeringen. Som bakgrund till arbetet ges en ökad efterfrågan av lokalproducerade livsmedel och behovet att minska användandet av fossila energibärare. I arbetet framkommer det att kommunens syn på lokalisering i den fysiska planeringen skiljer sig åt mellan livsmedel och energi. Kommunens energiförsörjning ses som en säkerhetsfråga enligt lagen om kommunal energiplanering och redan idag bedrivs ett aktivt arbete för att öka den lokala energiförsörjningen.

Flertalet kommuner har arbetat fram grönstrukturplaner för att se över grönområdenas bevarande och utvecklingsmöjligheter. Grönstrukturplanen fungerar även som ett planeringsunderlag för att hantera förfrågningar om exploatering på grönområden. Färjestaden är en attraktiv ort i Mörbylånga kommun där inflyttningen ökar stadigt. Behovet av nya bostadsområden är stort. Mörbylånga kommun ser gärna en förtätning i Färjestadens centrala delar samtidigt som ett behov av att bevara grönområden aktualiseras i pågående planprocesser. Kommunen har idag flera pågående planprojekt som tar grönområden i centrala delarna av Färjestaden i anspråk, men saknar samtidigt en grönstrukturplan för Färjestaden. Ett grönområde kan värderas på flera olika sätt.

Avfall är ett växande problem i världen och med ökat fokus på hållbarhet har återvinning fått en större roll i dagens samhälle. För att hantera återvinningen finns återvinningsstationer där mycket av insamlingen av material sker. Dessvärre får planering av återvinningsstationer inte alltid tillräckligt med uppmärksamhet, vilket kan bero på kunskaps- och/eller intressebrist i frågan. Förhoppningar inför arbetets start var att reda ut begrepp och ansvarsfördelning samt ge en klarare bild över vad en fysisk planerare kan förväntas göra när det handlar om återvinningsstationer och bistå med relevant information. En fallstudie har gjorts av Malmö utifrån de tre huvudinriktningarna på arbetet: planering, placering och utformning. Inom fallstudien har litteraturstudier och kvalitativa intervjuer utförts.

Riksintressesystemet har sedan det lagstiftades år 1987 granskats, diskuterats och ifrågasatts. Tillämpningen av riksintressesystemet har ansetts haft grundläggande oklarheter och problem, bland annat vad det gällde riksintresseområdens aktualitet samt hur de skulle geografiskt avgränsas. Då bristerna och problemen med tillämpningen av riksintressesystemet ansågs vara av den omfattningen att det påverkade dess trovärdighet och legitimitet var det intressant att studera hur riksintressesystemet tillämpades i praktiken, i den översiktliga planeringen. Syftet med arbetet var att studera hur riksintressesystemet tillämpades i praktiken. Detta genom att undersöka hur Sveriges kommuner geografiskt avgränsade riksintressen enligt 3 kapitlet MB i den översiktliga planeringen, i förhållande till länsstyrelsernas underlagsmaterial.

Folkhälsa och folkhälsomål är ämnen som vid en första tanke tycks ligga långt bort från stadsplanering. Faktum är dock att människors vardag påverkas av hur staden planeras, viket är logiskt. Hur en individ väljer att förflytta sig från en målpunkt till en annan påverkas exempelvis av vilken infrastruktur som finns, vilka avstånd det handlar om, vilken aktivitet individen är på väg till eller från samt vilken tid på dygnet som förflyttningen sker. Flertalet resor sker idag med bil eller kollektivtrafik, vilket innebär att människan transporteras stillasittandes. Många arbeten utförs idag stillasittande och flertalet fritidsaktiviteter innebär ännu mer stillasittande.

Analys Handelshamnen, förslag till utveckling av Handelshamnen i Karlskrona är ett examensarbete för en kandidatexamen i Fysisk Planering från Blekinge Tekniska Högskola 2008, skrivet av Jesper Borgström med Anders Törnqvist som handledare. Den 5 december 1679 togs det officiella beslutet att grunda staden Karlskrona och örlogsbasen. 1998 upptogs Karlskrona på UNESCO:s världsarvslista med motivationen: ?Karlskrona är ett utomordentligt väl bevarat exempel på en planerad europeisk örlogsstad, som influerats av äldre anläggningar i andra länder. Karlskrona har i sin tur tjänat som förebild för efterföljande städer med liknande uppgifter.? Handelshamnen är en utfyllnad, området fanns inte med i Karlskronas ursprungliga stadsplan utan har tillkommit senare.