I studien granskas hur lÀrare i kursen Instrument och sÄng 1 planerar sin undervisning, hur eleverna kan pÄverka undervisningen samt vad de tycker om den nya kursplanen i Gy11. Studien genomfördes i form av sex stycken kvalitativa intervjuer dÀr informanterna var verksamma instrumentallÀrare som undervisar pÄ gymnasiet med olika lÄng erfarenhet av att undervisa. Kursplanen anvÀndes som grund för studien. Syftet med studien var att öka förstÄelsen för hur verksamma instrumental- och sÄnglÀrare i gymnasieskolan planerar utifrÄn kursplanen i Instrument och sÄng 1. Inför studien tog vi del av tidigare forskning och litteratur inom omrÄdena planering, elevinflytande, kursplan, bedömning samt musik.

Det Àr ingen enkel process att ge sig in i en okÀnd framtid. Inom den fysiska planeringen Àr det betydelsefullt att göra lÄngsiktiga studier och bedömningar som rör mark-, vatten- och naturresurser för att skapa en rimlig avvÀgning mellan olika ansprÄk pÄ nyttjande och bevarande. Fysisk planering Àr till stor del en kommunal frÄga, men samtidigt Àr det allt fler planeringsfrÄgor som behöver ses i ett regionalt, nationellt eller transnationell perspektiv. Det verkar vara hög tid för nationell framtid. De institutionella förutsÀttningarna som behövs för fysisk planering pÄ en nationell nivÄ saknas i Sverige och nÄgot sammanhÄllet nationellt dokument har inte heller utarbetats.

Hur reglering av det offentliga rummet ter sig i sommarstaden. Typexempel Borgholm..

KlimatförÀndringar och andra miljöproblem kan i framtiden komma att innebÀra stora pÄfrestningar pÄ stÀder. Socio-ekologisk resiliens Àr ett sÀtt att förstÄ motstÄndskraft och förÀndring hos sociala och ekologiska system. För att göra stÀder mer motstÄndskraftiga för yttre och inre störningar har ett socio-ekologiskt resiliensförhÄllningssÀtt till planering ansetts givande. Konceptet socio-ekologisk resiliens kan ocksÄ betraktas som en brygga mellan social hÄllbarhet och ekologisk hÄllbarhet.Denna uppsats undersöker ifall det finns uttryck för socio-ekologisk resiliens i svenska kommuners strategiska planering och om det finns strategier i kommunerna för att binda ihop social hÄllbarhet med ekologisk hÄllbarhet. Genom studier av teoretisk litteratur kring socio-ekologisk resiliens har fyra utgÄngspunkter för en planering för socio-ekologisk resiliens tagits fram och med hjÀlp av dessa fyra utgÄngspunkter analyseras nio kommunala översiktsplaner.Planerna har valts ut för att spegla ett genomsnitt av svenska kommuner.

AbstractThe aim of this essay was to examine the process from the teachers plan to what the stundents actually learned in the history subject. Too respond to the aim, I have performed interviews with one teacher, four students and also observed one lesson. The interviews and observations have been analysed according to other writers works in this subject. The questions the essay starts out from is: What is the teachers plan for the lesson? How did the teacher and the students carry trough the lesson? Have the students achieved the teachers aim for the lesson? Thanks to the teachers plan for the lesson, how the teacher carried trough the lesson, and the teachers relation to the students, there was good conditions for learning.

Den hÀr uppsatsen behandlar den fysiska dimensionen i svensk regional planering och hur den pÄverkar sambandet mellan det regionala tillvÀxtarbetet och den kommunala översiktsplaneringen. Problembeskrivningen Àr baserad pÄ Boverkets rapporter Rumslig utvecklingsplanering ? lÀnken mellan regionalt tillvÀxtarbete och kommunal översiktsplanering (Rapport 2011:3) och Sambandet mellan det regionala tillvÀxtarbetet och kommunernas översiktsplanering (Rapport 2014:15). I dessa rapporter konstateras att en av anledningarna till att sambandet mellan de bÄda sektorerna idag Àr sÄ svagt Àr att det regionala tillvÀxtarbetet och frÀmst de regionala utvecklingsprogrammen saknar en fysisk dimension vilket gör det svÄrare för de kommunala planerarna att omsÀtta utvecklingsprogrammen och dess innehÄll i fysisk planering (Boverket 2011, Boverket 2014a).Med utgÄngspunkt i det konstaterandet Àr uppsatsens syfte att undersöka möjligheten att anvÀnda sig av regionplanering enligt PBL för att stÀrka sambandet mellan det regionala tillvÀxtarbetet och den kommunala översiktsplaneringen.I avsnittet Teoretiskt perspektiv presenteras och diskuteras en möjlighet att tolka den diskrepans som finns mellan det regionala tillvÀxtarbetet och den kommunala översiktsplaneringen som utgÄr frÄn en tolkning Jan-Evert Nilsson har presenterat av regionalpolitiken inom EU. Nilsson menar att det finns ett ekonomiskt/socialt perspektiv och ett territoriellt perspektiv och att dessa representerar tvÄ olika sÀtt att se pÄ och hantera regional utveckling.

I ett samhÀlle som allt mer belyser vikten av att minska mÀnniskans pÄverkan pÄ sin omgivande miljö, har en grönare transport blivit en stor del i planeringen och satsningen pÄ den hÄllbara staden. I den satsningen Àr cykeln en viktig del som inte bara kan bidra till en bÀttre fysisk och mental hÀlsa hos sina medborgare utan Àven bidra till en klart bÀttre levnadsmiljö genom bÀttre luftkvalitet, minskat buller, större social samhörighet och fler jobb (WHO, 2014). En satsning pÄ cykelvÀgnÀtet kan dÀrmed ocksÄ rÀdda liv bÄde genom förbÀttrad hÀlsa men Àven genom större sÀkerhet och trygghet för cyklisten. Arbetets syfte Àr att sammanfatta och beskriva aktuella metoder för ett vÀlfungerande och effektivt cykelvÀgnÀt, med frÄgestÀllningen: Vilka metoder för planering av ett effektivt och anvÀndarvÀnligt cykelvÀgnÀt anvÀnds idag? SammanstÀllningen har resulterat i fem olika kriterier som cykelvÀgnÀtet behöver uppfylla för att kunna sÀkra cykelns framtid som transportmedel. Dessa fem kriterier, direkthet, sÀkerhet, attraktivitet, sammanhang och komfort, kommer ursprungligen frÄn NederlÀnderna och en av deras tidiga policydokument om hur cykeln skall hanteras i stadens infrastruktur.

Kulturmiljöns roll i planeringen utreds i detta examensarbete dÀr begreppen och dess tillÀmpningar förklaras och teoretiska och metodiska aspekter presenteras. Analysresultatet anvÀnds för att ÄskÄdliggöra nÄdda slutsatser som bildar underlag för den avslutade delen av arbetet som utgörs av att pröva resultaten praktiskt. Teori- och metoddelarna visar pÄ hur kulturmiljöer Àr karaktÀrsskapande och ger identitet till platsen. Vilket pÄ sÄ sÀtt gör dem till en resurs för framtiden. DÄ kulturmiljövÀrden tas tillvara genom hÀnsyn i planeringen kan de berika och vara en tillgÄng för mÀnniskor och samhÀlle, de bildar en av de grundlÀggande utgÄngspunkterna för olika planerade förÀndringar. Det krÀvs att dessa vÀrden tidigt inryms i planeringsprocessen samt att flera perspektiv fÄr komma fram för att de ska bilda en vÀrdefull utgÄngspunkt.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur"eget arbete"kan utformas i klassrummet och vad ett antal lÀrare menar nÀr det gÀller för- och nackdelar med ett sÄdant arbetssÀtt. Jag har studerat Àmnet genom att lÀsa litteratur och genom att intervjua fyra lÀrare. Resultatet visar att litteraturen sÄg bÄde för- och nackdelar med arbetssÀttet"eget arbete"medan lÀrarna sÄg mest fördelar. UpplÀgget av"eget arbete"sÄg olika ut pÄ skolorna men alla skolor gjorde nÄgon form av planering varje vecka som sedan följdes upp av lÀraren. SjÀlv kom jag fram till att en variation av ?eget arbete? och helklassundervisning nog Àr den bÀsta lösningen..

Idén till denna rapport kom under en kurs i entreprenörskap och affÀrsutveckling dÀr uppgiften var att starta ett eget företag. Denna kurs vÀckte en nyfikenhet kring hur man som nystartat modeföretag kan marknadsföra sig trots en liten budget. Syftet med rapporten Àr sÄledes att undersöka om det finns nÄgra samband för effektiv marknadsföring mellan litteratur och intervjuer som har gjorts. Litteraturen som har studerats tar upp mycket generellt om marknadsföring men poÀngterar vikten av varumÀrkesbyggande, image och planering. Böckerna ger en övergripande bild om marknadsföring för nystartade företag medan de intervjuer som gjorts fördjupar sig och ger mer konkreta metoder för marknadsföring.

Kritik riktas till översiktsplanen som vĂ€gledande riktlinje för den vidare detaljplaneringen i kommuner. Det handlar om att översiktsplanen inte anses leva upp till dess lagstiftade syfte, som ett verktyg för politiskt och lĂ„ngsiktigt strategiska beslut om mark-och vattenanvĂ€ndning samt bebyggelseutveckling. Är dĂ€rmed översiktsplanen överflödig eftersom den inte anses leva upp till dess syfte? Vid ifrĂ„gasĂ€ttandet av översiktsplanens relevans som riktlinje studeras detaljplaners faktiska anvĂ€ndning av översiktsplanens riktlinjer. Detta för att utse om eventuella avvikelser görs i detaljplanen ur översiktsplanen.

Att planera för att uppnÄ tÀthet Àr ett rÄdande ideal inom svensk fysisk planering. Idealet Àr inte nytt, och ofta hÀmtas inspiration och idéer frÄn 1800-talsstaden som fÄr fungera som förebild till den tÀta stad som planeras idag. Men tÀthet har inte alltid varit önskvÀrt, tvÀrtom. Under en stor del av 1900-talet pÄgick en utspridning av bebyggelsen som har satt tydliga spÄr i den bebyggelsestruktur vi har idag. Under 70-talet började denna utspridning alltmer att ifrÄgasÀttas och en ÄtergÄng till ett planeringsideal med en tÀtare struktur gjorde sig Äterigen gÀllande. Till en början sÄgs en strÀvan efter tÀthet mer som nÄgonting nödvÀndigt, ett mÄste för att vÀnda pÄgÄende trender.

En börsnotering ger företag möjligheten att pÄ ett effektivt sÀtt anskaffa kapital tillinvesteringar. I fastighetsbranschen har ofta investeringar en lÄng payback tid vilket innebÀratt kapital Àr bundet under en lÀngre period. För att rÀttfÀrdiga denna typ av investeringarkrÀvs det att företag Àr lÄngsiktiga i sin planering och prioriterar lÄngsiktig tillvÀxt. DennalÄngsiktiga planering riskerar att ÄsidosÀttas pÄ grund av olika omstÀndigheter som kanuppkomma i ett börsnoterat fastighetsbolag. Kvartalsrapportering, rörlig ersÀttning ochutdelningar Àr faktorer som kan bidra till mer kortsiktiga investeringsbeslut och hÀmmadtillvÀxt..

Stadsförnyelse i innerstadsnÀra lÀge. Utarbetning av en strukturplan för stadsdelen Rothenburgsort i Hamburg.

Landskapsarkitektur pÄverkar den fysiska miljöns utseende och funktion och dÀrmed hur mÀnniskor lever sina liv. Den hÀr uppsatsen har skrivits för att undersöka hur ett genusperspektiv kan anvÀndas inom landskapsarkitektur. MÄlet Àr att mer specifikt undersöka hur planering och gestaltning kan bidra till en jÀmstÀlldhetsfrÀmjande aktivitetspark. Idén bakom uppsatsen kommer dels frÄn mitt eget intresse för hur landskapsarkitektur kan anvÀndas som ett redskap för samhÀllsförÀndring. Dels kommer det frÄn en specifik förfrÄgan frÄn Fritidsförvaltningen i Landskrona som vill undersöka hur en skejtpark skulle kunna locka en bredare mÄlgrupp.