To reach an Ecological Sustainable Development, Sweden has established environmental quality objectives. Green spaces are attractive for exploitation and in Sweden the access to large jointly green spaces has decreased, which has impact on humans recreation and the biodiversity. The economic aspect has great impact on the planning process which gives indications that the environmental objective may collide with other sector goals within the municipality. The thesis overall aim is to see how the management by objectives for the green spaces implements and how the green spaces is handled in the planning process in a specific case. The thesis builds on a content analysis, strategic interviews and a case study.

TillvÀxten har i företagen lett till ökad planering och ett mer detaljerat budgetarbete. Informanterna upplever att den starka tillvÀxten gör budgeten till ett anvÀndbart verktyg för frÀmst planering och kontroll. Utan planeringen och uppföljningen skulle man inte kunna identifiera problemomrÄden. Likviditetsplanering ses ej som nÄgot prioriterat i fallföretagen trots teoretiskt föresprÄkande, detta dÄ likviditet för den löpande verksamheten aldrig upplevs som nÄgot problem..

Demografiska, kulturella och samhÀlleliga förÀndringar sker i stor utstrÀckning i dag i vÄra stÀder. I och med dessa utvecklingar finns ett ökat behov av mer flexibla bostÀder anpassade för en bredare mÄlgrupp. KÀrnfamiljen har ersatts av singelhushÄllet, som numera Àr den vanligaste hushÄllstypen i Sverige och Àven andra familjekonstellationer blir allt vanligare. Detta stÀller ökade krav pÄ den kommunala planeringen och bostadsmarknaden att möta dessa behov. Men trots dessa förÀndringar stÄr bostadsmarknaden och stampar och de bostÀder som byggs i dag följer ett ideal konstruerat för fyrtio Är sedan.

Detta arbete behandlar hur en bostads- och verksamhetsutbyggnad i Älö by skulle kunna ske. Det övergripande syftet med arbetet Ă€r att genom planering skapa förutsĂ€ttningar för en hĂ„llbar utveckling i tĂ€tortsnĂ€ra landsbygd med avseende pĂ„ omrĂ„dets natur- och kulturvĂ€rden, försörjning och social samhörighet. Problemformuleringen bestĂ„r av tre frĂ„gor; hur nya bostĂ€der i Älö kan planeras för att bevara dagens glesa landsbygdskaraktĂ€r, hur bevarande av Älös funktionsblandning i form av lantbrukande, smĂ„företagande och hur boende kan kombineras med nya bostĂ€der och ökad turism utan att förstöra byns kvaliteter. Metoden för arbetet var en kombination av litteraturstudier, intervjuer och ett analyserande planförslag. Litteraturen som studerades var tvĂ€rsektoriell och belyste landsbygden utifrĂ„n historia, dagens situation och hur framtidens landsbygd kan komma att se ut. Intervjuer som genomfördes var gruppintervjuer med semi-struktur. Dessa tillsammans med litteraturstudien var grunden i utformningen av planförslaget. Den teoretiska bakgrunden inleds med hur historiska skiftesreformer, by- och gĂ„rdstyper har pĂ„verkat landsbygdens utseende.

Det Àr ingen enkel process att ge sig in i en okÀnd framtid. Inom den fysiska planeringen Àr det betydelsefullt att göra lÄngsiktiga studier och bedömningar som rör mark-, vatten- och naturresurser för att skapa en rimlig avvÀgning mellan olika ansprÄk pÄ nyttjande och bevarande. Fysisk planering Àr till stor del en kommunal frÄga, men samtidigt Àr det allt fler planeringsfrÄgor som behöver ses i ett regionalt, nationellt eller transnationell perspektiv. Det verkar vara hög tid för nationell framtid. De institutionella förutsÀttningarna som behövs för fysisk planering pÄ en nationell nivÄ saknas i Sverige och nÄgot sammanhÄllet nationellt dokument har inte heller utarbetats. Eftersom de nordiska lÀnderna utgÄr frÄn liknande grundförhÄllande bÄde vad gÀller gleshet och avstÄnd mellan stÀder, naturförutsÀttningar samt befolkningsutveckling vÀcktes mitt intresse att studera hur man framförallt i norden arbetar med nationella dokument.

I byggbranschen pÄverkar planering omkostnader och kvalité vilket gör att det krÀvs en bra och noggrant planering innan ett byggprojekt pÄbörjas. Arbetsberedningar Àr ett planeringsverktyg som anvÀnds vid genomförandefasen med syfte att effektivisera arbetet. Denna studie beskriver hur arbetsberedningar pÄ NCC Construction AB anvÀnds och vad den har för pÄverkan samt hur den kan förbÀttras. I denna studie har fyra av NCCs arbetsplatser undersökts, dÀr bÄde ledning och medarbetare intervjuats. Studien visar att arbetsberedningar pÄ mÄnga sÀtt Àr ett uppskattat planeringsverktyg av ledning och ett bra underlag för yrkesarbetarna samtidigt som flera anser sig klara sig utan dem.

Arbetet presenterar ett förslag till en hÀstby i Trönninge, en tÀtort fem kilometer norr om Varbergs centrum. Förslaget visar hur en hÀstby kan se ut, vad som behöver ingÄ och hur man ordnar det praktiskt. Varberg ligger lÀngs kusten i Hallands lÀn ca 7 mil frÄn Göteborg. I Varberg finns det idag inga hÀstbyar, men hÀstintresset i kommunen Àr mycket stort vilket ger ett bra underlag för en hÀstby. Varbergs kommun hÄller idag pÄ att göra en fördjupad översiktsplan över Trönninge och har som förslag att ett av utbyggnadsomrÄdena skall bli ett hÀstboende. HÀstbyar Àr ett ganska nytt fenomen som dyker upp pÄ mÄnga olika stÀllen i Sverige.

Ny bebyggelse tillskapas i centrum för att förtÀta och binda samman centrum.OmrÄden knyts samman med ett genomgÄende grönstrÄk. Ett nytt torg utformas samt en utbyggnad av en miljöprioterad Storgata.

Lundin, Ellen (2007): JÀmstÀlldhet i regional planering: nedslag i tre planeringsnivÄer Stockholms lÀn [Gender equality in regional planning]D-uppsats 10 poÀng, fördjupningskurs i kulturgeografiHandledare: Gunnel ForsbergSprÄk: SvenskaKORTFATTAD SAMMANFATTNINGUppsatsens syfte Àr att förstÄ hur planerare pÄ olika nivÄer i den regionala planeringen arbetar med jÀmstÀlldhet och att tolka vad dessa skillnader eller likheter kan ha för konsekvenser. FrÄgestÀllningarna behandlar planerarnas upplevelse av jÀmstÀlldhetsarbetet, hur de ser pÄ den som de planerar för och vilket av synsÀtten ?lika behandling?, ?kvinnans perspektiv? och ?genusperspektivet? som planerarna uppfattar ligger nÀrmast deras egen verksamhet. Uppsatsen bygger pÄ forskning om jÀmstÀlldhetsintegrering och genusperspektiv i planeringsarbete och testar denna mot en intervjuundersökning genomförd under hösten. TjÀnstemÀn frÄn LÀnsstyrelsen, Regionplane- och trafikkontoret och tvÄ kommuner i Stockholms lÀn har intervjuats om jÀmstÀlldhet i sitt arbete.

Det hĂ€r examensarbetet har syftet till att undersöka hur integrerad trafik- och samhĂ€llsplanering kan bidra till ett mer hĂ„llbart transportsystem. I uppsatsen diskuteras olika hinder och barriĂ€rer som uppkommer i en integrerad planering. Examensarbetet Ă€r i huvudsak av kvalitativ karaktĂ€r. En litteraturstudie har genomförts om hur trafik- och samhĂ€llsplaneringen kan integreras. Det empiriska materialet bestĂ„r av en fallstudie genomfördes i Örebro regionen, i kommunerna Örebro, Kumla och Hallsberg.

I arbetet kring lÀroplanen och lÀrares tolkning av lÀroplanen var mÄlet att fÄ en bredare bild av vilken plats lÀroplanen har hos en yrkesverksam lÀrare. Vi ville fÄnga tankarna kring processen frÄn tolkning till fÀrdigt klassrumsmaterial i Àmnet svenska. Vi valde att genomföra tvÄ intervjuer samt tvÄ observationer med tvÄ lÀrare som Àr verksamma och undervisar i Ärskurs tvÄ. Under arbetets gÄng framkom svar pÄ mÄnga frÄgor som berör arbetet kring och med lÀroplanen och hur olika och ibland lika den tolkas. I den ena intervjun framkom att man arbetade med utgÄngspunkt i en pedagogisk planering.

Det hÀr kandidatarbetet utgörs av en fallstudie med tvÄ exempel pÄ offentliga rum i Göteborg, Götaplatsen och Kungsportsplatsen. DÀr har mÀnniskors aktiviteter observerats genom dold, delvis deltagande observation under olika tillfÀllen pÄ dygnet. Uppsatsen undersöker förhÄllandet mellan det offentliga rummets fysiska utformning, tiden pÄ dygnet och mÀnniskors aktiviteter. Syftet Àr att skapa större förstÄelse för hur mÀnniskor pÄverkas i det offentliga rummet och vilken betydelse tid har för planering. Det som setts och hörts under observationerna har beskrivits i fÀltanteckningar.

Detta kandidatarbete handlar om planering, exploatering och naturvĂ€rden i den svenska fjĂ€len. Syftet med denna uppsats Ă€r att studera och analysera hur planering och exploatering i de svenska fjĂ€llen pĂ„verkar den naturmiljön som finns dĂ€r. En del av syftet bestĂ„r av att studera hur turismen pĂ„verkar planeringen, en annan del Ă€r att se hur naturmiljön pĂ„verkas av exploateringar. Genom exempel i frĂ„n den planerade exploateringen av Rödkullen i Åre kommun skall problem och möjligheter som kan uppkomma vid planering och exploatering belysas. En fallstudie har gjorts pĂ„ Rödkullen i Åre, ett naturomrĂ„de som inom snar framtid ska exploateras.

EnkÀter anvÀndes för att undersöka studenters och yrkesverksammas (inom yrkesinriktningarna PA, lÀrare och sjuksköterska) upplevelser av stressorer och val av copingstrategier. Totalt deltog 193 respondenter i studien. I resultatet framkom att stressorn ekonomi rapporterades av studenter men inte av yrkesverksamma. Yrkesinriktningarna skilde sig Ät i valet av copingstrategierna; aktiv coping, positiv omtolkning och planering. Studenter och yrkesverksamma skiljde sig frÄn varandra i copingstrategierna; aktiv coping, planering, sjÀlvanklagelse, missbruk och det fanns tendenser till skillnader i religion.

HemtjÀnst Àr ett bistÄnd som erbjuds till personer med olika former av funktionsnedsÀttning sÄsom Älder eller handikapp för att skapa en möjlighet att bo hemma trots funktionsnedsÀttning. Det dagliga arbetet i hemtjÀnsten planeras i huvudsak av personalen. Hur detta görs Àr olika pÄ regional, lokal och individ nivÄ. I takt med samhÀllsutvecklingens krav pÄ effektivitet och kvalitet stÀlls hÄrdare krav pÄ hemtjÀnstens verksamhet. Personalen i hemtjÀnsten ska uppnÄ goda resultat med sitt arbete till en sÄ liten kostnad som möjligt för kommunen.