Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

Studiens syfte var att undersöka hur IT-baserad lÀrmiljö pÄverkar elevers lÀrande i matematik och fysik. Kvantitativa undersökningsmetoder i form av enkÀter och observationer anvÀndes för att besvara syftet utifrÄn vÄr, för denna rapport, uppstÀllda definition av lÀrande. Respondenter var gymnasieelever i Ärskurs 1-3 pÄ ett naturvetenskapligt program och deras matematik- och fysiklÀrare. Resultatet visade att eleverna i stor utstrÀckning tyckte att lÀrandet var oförÀndrat. Av de elever som inte tyckte oförÀndrat ansÄg nÀstan samtliga att pÄverkan var positiv.

SammandragSyftet med denna litteraturstudie var att kartlÀgga forskning om hur fysikundervisningkan utföras utanför klassrummet och avser undervisningen i Ärskurs F-6.FrÄgestÀllningarna har besvarats med hjÀlp av en systematisk litteraturstudie idatabaserna Google Scholar, ERIC, avhandlingar.se, NorDiNa och DiVA. Resultatenvisar att stora delar av kursplanen i fysik gÄr att tillÀmpa utanför klassrummet och detomrÄde som berörs mest i litteraturen Àr kopplat till undervisning om kraft ochrörelse. MÄnga platser utomhus kan anvÀndas för undervisningen i fysik, t.ex.skolgÄrden, som Àr det vanligaste exemplet, men Àven, tivolin, nöjesparker, museumoch utstÀllningar. Bland annat lyfts fördelarna med att bedriva undervisning i enautentisk miljö samt möjligheten att bÀttre fÄnga elevernas intresse för fysik fram.Utmaningarna handlar frÀmst om kompetensutveckling hos pedagogerna, bÄde inomÀmnet fysik och om utomhuspedagogik generellt..

I detta examensarbete har fyra lÀroböcker i fysik för gymnasieskolan analyserats för att se hur dessa överensstÀmmer med Àmnesplanen i fysik och lÀroplanen för gymnasieskolan. Analysen har gjorts utifrÄn ett eget utvecklat analysverktyg som utgÄtt ifrÄn det centrala innehÄllet i Àmnesplanen, men Àven de kunskaper och förmÄgor i lÀroplanen som anses kunna visualiseras i en lÀrobok. Som ett komplement till analysen av lÀroböckerna intervjuades Àven tvÄ lÀroboksförfattare för att ge en inblick i hur styrande Àmnesplanen och lÀroplanen Àr vid utvecklandet av en lÀrobok. Analysen tillsammans med intervjuerna visar pÄ att Àmnesplanen och det centrala innehÄllet Àr starkt styrande över innehÄllet i lÀroböckerna. DÀremot förbises lÀroplanens kunskaper och förmÄgor, som analysen fokuserat pÄ, i större utstrÀckning dÄ lÀroboksförfattarna inte anser att dessa lÀmpar sig för en lÀrobok..

Sammanfattning:Detta examensarbete har gÄtt ut pÄ att ta fram ett arbetsmaterial inom det naturvetenskapliga omrÄdet med inriktning fysik och kemi, anpassat för förskolebarn. Arbetsmaterialet har bestÄtt av handledningar till olika experiment och lÄdor med tillhörande hjÀlpmedel. Det framtagna arbetsmaterialet bör ses som ett komplement i förskolans arbete inom det naturvetenskapliga omrÄdet och ska kunna bidra till att förskolans strÀvansmÄl inom naturvetenskap uppnÄs. För att kunna utforma materialet studerades LÀroplanen för förskolan, Lpfö98 samt naturvetenskaplig litteratur. Materialet testades av pedagoger pÄ sju avdelningar och efter varje tillfÀlle fick de svara pÄ en enkÀt om hur de upplevde att arbeta med materialet.

 Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar av fenomenet fysik som innehÄll i förskolans verksamhet.  Tidigare forskning och litteratur visar att arbetet med de olika naturvetenskapliga Àmnena finns i verksamheten men pÄ grund av förskollÀrares olika erfarenheter och kompetenser sÄ blir fysikÀmnet inte synliggjort. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats. För att fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllning anvÀndes intervju som metod. TvÄ förskollÀrare frÄn tre olika förskolor intervjuades, d v s totalt sex respondenter.Resultatet visar att förskollÀrare uppfattar att fysik som innehÄll i förskolan kan vara vuxenstyrt genom att man utgÄr frÄn experiment, eller med utgÄngspunkt i vardagserfarenheter dÀr man arbetar utifrÄn barns intresse för att synliggöra fysikinnehÄllet. .

Hur arbetar lÀrare, frÄn skolÄr sex till nio, för att fÄ elever mer intresserade av fysik? Syftet med arbetet Àr att ge fysiklÀrare med elever i alla Ärskurser bakgrund och exempel pÄ hur lÀraren kan göra fysiken mer ?elevvÀnlig?. Författarna undersöker genom enkÀter samt dÀrefter intervjuer vilka arbetssÀtt lÀrare, med elever i skolÄr sex till nio, vÀljer för att fÄ elever mer intresserade av fysik. Undersökningen omfattar Àven ifall lÀrarna ser skillnader, under fysiklektionerna, mellan flickors och pojkars attityder, intresse och arbetssÀtt. Resultaten frÄn undersökningen visar att lÀrarna uppfattar skillnader i pojkars och flickors arbetssÀtt.

Empirisk forskning har visat att det finns tydliga kopplingar mellan intresse, attityder ochstudieframgÄngar. EnkÀtundersökningen som föreligger denna rapport Àmnade att mÀta hur intressetför fysik och attityder till fysik och fysikundervisningen skiljer sig Ät mellan de olika Ärskurserna pÄgymnasiet. För att kunna mÀta attityderna har enkÀtverktyget Maryland Physics Expectations(MPEX) Survey anvÀnts. EnkÀten har besvarats av 605 respondenter frÄn teknik- ochnaturvetenskapsprogrammet pÄ tvÄ gymnasiumskolor i Mellansverige. Intresset för fysik Àr lÄgt pÄde undersökta skolorna och det tenderar att bli lÀgre med Ären.

Syftet med studien var att med grundskollÀrares perspektiv fÄ en inblick i hur kursplanernas mÄl för Är 5 inom kemi och fysik, kan tolkas och anses bli uppnÄdda. För studien valdes kvalitativa intervjuer som utfördes med sammanlagt Ätta stycken grundskollÀrare. Resultatet visade att lÀrarna tyckte att det var svÄrt att tolka begreppen i kursplanerna och att förstÄ alla mÄl. Samtliga lÀrare verkade ha en klar uppfattning om vad skolans uppdrag var och att det var strÀvansmÄlet lÀrarna skulle arbeta mot, Àven om det visade sig att det var uppnÄende mÄlen lÄg i fokus. NÀr de gÀller mÄluppfyllelsen sÄ ansÄg lÀrarna i Är 4-6 att de uppnÄdde kursplanernas mÄl för Är 5, men det enligt deras egna lokala kursplaner och inte de nationellt faststÀllda..

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka elevers förstÄelse av begreppet gravitation. Undersökningen Àr gjord pÄ elever som lÀser kursen fysik B pÄ gymnasiet. MÄnga studier har undersökt elevers begreppsförstÄelse kring rörelse och kraftbegreppet. Min undersökning grundar sig i denna forskning och i empiriska studier. Begreppen och kunskaperna som behövs för att lösa enkÀtfrÄgorna Àr inget nytt för eleverna.

Undersökningar som genomförs regelbundet i Sverige och andra lÀnder har visat pÄ att allt fÀrre ungdomar vill bli ingenjörer eller vetenskapsmÀn och stora anstrÀngningar görs internationellt för att förbÀttra situationen. Vi avsÄg att ta reda pÄ vad som görs Ät detta pÄ gymnasieskolor i Sverige (specifikt i Àmnet fysik), och vad man skulle kunna göra mera. EnkÀter skickades ut till elever och lÀrare pÄ nÄgra gymnasieskolor i sydvÀstra SkÄne, vilka följdes upp med intervjuer av tre lÀrare. Vi fann att pÄ de skolor dÀr man ansÄg att det var ett problem sÄ visste man inte vad man skulle göra. Elevernas förslag var att ha en mer varierad undervisning.

Studiens syfte a?r att ta del av fo?rskolla?rares tankar om vad som ha?nder na?r en ny potentiell resurs kommer in i fo?rskolan. iPad a?r na?got som nyligen gjort intra?de i fo?rskolan och det a?r iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju fo?rskolla?rare som alla pa? na?got sa?tt jobbar med iPads i sin verksamhet.

Denna uppsats syftar till att undersöka utbildning och forskning inom fysik- och teknikÀmnenavid Uppsala universitet mellan Ären 1955 och 1975. HÀr studeras dels vÀxelverkan mellan tvÄolika verksamheter; utbildning och forskning, och dels den lokala utvecklingen av, ochgrÀnsdragningsarbetet mellan, tvÄ vetenskapliga discipliner; fysik och teknik. FörÀndringarnatolkas som resultat av interaktion mellan forskning och utbildning Ä ena sidan, och utbildning ochandra samhÀlleliga arenor Ä andra. Uppsatsen diskuterar Thomas Gieryns teori om att epistemiskauktoritet hos en vetenskap uppkommer nedströms, i en samhÀllelig arena utanför forskningendÀr den uppkom. I uppsatsen drivs tesen att lÀrogÄng inte enbart kan rÀknas som nedströms irelation till forskning utan som uppströms, nedströms och mer dÀrtill.

Denna rapport Àmnar att jÀmföra hur ljusets olika modeller behandlas de svenska lÀroböckerna Ergo Fysik A och Ergo FysikB jÀmfört med den engelska kursboken Advancing Physics AS.Det som framkommer Àr att Ergo Fysik A nÀstanenbartbeskriverstrÄlmodellen och ger begreppet strÄle en felaktig definition. Ergo Fysik B beskriver vÄgmodellen till en början utifrÄn generellt vÄgbeteende och fotonmodellen utifrÄn den fotoelektriska effekten. Advancing Physics AS presenterar andra metoder att förklara fenomen som ljuset uppvisar. StrÄlmodellen behandlas knappt och begrepp som i svenska lÀroböcker beskrivs utifrÄn strÄlmodellen förklaras istÀllet hÀr med hjÀlp av vÄgmodellen och fotonmodellen. Slutsatser jag drar Àr att Advancing Physics AS Àr betydligt modernare och intressantare Àn de svenska lÀroböckerna och presenterar helt annorlunda metoder för att förklara fenomen Àn vad som görs med strÄlmodellen.

Datorns möjligheter erbjuder idag mÄnga olika sÀtt att presentera ett material pÄ vilket torde vara ett viktigt redskap för inlÀrningen.Vi har skapat tre olika visualiseringsmetoder som vÀnder sig till eleverna pÄ gymnasiet som har Àmnet fysik i undervisningen.Metoderna bestÄr av en videofilm, text och bild (webbsida) samt interaktiv produktion. InnehÄllet i alla tre produktioner Àr det samma och behandlar delomrÄdet energi. Syftet med studien Àr att försöka kartlÀgga vilken metod som Àr effektivast vad det gÀller elevernas inlÀrning.Resultatet av denna studie visar att det inte finns nÄgon generell metod som passar alla. Dock har vÄr studie visat att videoproduktionen var effektivast inom ramen för de uppsatta avgrÀnsningarna..