Att som barn fÄ goda upplevelser av fysisk aktivitet kan leda till ett fysiskt aktivt liv Àven i vuxen Älder. Detta i sin tur kan bidra till ett vÀlmÄende liv. Barn spenderar en stor del av sin vardag i skolan och dÀrmed Àr raster tillfÀllen dÄ de kan fÄ möjlighet att utöva fysisk aktivitet. Trots kunskap om fördelarna med fysisk aktivitet Àr mÄnga elever inaktiva mer Àn 50 % av rasten. Anledningarna till varför de Àr inaktiva kan vara mÄnga.

Barn blir allt mer stillasittande och som ett led i detta försÀmras deras hÀlsa. DÄ de vistas största delen av dagen i skolan, Àr skolan en betydande arena för att frÀmja barns hÀlsa samt uppmuntra dem till fysisk aktivitet. 2003 infördes tillÀgget i Lpo94, om att skolan skall strÀva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Studiens syfte var dÀrför att undersöka om fyra pedagoger följer tillÀgget. Delsyfte var att ta reda pÄ deras uppfattning om huruvida de följer lÀroplanstillÀgget.

Fysisk aktivitet pÄ recept har uppmÀrksammats mer och mer under senare Är i Sverige. Hittills har man inte funnit ett sÀtt att implementera det pÄ utan olika modeller har vuxit fram lokalt. Eftersom det Àr en relativt ny företeelse har man inte hunnit utvÀrdera i nÄgon större utstrÀckning. För att fÄ följsamhet till fysisk aktivitet pÄ recept krÀvs att patienten har motivation och kunskap att genomföra det. Syftet med den hÀr litteraturstudien var att undersöka hur fysisk aktivitet pÄ recept fungerar och pÄ vilket sÀtt jag som sjuksköterska kan anvÀnda mig av det för att patienten ska anta en aktivare livsstil i framtiden.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka integrerade rullstolsburna ungdomars möjligheter och begrÀnsningar till fysisk aktivitet i skolan.? Vilken pÄverkan har den fysiska skolmiljön, och pÄ vilket sÀtt har miljön anpassats?? Vilka begrÀnsningar och vilka möjligheter ser ungdomarna sjÀlva finns för att utöva fysisk aktivitet i skolan?? Hur ser lÀrare pÄ begrÀnsningar och möjligheter till att ungdomarna ska kunna utöva fysisk aktivitet i skolan?? PÄ vilket sÀtt pÄverkar de andra eleverna den rullstolsburnes fysiska aktivitet i skolan?MetodI studien deltog tre elever med ryggmÀrgsbrÄck, alla pojkar (14-17 Är), och som var integrerade i den vanliga skolan, samt tre lÀrare varav tvÄ mÀn och en kvinna (30-51 Är). Vi genomförde en kvalitativ intervju med varje deltagare. Intervjuerna var mellan 15-30 minuter lÄnga. FrÄgorna stÀlldes utifrÄn tvÄ olika intervjuguider, en för barn, och en för vuxna.

Det frÀmsta syftet med denna uppsats var att prova en hypotes och se om elever i Ärskurs fem pÄ en skola med hÀlsoprofil pÄverkas till en mer fysisk aktiv fritid Àn de elever som gÄr pÄ en skola utan hÀlsoinriktning. Ett undersyfte var Àven att se om det finns nÄgon skillnad pÄ idrottsintresset hos flickorna och pojkarna. HuvudfrÄgan Àr ?Hur ser elevers motionsvanor ut pÄ fritiden pÄ en hÀlsoinriktad skola jÀmfört med skola utan inriktning mot hÀlsa?? För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen gjordes en enkÀtundersökning pÄ 70 elever i Ärskurs fem pÄ tvÄ olika skolor. DÀrefter gjordes intervjuer pÄ sju slumpvist utvalda elever pÄ hÀlsoskolan för att lite tydligare fÄ fram vad som motiverar dem till fysisk aktivitet. Genom litteraturundersökning tog jag reda pÄ tidigare forskningsresultat och Àven vad skollagen har för krav och mÄl vad gÀller Àmnet idrott och hÀlsa.

Bakgrund: Fysisk aktivitet bidrar till ökad livslÀngd och höjd livskvalitet, och spelar en viktig roll för Àldre personer nÀr det gÀller att behÄlla sin hÀlsa. Det fanns ett flertal barriÀrer mot att kunna vara fysiskt aktiv. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hemtjÀnstpersonalens uppfattning om Àldres personers barriÀrer mot och möjligheter till att vara fysisk aktivitet ? en intervjustudie. Metod: Kvalitativ metod anvÀndes och fem intervjuer genomfördes med personal i hemtjÀnsten.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ om pedagoger kÀnner till Àndringen i skollagen Är 2003, som innebÀr att skolan skall strÀva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för skoldagen. Vi vill ocksÄ undersöka om pedagogerna lever upp till detta mÄl och hur de i sÄ fall anvÀnder sig utav fysisk aktivitet under skoldagen.VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Vad gör pedagoger för konkreta fysiska aktiviteter med eleverna?? Hur lever pedagoger upp till lÀroplanen och elevers behov av fysisk aktivitet under skoldagen?? Ser vi nÄgra skillnader eller likheter mellan tvÄ kommuner, Eksjö och Hjo?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi gjort en enkÀtstudie bland pedagoger som arbetar i skolan, frÄn förskoleklass och upp till Ärskurs sex i kommunerna Eksjö och Hjo.Resultatet av studien visar pÄ att pedagoger i bÄda kommunerna anvÀnder sig av fysisk aktivitet trots att inte alla kÀnner till Àndringen i skollagen. Vid de kortare avbrotten som varar mellan fem till tio minuter sker oftast den fysiska aktiviteten inomhus. Vid de lÀngre avbrotten, cirka 30 minuter, erbjuder pedagogerna den fysiska aktiviteten utomhus.

Syftet med studien var att beskriva de faktorer som motiverar skolelever till fysisk aktivitet, samt motiverar dem att vÀlja fysisk aktivitet alternativt ett teoretiskt skolÀmne, under elevens fria val i skolan. Studien var kvalitativ och data samlades in genom 11 semistrukturerade intervjuer pÄ den utvalda skolan, för att fÄ en djupare förstÄelse för informanternas tankar, vÀrderingar och vad som verkligen motiverade dem till deras val av Àmne/aktivitet. Vid analysen framkom olika faktorer som motiverade ungdomar till fysisk aktivitet och valet till elevens val. UtifrÄn det bearbetade datamaterialet skapades tre kategorier som svarade pÄ studiens syfte. Studien visade att de flesta elever blev pÄverkade av sina förÀldrar redan i tidig Älder till att bli fysisk aktiva, men ocksÄ kompisar och upplevelse av glÀdje i samband med utövandet av fysisk aktivitet spelade stor roll.

Studien behandlar hur individers uppfattningar formuleras kring fysisk aktivitet jÀmfört med sunda kostvanor, en kunskap som Àr en viktig byggsten inom det tvÀrvetenskapliga omrÄdet Kost och friskvÄrd. Dessa livsstilsfaktorer, som ingÄr som förÀndringsmÄl i den svenska folkhÀlsopolitiken och som har en stor betydelse för hÀlsan och förebyggande av vÀlfÀrdssjukdomar, kan i hög grad pÄverkas av individen sjÀlv. Den fysiska aktiviteten avtar med Äldern och dÀrför behövs förebyggande insatser för att minska den fysiska inaktiviteten hos vuxna. Pensioneringen Àr ett avgörande skede och dÀrför Àr individer 45-64 Är en viktig grupp att pÄverka. Studien fokuserade dÀrför pÄ denna Äldersgrupps uppfattningar inklusive en analys av drivkrafterna för ett förÀndrat beteende vad avsÄg ökad fysisk aktivitet.Fokusgruppsintervjuer anvÀndes som metod.Resultatet visade pÄ en bred och nyanserad bild av uppfattningar.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Bakgrund: Personer med schizofreni har lÀgre livslÀngd, drabbas av fler livsstilssjukdomar och Àr mindre fysiskt aktiva Àn befolkningen i övrigt. Syfte: Syftet var att undersöka vad personer med schizofreni har för uppfattning och kunskap om fysisk aktivitet samt att undersöka upplevelsen av fysisk aktivitets pÄverkan pÄ den egna hÀlsan. Metod: Studien Àr en explorativ kvalitativ studie med sex respondenter som deltog i en intervju. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att bearbeta materialet. Resultat: Resultatet visade att kunskap om fysisk aktivitets goda effekter pÄ hÀlsan fanns bland respondenterna.

Att utföra fysisk aktivitet har funnits sedan lÄngt bak i tiden. Motiven till varför har varit varierade beroende pÄ tidsepok och motionÀr.DÀrför var syftet med den hÀr undersökningen att ta reda pÄ vad det Àr som motiverar elever i Ärskurs 8 till att utföra fysisk aktivitet pÄ fritiden. Förutom att undersöka vilka motiven var ville vi Àven se om det förekom nÄgra skillnader mellan flickor och pojkar. Resultatet framtogs genom en kvantitativ metod som bestod enkÀtundersökning. Resultatet av undersökningen blev att pojkarnas svar var det som överraskade oss genom att ange roligt som det allra frÀmsta motivet för att utföra fysisk aktivitet pÄ fritiden medan flickorna överaskade oss med att i större skala Àn pojkarna ange prestation som motiv.

Bakgrund: Fysisk inaktiviet ökar globalt och Àr ett hot för folkhÀlsan dÄ det kan leda till ohÀlsa och ett flertal sjukdomar. Sveriges regering utformade 2001ett projekt ?SÀtt Sverige i rörelse? och i samband det infördes metoden fysisk aktivitet pÄ recept (FaR). Evidens har visat att FaR Àr ett effektivt sÀtt att bli fysiskt aktiv. Dock har det Àven framkommit att vissa patienter har svÄrt att följa ordination och saknar stöd frÄn hÀlso- och sjukvÄrden.

SammanfattningSyfteAaron Antonovsky, medicinsk sociolog, beskriver kÀnsla av sammanhang, KASAM, i vilken utstrÀckning vi uppfattar tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull. Detta menar han har stor betydelse för hur vi klarar pÄfrestningar i livet och dÀrmed upprÀtthÄller hÀlsa.Studien undersöker om det finns ett samband mellan antal timmars utövande av fysisk aktivitet och grad av KASAM hos personalen pÄ en skola.  Metod Studien gjordes som en kvantitativ fallstudie pÄ en skola i södra Norrland. Aaron Antonovskys livsfrÄgeformulÀr (KASAM - 13) anvÀndes för att mÀta personalen KASAM. Ytterligare en enkÀt anvÀndes dÀr personalen fick besvara antal timmar fysisk aktivitet de utövande per vecka, sysselsÀttning pÄ skolan, Älder, kön och civilstÄnd. Urvalet gjordes utifrÄn bekvÀmlighetsprincipen.

Barn blir allt mer stillasittande och som ett led i detta försÀmras deras hÀlsa. DÄ de vistas största delen av dagen i skolan, Àr skolan en betydande arena för att frÀmja barns hÀlsa samt uppmuntra dem till fysisk aktivitet. 2003 infördes tillÀgget i Lpo94, om att skolan skall strÀva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Studiens syfte var dÀrför att undersöka om fyra pedagoger följer tillÀgget. Delsyfte var att ta reda pÄ deras uppfattning om huruvida de följer lÀroplanstillÀgget.