Syftet med examensarbete var att belysa kosten och den fysiska aktivitetens betydelse för eleverna samt att beskriva vilka förutsÀttningar som en högstadieskola och en gymnasieskola skapar för elevernas kostvanor och fysisk aktivitet. En kvalitativ undersökning har legat till grund för vÄra resultat och dÄ i form av intervjuer. Informanterna var Ätta till antalet och vi sÄg dem som nyckelpersoner inom ovanstÄende omrÄden pÄ de respektive skolorna. Resultatet av undersökningen visade att det i dagslÀget fanns ett litet samarbete mellan personalen och mellan Àmnena, detta skulle med fördel kunna utökas för att skapa goda förutsÀttningar för att eleverna ska fÄ goda kostvanor och utöva daglig fysisk aktivitet. Högstadieskolan skapade bÀttre förutsÀttningar i nulÀget Àn gymnasieskolan för fysisk aktivitet.

Sammanfattning: Att drabbas av hjÀrtinfarkt innebÀr bÄde en fysisk och psykisk pÄfrestning för patienten. Flera riskfaktorer pÄverkar insjuknandet, dÀr fysisk inaktivitet Àr en av dem. KranskÀrlssjukdom Àr en ledande dödsorsak hos bÄde mÀn och kvinnor. Syftet var tt fÄ en ökad förstÄelse för patienters upplevelser av och förestÀllningar om fysisk aktivitet efter en hjÀrtinfarkt. Metoden som anvÀndes i denna litteraturstudie följde en modell av Polit och Beck (2008) i nio steg.

SAMMANFATTNINGBakgrundPsykisk ohÀlsa Àr en av vÄr tids stora folksjukdomar som drabbar inte minst de Àldre dÄ Äldrandet innebÀr bÄde biologiska, psykologiska och sociala förÀndringar i livet. Tidigare studier visar att fysisk aktivitet har en positiv inverkan pÄ den psykiska hÀlsan hos den Àldre mÀnniskan. Förklaringarna till detta Àr mÄnga, allt frÄn att det motverkar Älderns sjukdomar till att det hjÀlper mÀnniskan att hantera stress. Aktivitetsteorin Àr en vedertagen teori som belyser detta positiva samband. Trots detta finns det bÄde inre och yttre hinder mot att den Àldre mÀnniskan Àr fysiskt aktiv.SyfteSyftet var att beskriva fysiska aktiviteters pÄverkan pÄ den psykiska hÀlsan hos den Àldre mÀnniskan.MetodStudien var en icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats.

Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur fysisk aktivitet pÄverkar individer med diagnosen fibromyalgi nÀr det gÀller upplevelsen av smÀrtsymptom, upplevelsen av sin förmÄga att utföra vardagliga aktiviteter samt upplevelsen av deras humör. Studiens frÄgestÀllningar var följande: Hur upplever individer med diagnosen fibromyalgi att fysisk aktivitet kan pÄverka deras;SmÀrtsymptom FörmÄga att utföra vardagliga aktiviteter Humör Uppsatsen byggdes pÄ telefonintervjuer med sju kvinnor som alla Àr medlemmar i fibromyalgiförbund runt om i Sverige. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebar att samma frÄgor stÀlldes till intervjupersonerna. FrÄgorna hade öppna svarsmöjligheter och gav individerna lika chans att uttrycka sin Äsikt. Kriterier för att stÀlla upp som intervjuperson var att de skulle haft diagnosen fibromyalgi i minst tvÄ Är och upplevt symptom av sjukdomen under minst en femÄrsperiod.

Bakgrund: Det största folkhĂ€lsoproblemet som ses i vĂ„r tid Ă€r fysisk inaktivitet, det finns kunskap om att motion och hĂ€lsa hĂ€nger samman. En allmĂ€n rekommendation rĂ„der 30 minuter medelhĂ„rd fysik aktivitet per dag för vuxna och för barn 60 minuter. Det Ă€r viktigt att vara fysiskt aktiv i tidig Ă„lder för att förebygga sjukdomar som kan ha sitt ursprung i barndomen. Övervikt Ă€r ett stort hĂ€lsoproblem, vilket kan leda till följdsjukdomar sĂ„ som diabetes typ 2, hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar. Benskörhet ger ökad risk för frakturer och symtom uppkommer vanligtvis inte förrĂ€n frakturen uppkommit.

Fysisk aktivitet definieras som kroppslig rörelse som ger ökad energiförbrukning. WHOs rekommendationer för vuxna Àr att vara fysisk aktiv minst 150 minuter/ vecka. Mycket stillasittande, oberoende av huruvida man uppnÄr rekommendationerna för fysisk aktivitet eller inte, har samband med risk att drabbas av diabetes, hjÀrt- och kÀrlsjukdomar och övervikt. Tidigare studier har visat att ungdomar inte Àr tillrÀckligt fysiskt aktiva för att uppnÄ hÀlsoeffekter. Ungdomars tv- och datoranvÀndning har ökat och samband ses mellan detta och den ökade övervikten hos ungdomar.

År 2003 reviderades lĂ€roplanen för grund- och gymnasieskolorna genom ett tillĂ€gg dĂ€r det framgĂ„r att skolan ska strĂ€va efter att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet. Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka vilka uppfattningar elever i Ă„rskurs sex har om sin egen fysiska aktivitetsnivĂ„, inom ramen för skoldagen. Vidare undersöks om dessa uppfattningar ger intryck av att uppfylla Riksidrottsförbundets förslag till regeringen om 30 minuters daglig fysisk aktivitet för grundskoleelever, samt vad det har för betydelse för elevernas fysiska aktivitet om de gĂ„r pĂ„ en 6-9: skola eller pĂ„ en F-9: skola.EnkĂ€tundersökningen genomfördes under hösten 2005 pĂ„ fyra olika skolor i södra Sverige. Av 205 tillfrĂ„gade besvarades enkĂ€ten av 157 elever i Ă„rskurs sex. UtifrĂ„n resultaten har det framkommit att majoriteten av eleverna, enligt deras egen uppfattning, uppfyller rekommendationerna om 30 minuters daglig fysisk aktivitet.

Introduktion/bakgrund: Att fysisk aktivitet Àr en del av ett hÀlsosamt liv Àr det sÀkert mÄnga mÀnniskor som Àr överrens om. MÄnga studier som har bedrivits inom omrÄdet pekar pÄ att fysisk aktivitet Àr viktigt för att förebygga skador av olika karaktÀr. Dessa skador kan vara av bÄde fysisk och psykologisk karaktÀr. Fysisk aktivitet har Àven visat sig ha en positiv effekt pÄ mÀnniskor i rehabilitering. Beroende pÄ skadans karaktÀr sÄ finns det möjlighet att behandla problemet med fysisk aktivitet, istÀllet för att bara se till den medicinska behandlingen som ofta fÄr mycket utrymme i behandlingsstrategin.

SammanfattningSyfte:Syftet med studien var att undersöka aktiva seniorers syn pÄ utbud och nÀrhet till platser för fysisk aktivitet i nÀromrÄdet kopplat till graden av fysisk aktivitet hos seniorer i Äldern 65 Är och Àldre i StockholmsomrÄdet.Metod:Studien genomfördes genom en enkÀtundersökning som delades ut pÄ anlÀggningar för fysisk aktivitet i Stockholm med omnejd. Totalt deltog 101 personer (84 kvinnor och 16 mÀn) mellan 65 och 90 Är i studien. Fysisk aktivitetsnivÄ (MET- min/vecka), upplevt utbud samt nÀrhet till platser för fysisk aktivitet besvarades i enkÀten.Resultat:Majoriteten av deltagarna upplevde att utbudet av seniortrÀning, motionsanlÀggning samt park/naturomrÄde/motionsspÄr i nÀromrÄdet var bra och bara ett fÄtal upplevde utbudet som dÄligt. De som upplevde att utbudet av motionsanlÀggningar var bra visade ocksÄ en tendens till högre total fysisk aktivitetsnivÄ Àn de som upplevde utbudet som dÄligt. Det fanns ingen skillnad i aktivitetsnivÄ mellan de som upplevde att utbudet av seniortrÀning respektive park/naturomrÄde/motionsspÄr var bra och de som upplevde att utbudet var dÄligt.

Bakgrund: I dagens samhÀlle finns flertalet tekniska nyskapelser som hjÀlper barn i vardagen och leder till stillasittande vardag. Idag Àr barnen mindre fysisk aktiva för att bland annat förÀldrar skjutsar barnen till skolan. Barn rekommenderas idag att vara fysiskt aktiva i 60 minuter om dagen för hÀlsosam livsstil vilken endast en av fem barn kommer upp till. Den fysiskt inaktiva vardagen har stora negativa effekter pÄ hÀlsan bland annat fetma, cancer och diabetes. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barns motivation till ökad fysisk aktivitet.

AbstractEtt av Sveriges största samhÀllsproblem idag Àr narkotikamissbruket dÀr dödligheten Àr högre Àn hos övriga befolkningen. Det Àr allvarligt problem dÄ debutÄldern Àr lÄg samt att ungdomar, framförallt unga mÀn, i gymnasieÄldern Àr en överrepresenterad grupp nÀr det kommer till fullbordat missbruk. En av de mÄnga aktörer i Sverige idag som erbjuder missbruksbehandling Àr de olika behandlingshem som finns dÀr majoriteten anvÀnder sig av fysisk aktivitet som en metod. Tidigare forskning visar att det finns delade uppfattningar om effektiviteten i en sÄdan typ av behandling. Syftet med studien Àr att undersöka hur behandlingshemmet anvÀnder sig av fysisk aktivitet som del av behandlingsprocessen samt att se hur ungdomarna ser pÄ fysisk aktivitet och hur de upplever det som en behandlingsmetod.

Iakttagelser har dock visat en minskad grad av fysisk aktivitet hos befolkningen. Könsskillnader har visats vara en faktor, mÀn och kvinnor har ibland olika motivationskÀllor till fysisk aktivitet. Syfte : Syftet med den hÀr studien var att beskriva vad som motiverar medelÄlders mÀn till fysisk aktivitet. Metod : Genom att ha en litteraturstudie som metod var mÄlet att fÄ en fördjupning av det nuvarande kunskapsomrÄdet som berör syftet. Studien har inkluderat 15 stycken artiklar frÄn databaserna: Cinahl, Pubmed, Sciverse och Academic search elite.

Bakgrund: Daglig rökning och lÄg fysisk aktivitet pÄ fritiden Àr betydligt högre bland individer med psykisk ohÀlsa. Syfte: Att undersöka dessa samband i ett köns- och socioekonomiskt perspektiv, samt eventuellt finna bakomliggande orsaker. Metod: AnvÀnder data frÄn en tvÀrsnittsstudie (FolkhÀlsoenkÀt, SkÄne 2000) med en representativ population (n = 11 304) i Äldern 18-65. Huvudvariabler Àr sjÀlvrapporterad daglig rökning och lÄg fysisk aktivitet, samt psykisk ohÀlsa som bedöms via General Health Questionnaire-12. Analyser gjordes med logistisk regression för att fÄ oddskvoter och kontrollera för möjliga confounders. Resultat: Samband finns mellan psykisk ohÀlsa och daglig rökning, respektive lÄg fysisk aktivitet bland bÄda könen, och bland socioekonomiska grupper. Kvinnor har signifikant lÀgre oddskvoter gÀllande bÄda sambanden. Individer med psykisk ohÀlsa har fler ofördelaktiga levnadsvanor Àn de med ej psykisk ohÀlsa, oavsett socioekonomisk status.

Vi mÀnniskor har de senaste decennierna blivit allt mer stillasittande, vilket innebÀr en ökad risk för bland annat hjÀrt- och kÀrlsjukdomar samt övervikt. Detta har ocksÄ bidragit till att fysisk inaktivitet idag rÀknas som den fjÀrde ledande riskfaktorn för global dödlighet. Eftersom alla barn i Sverige idag tillbringar mycket tid i skolan sÄ Àr skolan och idrottsundervisningen en viktig plattform för att förmedla vikten av fysisk aktivitet för att hÀlsan inte ska försÀmras. Syftet med denna konsumtionsuppsats Àr att undersöka eventuella samband mellan fysisk aktivitet i skolÄldern och ett fortsatt fysiskt aktivt liv. Vi kommer Àven att belysa om en rad övriga faktorer pÄverkar om individen blir fortsatt fysiskt aktiv.

Inaktivitet Àr idag en av de tio största dödsorsakerna i vÀrlden. Fysisk aktivitet har en positiv inverkan pÄ befolkningens hÀlsotillstÄnd. Receptförskriven fysisk aktivitet (FaR) Àr ett arbetssÀtt som syftar till att förebygga och behandla sjukdomar. Metoden har under de senaste Ären vunnit allt större uppmÀrksamhet bÄde nationellt och internationellt. Syftet med vÄr studie Àr att beskriva och jÀmföra instÀllningen till, anvÀndandet av och ansvaret för olika insatser för att förbÀttra den fysiska aktivitetsnivÄn hos lÀkare och sjukgymnaster.