Syftet med denna studie var att göra en kartlÀggning av ungdomars motiv till deltagande respektive icke deltagande i projektet Idrottslyftet och annan organiserad respektive icke-organiserad fysisk aktivitet. Ett pilotprojekt med Idrottslyftet - som har till syfte att fÄ fler barn och ungdomar att börja idrotta och fÄ fler att idrotta lÀngre upp i Äldrarna -genomfördes pÄ elprogrammet vid en gymnasieskola. En enkÀtstudie genomfördes för att fÄ fram svar pÄ frÄgor som varför ungdomarna Àr fysiskt aktiva, vilka motiv som finns för att hoppa av och att sluta vara fysiskt aktiv i nÄgon form av organiserad fysisk aktivitet och hur de ser pÄ sin hÀlsa. Resultatet visade att tvÄ tredjedelar av eleverna deltog i projektet och en tredjedel deltog inte. De elever som deltog i projektet var mer fysiskt aktiva pÄ sin fritid.

Cartner, Annette & Johansson, Sanna (2012), Pedagogernas förhÄllningsÀtt till fysisk aktivitet och grovmotorik i förskolan. LÀrarutbildningen: Malmö högskola Vi Àr tvÄ blivande förskollÀrare som lÀser sista terminen pÄ LÀrarutbildningen pÄ Malmö högskola. Vi fick vÄrt intresse för motorik och fysisk aktivitet nÀr vi lÀste sidoÀmnet Lek, rörelse och hÀlsa 1, 15hp. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur pedagogerna arbetar för att stimulera barnens grovmotorik och rörelse i förskolan. Vi utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogerna med fysisk aktivitet och grovmotorik i förskolan? Hur talar pedagogerna om den fysiska aktiviteten och grovmotoriken i förskolan? Vi diskuterar relevant forskning kring rörelsen och motoriken.

HÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder sÄ som fysisk aktivitet Àr viktigt i syfte att frÀmja folkhÀlsan. Detta bör ligga i arbetsgivarens intresse eftersom hÀlsosam personal har starkt samband med ett lönsamt företag. Administrativ personals arbetstÀllningar Àr fysiskt pÄfrestande. Syftet med studien var att beskriva administrativ personals upplevelser av fysisk aktivitet som hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrd och hur fysisk aktivitet kan stimuleras pÄ eller i anslutning till arbetet. Metod: Sju personer med administrativa arbetsuppgifter intervjuades.

HÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder sÄ som fysisk aktivitet Àr viktigt i syfte att frÀmja folkhÀlsan. Detta bör ligga i arbetsgivarens intresse eftersom hÀlsosam personal har starkt samband med ett lönsamt företag. Administrativ personals arbetstÀllningar Àr fysiskt pÄfrestande. Syftet med studien var att beskriva administrativ personals upplevelser av fysisk aktivitet som hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrd och hur fysisk aktivitet kan stimuleras pÄ eller i anslutning till arbetet. Metod: Sju personer med administrativa arbetsuppgifter intervjuades.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Bakgrund: Idag Àr det allmÀnt kÀnt att fysisk aktivitet Àr bra för vÄr hÀlsa. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för en rad sjukdomar och förtidig död. MÄnga lÀnder har rekommendationer för minsta nivÄ av fysisk aktivitet. Dessa rekommendationer baserar sig pÄ forskning om nivÄer av fysisk aktivitet i förhÄllande till hÀlsovinster. Det finn stora skillnader i den fysiska aktivitetsnivÄn hos olika grupper i samhÀllet.

I samhÀllet talas det idag mycket om överviktiga barn och dÄliga betyg. Dagens barn och ungdomar blir allt mer stillasittande samtidigt som kommunikationsteknologin vÀxer och tar över deras fritid. Eftersom dessa barn och ungdomar spenderar största delen av sin barndom i skolan kan vi som lÀrare göra nÄgot Ät denna fysiska inaktivitet. Men vad kan vi göra nÀr timmarna för idrott minskar? Vi valde att göra vÄr studie om ökad fysisk aktivitet i skolan pÄ grund av vÄrt intresse för idrott och för att vi utbildar oss till lÀrare.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Syftet med examensarbete var att belysa kosten och den fysiska aktivitetens betydelse för eleverna samt att beskriva vilka förutsÀttningar som en högstadieskola och en gymnasieskola skapar för elevernas kostvanor och fysisk aktivitet. En kvalitativ undersökning har legat till grund för vÄra resultat och dÄ i form av intervjuer. Informanterna var Ätta till antalet och vi sÄg dem som nyckelpersoner inom ovanstÄende omrÄden pÄ de respektive skolorna. Resultatet av undersökningen visade att det i dagslÀget fanns ett litet samarbete mellan personalen och mellan Àmnena, detta skulle med fördel kunna utökas för att skapa goda förutsÀttningar för att eleverna ska fÄ goda kostvanor och utöva daglig fysisk aktivitet. Högstadieskolan skapade bÀttre förutsÀttningar i nulÀget Àn gymnasieskolan för fysisk aktivitet.

Sammanfattning: Att drabbas av hjÀrtinfarkt innebÀr bÄde en fysisk och psykisk pÄfrestning för patienten. Flera riskfaktorer pÄverkar insjuknandet, dÀr fysisk inaktivitet Àr en av dem. KranskÀrlssjukdom Àr en ledande dödsorsak hos bÄde mÀn och kvinnor. Syftet var tt fÄ en ökad förstÄelse för patienters upplevelser av och förestÀllningar om fysisk aktivitet efter en hjÀrtinfarkt. Metoden som anvÀndes i denna litteraturstudie följde en modell av Polit och Beck (2008) i nio steg.

SAMMANFATTNINGBakgrundPsykisk ohÀlsa Àr en av vÄr tids stora folksjukdomar som drabbar inte minst de Àldre dÄ Äldrandet innebÀr bÄde biologiska, psykologiska och sociala förÀndringar i livet. Tidigare studier visar att fysisk aktivitet har en positiv inverkan pÄ den psykiska hÀlsan hos den Àldre mÀnniskan. Förklaringarna till detta Àr mÄnga, allt frÄn att det motverkar Älderns sjukdomar till att det hjÀlper mÀnniskan att hantera stress. Aktivitetsteorin Àr en vedertagen teori som belyser detta positiva samband. Trots detta finns det bÄde inre och yttre hinder mot att den Àldre mÀnniskan Àr fysiskt aktiv.SyfteSyftet var att beskriva fysiska aktiviteters pÄverkan pÄ den psykiska hÀlsan hos den Àldre mÀnniskan.MetodStudien var en icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats.

Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur fysisk aktivitet pÄverkar individer med diagnosen fibromyalgi nÀr det gÀller upplevelsen av smÀrtsymptom, upplevelsen av sin förmÄga att utföra vardagliga aktiviteter samt upplevelsen av deras humör. Studiens frÄgestÀllningar var följande: Hur upplever individer med diagnosen fibromyalgi att fysisk aktivitet kan pÄverka deras;SmÀrtsymptom FörmÄga att utföra vardagliga aktiviteter Humör Uppsatsen byggdes pÄ telefonintervjuer med sju kvinnor som alla Àr medlemmar i fibromyalgiförbund runt om i Sverige. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebar att samma frÄgor stÀlldes till intervjupersonerna. FrÄgorna hade öppna svarsmöjligheter och gav individerna lika chans att uttrycka sin Äsikt. Kriterier för att stÀlla upp som intervjuperson var att de skulle haft diagnosen fibromyalgi i minst tvÄ Är och upplevt symptom av sjukdomen under minst en femÄrsperiod.

Bakgrund: Det största folkhĂ€lsoproblemet som ses i vĂ„r tid Ă€r fysisk inaktivitet, det finns kunskap om att motion och hĂ€lsa hĂ€nger samman. En allmĂ€n rekommendation rĂ„der 30 minuter medelhĂ„rd fysik aktivitet per dag för vuxna och för barn 60 minuter. Det Ă€r viktigt att vara fysiskt aktiv i tidig Ă„lder för att förebygga sjukdomar som kan ha sitt ursprung i barndomen. Övervikt Ă€r ett stort hĂ€lsoproblem, vilket kan leda till följdsjukdomar sĂ„ som diabetes typ 2, hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. Benskörhet ger ökad risk för frakturer och symtom uppkommer vanligtvis inte förrĂ€n frakturen uppkommit.

Fysisk aktivitet definieras som kroppslig rörelse som ger ökad energiförbrukning. WHOs rekommendationer för vuxna Àr att vara fysisk aktiv minst 150 minuter/ vecka. Mycket stillasittande, oberoende av huruvida man uppnÄr rekommendationerna för fysisk aktivitet eller inte, har samband med risk att drabbas av diabetes, hjÀrt- och kÀrlsjukdomar och övervikt. Tidigare studier har visat att ungdomar inte Àr tillrÀckligt fysiskt aktiva för att uppnÄ hÀlsoeffekter. Ungdomars tv- och datoranvÀndning har ökat och samband ses mellan detta och den ökade övervikten hos ungdomar.

År 2003 reviderades lĂ€roplanen för grund- och gymnasieskolorna genom ett tillĂ€gg dĂ€r det framgĂ„r att skolan ska strĂ€va efter att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet. Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka vilka uppfattningar elever i Ă„rskurs sex har om sin egen fysiska aktivitetsnivĂ„, inom ramen för skoldagen. Vidare undersöks om dessa uppfattningar ger intryck av att uppfylla Riksidrottsförbundets förslag till regeringen om 30 minuters daglig fysisk aktivitet för grundskoleelever, samt vad det har för betydelse för elevernas fysiska aktivitet om de gĂ„r pĂ„ en 6-9: skola eller pĂ„ en F-9: skola.EnkĂ€tundersökningen genomfördes under hösten 2005 pĂ„ fyra olika skolor i södra Sverige. Av 205 tillfrĂ„gade besvarades enkĂ€ten av 157 elever i Ă„rskurs sex. UtifrĂ„n resultaten har det framkommit att majoriteten av eleverna, enligt deras egen uppfattning, uppfyller rekommendationerna om 30 minuters daglig fysisk aktivitet.