Fysisk bestraffning och psykologisk kontroll som utförs av föräldrar är exempel på problematiska föräldrabeteenden som kan orsaka depressiva symptom hos ungdomar. Studiens syfte är att undersöka om det finns skillnader i depressiva symptom mellan ungdomar som har utsatts för fysisk bestraffning och ungdomar som har utsatts för psykologisk kontroll över tid. Studien använder sig utav sekundärdata från ett forskningsprojekt, bestående av enkätsvar som har samlats in från ungdomar mellan 13-15 år i en mellanstor svensk stad. Studien visade inga skillnader i depressiva symptom hos ungdomarna när symptomen av fysisk bestraffning och psykologisk kontroll jämfördes över tid. Dock var sambanden mellan fysisk bestraffning och depressiva symptom svagare än mellan psykologisk kontroll och depressiva symptom..

Idag är de hot och påfrestningar som resulterar i stressreaktioner av en mer psykisk än fysisk karaktär, vilket medför att våra stresshanteringssystem inte är helt ändamålsenliga. Syftet var att undersöka vilka effekter fysisk träning och meditation har i stressreducerande syfte och om dessa träningsformer upplevdes skilja sig åt. Tio individer intervjuades, alla utövade någon form av fysisk träning eller meditation. Analysarbetet följde analysmetoden induktiv tematisk analys. Studien visade att den fysiska träningen och meditationen bidrog till stressreduktion samt att karaktären på stressreduktionen skilde sig åt.

Målet med rekrytering är att identifiera och attrahera potentiella arbets-sökanden utan att påverka dessa negativt. Tidigare forskning har visat att kandidatupplevelsen påverkas av huruvida den arbetssökande upplever rekryteringsprocessen som rättvis. Syftet med denna studie var att undersöka hur en rekryteringsprocess upplevs av arbetssökanden samt om kön, generationstillhörighet respektive arbetsgivarens attraktivitet har ett samband med kandidatupplevelse. Även skillnader utifrån ansökt yrkesområde, hur långt kandidaten tog sig, samt hur kandidaten fick det slutgiltiga beskedet undersöktes. Deltagare var 1261 arbetssökanden, varav 1009 var män, som under en sexmånadersperiod sökt arbete på ett stort svenskt industriföretag.

Syftet med studien var att undersöka vad det innebär för den enskilda individen att få fysisk aktivitet på recept (FaR), samt om deltagande i en FaR-grupp stimulerar till självständig fysisk aktivitet. Även vad som gör att individerna utnyttjar sina recept samt hur beteendeförändringen, att bli fysiskt aktiv, upplevs har undersökts. Fysisk aktivitet på recept innebär att man ordinerar fysisk aktivitet i syfte att förebygga och behandla sjukdomar. Studien genomfördes under våren 2006. Tio deltagare i FaR-grupper remitterade till en idrottsförening från en vårdcentral i Skåne och de tre ledarna för grupperna intervjuades.

Hjärt- och kärlsjukdomar står för ungefär hälften av alla dödsfall i Sverige per år. Det går att förebygga hjärtsjukdom och återinsjuknande efter hjärtinfarkt genom att jobba både primärpreventivt och sekundärpreventivt. En sekundärpreventiv insats är hjärtrehabilitering som är en etablerad form av behandling. Syftet med denna studie är att undersöka genomförandet och effekterna av fysisk aktivitet och avslappning som rehabilitering efter hjärtinfarkt. 16 artiklar som behandlade effekterna av fysisk aktivitet och avslappning efter hjärtinfarkt inkluderades.

Samhället uppmuntrar individer att se över sina hälsovanor för att öka välbefinnandet. Syftet var att undersöka om val av fysisk aktivitet hade effekt på den generella hälsan i ökat subjektivt välbefinnande samt om det fanns könsskillnader i dessa. Sextio män och kvinnor mellan 25-50 år valdes slumpmässigt ut från träningsanläggningar för att besvara the 12-item General Health Questionnaire (GHQ-12) samt Swedish Core Affect Scale (SCAS). Resultatet visade på signifikant ökning av välbefinnande efter fysisk aktivitet samt inga könsskillnader. Dock fanns en signifikant interaktionseffekt mellan kön och fysisk aktivitet, de män som promenerade och kvinnor som konditionstränade hade högst välbefinnande och generell hälsa.

I detta arbete undersöks gymnasieelevers fysiska självuppfattning med instrumentet Children and Youth Physical Self-Perception Profile (CY-PSPP) för att reda ut om det finns samband mellan fysisk självkänsla och subdomäner till den fysiska självkänslan och betyg i kursen idrott och hälsa A. Hur förhållandena ser ut mellan dessa variabler är också centralt. Resultaten som analyseras har samlats in från tre gymnasieskolor i Mellansverige. 184 elever, 79 flickor och 106 pojkar, har fyllt i enkäten. Statistisk analys med chi-tvåtest visar samband mellan betyg i kursen idrott och hälsa A och pojkarnas varseblivning av fysisk självkänsla, fysisk kondition, fysisk styrka och idrottslig kompetens där pojkar som avslutat kursen med höga betyg har höga värden och det motsatta förhållandet gäller för elever i den lägre delen av betygskalan.

Vi reser allt mer och vi reser allt längre. Till följd av vidgade arbetsmarknader och en ökad klimatmedvetenhet har tågresandet fått större fokus, och orter med järnvägsstationer har fått ökat intresse både för in- och utpendling. Ett välplanerat stationsområde kan vara avgörande för en stationsorts attraktivitet samtidigt som de är bland de mest komplexa områdena att planera. Sambanden mellan den fysiska utformningen av stationens närområde och människors transportval kan vara svår att uppfatta. För att kunna presentera planeringsförslag i ett stationsnära läge krävs därför grundliga analyser av ortens lokala planförhållanden. Syftet med detta kandidatarbete är att utvärdera analysmetoder för bedömning av orter i stationsnära lägen som kan appliceras på Herrljunga tätort, genom att studera tre handböcker från andra delar av Sverige.

I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, framgår det att skolans uppdrag är att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Syftet med vårt arbete var att ge en förståelse för hur pedagoger i skolans tidigare år uppfattar uppdraget och beskriver arbetet med att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuade fem pedagoger verksamma i grundskolans tidigare år verksamma i norr- och västerbotten. Vårt resultat visar att det fanns oklarheter i vissa avseenden kring hur tillägget ska tolkas och tillämpas. Detta har lett till att arbetet med daglig fysisk aktivitet på skolorna ser olika ut.

Fibromyalgi är en sjukdom som involverar symtom såsom kronisk smärta, stelhet och sömnstörningar. Sjukdomens orsak är ännu inte klarlagd. Att leva med kronisk smärta, trötthet och rörelseinskränkningar kan inverka negativt på det dagliga livet. Syftet med studien var att belysa fysisk aktivitets inverkan på sjukdomssymtom samt livskvalité hos patienter med fibromyalgi. Metoden var en litteraturstudie baserad på 20 vetenskapliga artiklar.

Menstruationscykelns inverkan på kvinnors preferenser för mäns ansiktenSammanfattningDetta är en systematisk replikation av Penton-Voaks och Perrets studie (1999) då en preferens hos kvinnor för maskuliniserade ansiktsdrag under hög befruktningsrisk i menstruationscykeln hittades. Dessa drag tros vara en ärlig signal för goda gener och immunokompetens hos män. Oklarhet råder huruvida detta gäller för olika populationer. 36 svenska universitetsstuderande kvinnor fick därför välja ut de mest fysiskt attraktiva ansiktena, utifrån maskuliniserade och feminiserade bildserier, vid hög respektive låg befruktningsrisk. Ingen signifikant skillnad hittades mellan de olika faserna.

Fysisk aktivitet är en viktig del att belysa i bostadsområden då det är där människor lever stora delar av sin dag. Flera faktorer kan hjälpa och ge möjlighet till ökad fysisk aktivitet hos barn och ungdomar samt att det finns motverkande faktorer som påverkar och hindrar fysisk aktivitet. Syftet med studien var att belysa faktorer som ger ökad fysisk aktivitet för barn och ungdomar inom ett bostadsområde samt undersöka vilka motverkande faktorer i ett bostadsområde som leder till att barn och ungdomar inte är fysiskt aktiva. Studien baserades på 11 vetenskapliga artiklar där innehållsanalysen inspirerades av en manifest innehållsanalys. Detta resulterade i två kategorier med vardera fyra respektive två underkategorier: Faktorer till ökad fysisk aktivitet med underkategorierna bostadsområdet, barn och ungdomars aktivitetsplats, exercise games och skillnad mellan pojkar och flickor, samt motverkande faktorer till fysisk aktivitet med underkategorierna teknikens påverkan på fysisk aktivitet och teknik är lättillgängligt.

Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödorsaken bland kvinnor i Sverige och årligen drabbas cirka 15 000 kvinnor av en hjärtinfarkt. Efter en hjärtinfarkt är fysisk aktivitet en del av hjärtrehabiliteringen. Fysisk aktivitet har en positiv effekt på hälsan och minskar risken för återinsjuknande. Syftet med studien var därför att belysa faktorer som hade betydelse för kvinnors fysiska aktivitet efter en hjärtinfarkt. Litteraturstudien bestod utav 17 vetenskapliga artiklar där resultatet visade tre betydande faktorer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka stadsförnyelsegrepp som använts i strävan efter en attraktiv stadskärna och vilka utmaningar som finns för att uppnå detta. Uppsala används som det empiriska exemplet. Ett särskilt fokus på hur gatuplansverksamheter i tretton kvarters förändring de senaste tolv åren kan kopplas till attraktivitet i stadskärnan har presenterats. Uppsatsens resultat grundar sig på dokumentgenomgångar, intervjustudier samt en kartläggning och behandling av data avseende gatuplansverksamheter i Uppsalas stadskärna. Intervjuerna har genomförts med aktörer som har intresse i utvecklingen av stadskärnan i Uppsala.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka på vilket sätt läraren i de olika utvalda verksamheterna jobbar med elever med funktionsnedsättningen ADHD. Men även att få ta del av lärarens uppfattning om hur eleverna med funktionsnedsättningen reagerar på fysisk aktivitet. I undersökningen har sju stycken lärare intervjuats ute på olika arbetsplatser i sydvästra Sverige. Intervjuerna utgick från olika intervjuguider beroende på lärarens befattning där det fanns utrymme för diskussion mellan intervjupersonen och intervjuaren. Intervjuresultat tyder på att lärarna upplever att eleverna kan bli hjälpta av fysisk aktivitet men betonar att det är oerhört individuellt.