Syftet med studien Àr att genom en kvalitativ studie undersöka förskollÀrares syn pÄ relationen mellan barns fysiska aktivitet och koncentrationsförmÄga vid samling i förskolan. Resultatet i studien har analyserats utifrÄn SÀljös (2000) sociokulturella perspektiv. Studien genomfördes i form av intervjuer. Med hjÀlp av tidigare forskning kring barns fysiska aktivitet, koncentrationsförmÄga och lÀrande har resultatet gÄtt att bearbeta och förstÄs ur olika synvinklar. Resultatet visar att förskollÀrare menar att fysisk aktvitet Àr detsamma som att barn rör pÄ sig.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ vad pedagogerna anser om fysisk aktivitet som hjÀlpmedel vid elevernas lÄngsiktiga inlÀrning. Forskningsbakgrunden belyser bland annat delar av hjÀrnans utveckling, inlÀrning samt fysisk aktivitet i skolan. Metoden som anvÀndes i genomförandet av undersökningen var semistrukturerade intervjuer. Sex stycken pedagoger med olika utbildningar och frÄn olika arbetsplatser har intervjuats. Resultaten av undersökningen visar att de flesta pedagogerna anvÀnder sig av fysisk aktivitet för att underlÀtta den lÄngsiktiga inlÀrningen hos eleverna.

Forskning har visat att fysisk aktivitet ger en bÀttre prognos för kvinnor som drabbats av bröstcancer. Den beskrivs ocksÄ ha betydelse för symtomlindring vid cytostatikarelaterade biverkningar, vilket i sin tur leder till ökad livskvalité hos dessa kvinnor. Det har Àven framkommit i studier att det rÄder brister inom sjukvÄrden vad gÀller att förmedla sÄdan information. Som ett första steg behövs en kartlÀggning av den fysiska aktiviteten hos kvinnor med bröstcancer, deras aktivitetsvanor och vilken betydelse fysisk aktivitet har för dem under pÄgÄende cytostatikabehandling. Denna studie genomfördes som en tvÀrsnittstudie med syftet att beskriva fysisk aktivitet hos kvinnor med bröstcancer som genomgÄr adjuvant cytostatikabehandling.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka barns och pedagogers uppfattningar om skolbarnsfysiska aktivitet och vad skolor gör för att tillgodose deras rörelsebehov. Vi har anvÀnt oss aven kvalitativ metod i form av frÄgeformulÀr med öppna frÄgor till pedagoger, samt kvantitativmetod i form av en enkÀtundersökning med barnen. Totalt sex pedagoger frÄn fyra skolor harsvarat pÄ frÄgeformulÀret, och 218 barn i Äldrarna Ätta till tio Är frÄn samma skolor besvaradeenkÀten. Genom undersökningen har vi fÄtt kÀnnedom om hur de tillfrÄgade barnen uppfattarsin fysiska aktivitet bÄde i skolan och pÄ fritiden, resultatet visade att 83 % av barnen att detyckte motion Àr viktigt och 73 % att de rörde pÄ sig tillrÀckligt mycket. Pedagogernas svarvisar att barnen har idrottslektioner mellan 50 till 90 minuter varje vecka och en tredjedel avklasserna har organiserad rastverksamhet som ofta innehÄll fysisk aktivitet varje dag.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka förutsÀttningar och möjligheter elever har att utöva fysisk aktivitet pÄ tvÄ geografiskt olikt belÀgna skolor. VÄr undersökning Àr baserad pÄ observationer, en enkÀt och intervjuer. Resultaten visar att de bÄda skolorna skiljer sig Ät bÄde nÀr det gÀller utemiljön och innemiljön. Vidare framkommer det att rektorernas och lÀrarnas instÀllning till fysisk aktivitet, pÄ de bÄda undersökta skolorna spelar en avgörande roll för barnens fysiska aktivitet under skoltid. Alla Àr överrens om att den fysiska aktiviteten Àr bra för eleverna men har olika Äsikter om hur den ska bli ett naturligt inslag i skolan.

BakgrundRegelbunden fysisk aktivitet pÄverkar kroppens alla vÀvnader och flera studier visar ett samband mellan ökad fysisk aktivitet och minskad sjuklighet och förtidig död. Omkring 60 procent av den vuxna befolkningen i vÀrlden inte anses vara tillrÀckligt fysiskt aktiva för att upprÀtthÄlla en god hÀlsa. Fysisk inaktivitet Àr ett stort folkhÀlsoproblem i Sverige dÄ 42 procent av mÀnnen och 46 procent av kvinnorna inte anses vara tillrÀckligt fysiskt aktiva. Flera mÄlomrÄden i folkhÀlsopolitiken syftar till att ha mer hÀlsofrÀmjande insatser i samhÀllet genom bland annat att öka den fysiska aktiviteten i befolkningen. Fysisk aktivitet Àr en evidensbaserad behandling av flera kroniska sjukdomar och Àr kÀnd för att vara den mest effektiva som samtidigt medför fÄ biverkningar eller risker.

Syftet med denna studie var att göra en kartlÀggning av ungdomars motiv till deltagande respektive icke deltagande i projektet Idrottslyftet och annan organiserad respektive icke-organiserad fysisk aktivitet. Ett pilotprojekt med Idrottslyftet - som har till syfte att fÄ fler barn och ungdomar att börja idrotta och fÄ fler att idrotta lÀngre upp i Äldrarna -genomfördes pÄ elprogrammet vid en gymnasieskola. En enkÀtstudie genomfördes för att fÄ fram svar pÄ frÄgor som varför ungdomarna Àr fysiskt aktiva, vilka motiv som finns för att hoppa av och att sluta vara fysiskt aktiv i nÄgon form av organiserad fysisk aktivitet och hur de ser pÄ sin hÀlsa. Resultatet visade att tvÄ tredjedelar av eleverna deltog i projektet och en tredjedel deltog inte. De elever som deltog i projektet var mer fysiskt aktiva pÄ sin fritid.

Cartner, Annette & Johansson, Sanna (2012), Pedagogernas förhÄllningsÀtt till fysisk aktivitet och grovmotorik i förskolan. LÀrarutbildningen: Malmö högskola Vi Àr tvÄ blivande förskollÀrare som lÀser sista terminen pÄ LÀrarutbildningen pÄ Malmö högskola. Vi fick vÄrt intresse för motorik och fysisk aktivitet nÀr vi lÀste sidoÀmnet Lek, rörelse och hÀlsa 1, 15hp. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur pedagogerna arbetar för att stimulera barnens grovmotorik och rörelse i förskolan. Vi utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogerna med fysisk aktivitet och grovmotorik i förskolan? Hur talar pedagogerna om den fysiska aktiviteten och grovmotoriken i förskolan? Vi diskuterar relevant forskning kring rörelsen och motoriken.

HÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder sÄ som fysisk aktivitet Àr viktigt i syfte att frÀmja folkhÀlsan. Detta bör ligga i arbetsgivarens intresse eftersom hÀlsosam personal har starkt samband med ett lönsamt företag. Administrativ personals arbetstÀllningar Àr fysiskt pÄfrestande. Syftet med studien var att beskriva administrativ personals upplevelser av fysisk aktivitet som hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrd och hur fysisk aktivitet kan stimuleras pÄ eller i anslutning till arbetet. Metod: Sju personer med administrativa arbetsuppgifter intervjuades.

HÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder sÄ som fysisk aktivitet Àr viktigt i syfte att frÀmja folkhÀlsan. Detta bör ligga i arbetsgivarens intresse eftersom hÀlsosam personal har starkt samband med ett lönsamt företag. Administrativ personals arbetstÀllningar Àr fysiskt pÄfrestande. Syftet med studien var att beskriva administrativ personals upplevelser av fysisk aktivitet som hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrd och hur fysisk aktivitet kan stimuleras pÄ eller i anslutning till arbetet. Metod: Sju personer med administrativa arbetsuppgifter intervjuades.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Bakgrund: Idag Àr det allmÀnt kÀnt att fysisk aktivitet Àr bra för vÄr hÀlsa. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för en rad sjukdomar och förtidig död. MÄnga lÀnder har rekommendationer för minsta nivÄ av fysisk aktivitet. Dessa rekommendationer baserar sig pÄ forskning om nivÄer av fysisk aktivitet i förhÄllande till hÀlsovinster. Det finn stora skillnader i den fysiska aktivitetsnivÄn hos olika grupper i samhÀllet.

I samhÀllet talas det idag mycket om överviktiga barn och dÄliga betyg. Dagens barn och ungdomar blir allt mer stillasittande samtidigt som kommunikationsteknologin vÀxer och tar över deras fritid. Eftersom dessa barn och ungdomar spenderar största delen av sin barndom i skolan kan vi som lÀrare göra nÄgot Ät denna fysiska inaktivitet. Men vad kan vi göra nÀr timmarna för idrott minskar? Vi valde att göra vÄr studie om ökad fysisk aktivitet i skolan pÄ grund av vÄrt intresse för idrott och för att vi utbildar oss till lÀrare.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.