I detta arbete tas det del av hur uppfattningen till daglig fysisk aktivitet är bland lärarna ute på fältet. Syftet var att undersöka vad lärarna på stadier 7-9 har för inställning till fysisk aktivitet, hur de använder sig av det i sin undervisning samt vad de gör för att påverka detta.Vi tar även allmänt upp betydelsen av fysisk aktivitet och visar på vad fysisk inaktivitet kan leda till. Vad som framkommit under arbetets gång är att elevers fysiska aktivitet har minskat. Skolan har därför en viktig roll då det gäller att aktivera barn och ungdomar. Undersökningen har genomförts på en högstadieskola, på en mindre ort i Skåne.

Bakgrund: Depression är en folksjukdom som kan drabba alla människor oavsett ålder, kön och etnicitet. Den effektivaste behandlingen av depressioner anses vara en kombination av antidepressiva läkemedel och samtalsterapi. Det finns vissa belägg för fysisk aktivitet som ett framgångsrik preventiv åtgärd mot depression. Regelbunden fysisk aktivitet har en stor betydelse för folkhälsan och motverkar de vanligaste folksjukdomarna. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva evidens för effekt av fysisk aktivitet i samband med depression.

Fysisk inaktivitet är en riskfaktor och bidragande orsak till sjukdom och ohälsa. Det är ett folkhälsoproblem som kostar samhället stora pengar varje år. Fysisk aktivitet på recept är en relativt ny företeelse och ett led i att försöka arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Sambandet mellan upplevelsen av hälsa och fysisk aktivitet på recept behöver klarläggas tydligare. Syftet med arbetet är att beskriva patientens upplevelse av fysisk aktivitet på recept och hur det påverkar patientens hälsa.

Att vara fysiskt aktiv i grundskolan är obligatoriskt för många. Utgångspunkten i arbetet är det uppdrag som skrevs in i läroplanen 2003 som innebär att skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Vad är rektorns ansvar och vilka förutsättningar har rektorer och skolan för att kunna erbjuda eleverna fysisk aktivitet? Syftet med uppsatsen är att undersöka hur rektorerna i en kommun i norra Sverige erbjuder alla elever daglig fysisk aktivitet. Som metod har vi valt att skicka ut enkäter till alla rektorer på F-6 skolor i en kommun, efter att ha genomfört en pilotstudie på ett fåtal personer skickade vi ut vår egenkonstruerade enkät.

Depression är en form av psykisk ohälsa som ökar i samhället. Olika former av behandling används där fysisk aktivitet är en av dem. Genom denna studie vill vi öka kunskapen kring upplevelser och påverkan av fysisk aktivitet hos vuxna med depression. Uppsatsen är gjord som en litteraturstudie där kvantitativa och kvalitativa studier använts. I resultatet framkom fyra teman där det första påvisar att fysisk aktivitet har en positiv påverkan på personer med depression.

Studien undersöker hur fysisk gestaltning i pedagogiskt drama formas under ett lärotillfälle i skolmiljö. Studien använder sig av ett socialsemiotiskt synsätt och en multimodal ansats för att undersöka eleven som utövare av fysisk gestaltning. Fysisk gestaltning betraktas som ett medium och sammanhanget analyseras utifrån ett designteoretiskt perspektiv på lärande. Två grupper elever i 10 års-åldern har filmats och observerats. Resultaten visar att påverkan från regler i skolan, instruktioner och pedagogen beskriver elevernas formella design.

Obemannade flygplan har de senaste °aren varit en v¨axande bransch som hela tiden utvecklasoch nya anv¨andningsomr°aden tillkommer i och med att tekniken g°ar fram°at och priset ned. Ettintressant anv¨andningsomr°ade ¨ar ¨overvakning och spanningsuppdrag. Detta ¨ar en konceptstudiesom syftar till att presentera ett l¨onsamt och milj¨ov¨anligt alternativ till de helikoptrar som densvenska polisen anv¨ander men ¨aven f¨or andra civila till¨ampningar som ¨ar av intresse f¨or elbolagoch andra industrier. Resultatet ¨ar ett autonomt v¨atgasdrivet flygplan som kommunicerar viamobiln¨aten och som kan styras med endast en laptop och en antenn. Flygplanet har en sp¨annviddp°a 10 m, en marschfart p°a 175 km/h och en r¨ackvidd p°a 473 km.

AbstractUppsatsens syfte är att undersöka om pedagoger medvetet använder sig av fysisk aktivitet som en del av deras dagliga arbete med barn samt hur pedagogerna anser att barnens inlärningsförmåga gynnas av fysisk aktivitet. Våra syftesfrågor är: Vilka medvetna val gör pedagoger om fysisk aktivitet i sitt arbete med barnen? På vilket sätt tycker pedagogerna att fysisk aktivitet gynnar barnens lärande? Hur genomför pedagoger sina medvetna val om fysisk aktivitet med barnen? Bakgrunden består av tidigare forskning och litteratur kring kopplingen mellan fysisk aktivitet och barns lärande. Vi har använt oss av den kvalitativa metoden för att få svar på våra syftesfrågor. Genom semistrukturerade intervjuer, det vill säga huvudfrågor att utgå från med möjlighet till följdfrågor, har intervjuat sju pedagoger i skolans tidigare år.

Fysisk inaktivitet är ett globalt hälsoproblem och enligt forskning är det grunden till en stor del av folkhälsosjukdomarna vi drabbas av. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns några signifikanta samband mellan fysisk aktivitet och sjukskrivning (>14 dagar). Studieresultatet baserades på en enkätundersökning utförd på KMTI, Kurera.se och Facebook.com där totalt 82 personer deltog. Signifikanta samband mellan graden fysisk aktivitet och risken för sjukskrivning framkom i studien, där 77 procent av de fysiskt inaktiva respondenterna har varit eller är sjukskrivna. Detta kan jämföras med att bara 36 procent av de fysiskt aktiva har varit eller är sjukskrivna.

Fysisk aktivitet hos äldre är viktig för att förebygga sjukdom samt för att upprätthålla självständighet och en bra livskvalitet. Fysisk aktivitet går att mäta med instrument, såsom accelerometer eller att skatta med skattningsskalor. Syftet med detta arbete var att undersöka om den fysiska aktiviteten är korrelerad med den fysiska funktionsförmågan och om fysisk aktivitet bestämd med accelerometri går att prediktera med skattningsskalor. I studien inkluderades totalt 27 patienter som opererats för höftfraktur. 14 av dessa var kvinnor med medelåldern 80 år (62-94) och 13 var män med medelåldern 82 år (73-94).

Depression hos äldre är ett stort hälsoproblem som är vanligt förekommande såväl inom öppen som sluten hälso- och sjukvård. Fysisk aktivitet är nödvändigt för att bevara ett gott aktivt åldrande och genom förebyggande och främjande insatser kan hälsovinster uppnås. Syftet med litteraturstudien var att                belysa relationen mellan fysisk aktivitet och depression hos äldre. I litteraturstudien bearbetades 9 vetenskapliga artiklar som grund för resultatet. Efter analys av artiklarnas resultat kom värdet av fysisk aktivitet och depression hos äldre fram genom två olika kategorier, dels generella faktorer av betydelse för fysisk aktivitet hos äldre med depression och dels specifika faktorer av betydelse för bibehållande av fysisk aktivitet hos äldre med depression.

Vårt syfte med detta arbete är att utifrån observationer, intervjuer och enkätundersökningar ta reda på hur två olika skolor arbetar för att uppfylla det strävansmål om daglig fysisk aktivitet som finns i Lpo94. Detta är något som ligger oss båda varmt om hjärtat och när vi är nyutexaminerade lärare vill vi kunna vara med och både påverka skolans arbete med daglig fysisk aktivitet, och få andra lärare på skolan att förstå hur mycket man vinner när eleverna får röra på sig..

Syftet med undersökningen var att få en bild av högstadieelevers uppfattning om hur fysisk aktivitet påverkar psykisk hälsa samt idrottsundervisningens påverkan på psykisk hälsa.Det var en kvantitativ undersökning med enkäter, där 124 högstadieelever från två mellansvenska skolor besvarade enkäten.Resultatet visade att 85.5% av eleverna upplevde att fysisk aktivitet påverkar psykisk hälsa positivt när det gäller att känna sig avslappnad, humöret, självuppfattning och bättre livskvalitet. 71. 5 % av eleverna ansåg att de i idrottsundervisningen fick de lära sig om hur fysisk aktivitet har betydelse för hälsan hela livet.Däremot upplevde flertalet av eleverna att det som händer i omklädningsrummet och i samband med duschen samt kamraternas påverkan i samband med idrottsundervisningen var stressande faktorer. .

Syftet med studien var att undersöka träningspersonals förställningar om vad de ansåg påverkade fysisk aktivitet för personer med rörelsehinder som fysisk funktionsnedsättning. Kvalitativ studie i form av två fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Varje fokusgrupp bestod av träningspersonal från sex privata och sex kommunala anläggningar i norra Sverige. Totalt intervjuades 12 personer med erfarenhet varierande mellan 2 och 33 år: sex personer från privata anläggningar och sex personer från kommunala anläggningar. Resultat: Sex kategorier framträdde: Attityder, Fysiska och psykosociala aspekter, Individanpassning, Inspiration/Motivation, Information/Marknadsföring, Effekter av fysisk aktivitet ? Lika för alla.

Detta examensarbete handlade om i vilken grad förskollärare och barnskötare, aktiverar förskolebarnen när det kommer till fysisk aktivitet, även i vilken grad det fanns en tanke bakom och hur stor kunskap personalen på förskolan anser sig ha vid de fysiska aktiviteter som genomförs på förskolan. Vikten av fysisk aktivitet i förskolan belyses i detta arbete och relateras till olika typer av forskningsstudier, detta för att ge läsaren förståelse över hur mycket fysisk aktivitet gynnar inlärning och koncentrationsförmåga. Med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning svarade 42 personer ur förskolepersonalen om deras erfarenheter gällande fysisk aktivitet. Resultatet redovisas bland annat med tabeller och diagram. Det som framkommer i studien är hur viktig förskolepersonalens roll och inställning är till de fysiska aktiviteterna är samt visas skillnaden mellan deras inställning till fysisk aktivitet inomhus respektive utomhus..