AndningssvÄrigheter Àr det frÀmsta symptomet vid kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och orsakar Ängest och oro för den som upplever det. Antalet sjukdomsfall förvÀntas öka i framtiden. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanstÀlla kunskap kring andningssvÄrigheter hos personer med KOL. En integrerad kunskapsöversikt genomfördes och vid sökning i databaser hittades 23 studier till grund för analys. Analysarbetet genomfördes med hjÀlp av matriser och fyra frÄgestÀllningar stÀlldes mot datamaterialet.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur en ADHD diagnos sent i livet kan upplevas. Det Àr en kvalitativ studie utförd genom intervjuer av fyra kvinnor, efter en förutbestÀmd intervjuguide. Antonovskys teori om KASAM och Lasarus copingstrategier tillÀmpades pÄ resultaten. Intervjuerna visade att alla kvinnor har haft svÄrigheter i sin barndom och skola pÄ grund av sin ADHD och deras sjÀlvkÀnsla har pÄverkats negativt. De vÀlkomnade alla diagnosen, som de tyckte gav förklaringar till nÄgra av deras problem samt en bÀttre sjÀlvkÀnsla och förstÄelse av sig sjÀlva.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogernas uppfattning kring vilken betydelse inomhusmiljön har för verksamheten. Syftet har delats upp i tvÄ frÄgestÀllningar som sökte svar pÄ vad pedagogerna har för uppfattning om den befintliga miljön samt pÄ vad pedagogerna baserar eventuella förÀndringar i inomhusmiljön. Metoden som har anvÀnts i denna studie Àr kvalitativa intervjuer. Vi har utgÄtt ifrÄn den livsfenomenologiska och sociokulturella teorin, varpÄ vi anvÀnt oss av kommunikation som medel för att ta del av pedagogernas livsvÀrld och hur de tÀnker kring det valda Àmnet. Resultatet redogör för de fyra pedagogernas uppfattningar.

I Sociologiskt perspektiv pÄ HÀstunderstödd terapi studeras hur deltagares upplevelser och effekter av HÀstunderstödd terapi med nÄgon form av psykosocial inriktning kan förstÄs ur ett sociologiskt perspektiv. Fyra artiklar som behandlar HÀstundersstödd terapi analyseras med ett konstruktivistiskt förhÄllningssÀtt och en induktiv ansats har antagits. Resultatet av analysen stÀlls i relation till tidigare sociologisk forskning och sociologiska teorier som behandlar interaktion, kommunikation och relation mellan mÀnniska och djur. Resultatet mynnade i tre kategorier som stÄr i relation till varandra. Kategorierna Àr: Sociala relationer, emotionell utveckling och identitetsskapande.

Studiens syfte var att undersöka och diskutera moral och etik i socialt arbete genom en litteratur-genomgÄng utgÄende frÄn mötet mellan socialsekreterare och klient. ForskningsfrÄgorna var: ?Vilken Àr etikens roll i socialt arbete? Bidrar etik i socialt arbete till att skapa jÀmnare maktförhÄllanden i samhÀllet? Och: Hur beskrivs och hanteras frÄgorna om etik i fyra rapporter om bemötande och etik i socialt arbete?I den kvalitativa litteraturgenomgÄngen ingÄr moralfilosofiska texter frÄn vÄr egen tid, monografier om allmÀn och tillÀmpad etik för socialt arbete, rapporter om etikens tillÀmpning och problematik och fyra rapporter om bemötande, frÄn tiden mellan 1994 och 2003. Textmaterialet analyserades utifrÄn ett strukturellt perspektiv pÄ socialt arbete och en kritisk-diskursanalytisk metod. Som resultat framkom att etik pÄ grund av de stora skillnaderna mellan etiska mÄlsÀttningar och vardagen inom socialt arbete bara kan betraktas som en faktor bland mÄnga andra i vÀrdering av socialt arbete samt att etik kan anvÀndas bÄde för att skapa medvetande och bÀttre psykosociala arbetsförhÄllanden men ocksÄ för att kamouflera verkligheten och dÀrmed bidra till förtryck..

Föreliggande arbete ingÄr i ett större projekt av fyra enskilda arbeten om Sorgenfri industriomrÄde. De fyra delarna Àr: -Brukare: Boende -Brukare: SmÄföretag -Fastighetsföretag -Kontinentalbanan Detta arbete lyfter fram de boendes vardagskunskap, med ansats ur ett fenomenologiskt perspektiv. De inslag som de boende prioriterar om de fÄr vara med och planera ett nytt bostadsomrÄde bl.a. av: -Att det finns grönstruktur och naturliga mötesplatser -Att bostadsomrÄdet Àr tryggt ur bÄde sociala och fysiska aspekter -Att det finns nÀrservice i olika former - Att bostadsomrÄdet anpassas sÄ att kategoriboende ej uppstÄr -Att bostadsomrÄdet har en genomströmning av mÀnniskor, sÄ att det blir en levande stadsdel Den största vikten ligger pÄ de boende. För att fÄ fram de boendes vardagskunskap har participatoriska metoder anvÀnts.

Bakgrund: Skandinavien blir allt mer mÄngkulturellt och Àven sjukvÄrden kommer i kontakt med andra kulturer. Sjuksköterskans ansvar utgÄr frÄn de mÀnskliga rÀttigheterna och bygger pÄ respekt för individen.Syfte: att belysa vÄrdpersonals erfarenheter och uppfattningar av mötet med patienter med invandrarbakgrund och deras anhöriga i vÄrden.Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes. Nio artiklar inkluderades varav fem kvalitativa och fyra kvantitativa. Diskussionen utgick frÄn teori om interkulturell omvÄrdnadResultat: Under analysen framkom fyra teman. Kommunikation och kulturella skillnader inom omvÄrdnad var de tvÄ mest framtrÀdande.

I uppsatsen undersöks kulturellt och annat symbolisk kapital hos lÀkarstudenter vid Karolinska Institutet. Det teoretiska ramverket utgörs av Pierre Bourdieu. I studien jÀmförs lÀkarstudenternas investeringar i utbildning, mediavanor och andra kulturella aktiviter med fyra andra elitinriktade utbildningsprogram i StockholmsomrÄdet. Studien har en kvantitativ del med data insamlat genom en postal enkÀt till högskolestudenter och en kvalitativ del med personliga intervjuer med lÀkarstudenter pÄ termin fyra pÄ Karolinska Institutet. Studien visar att lÀkarstudenterna har mycket gemensamt med studenter vid de andra utbildningarna men att det sÀrkskiljer sig i vissa avseenden.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur pedagoger och elever uppleverelevinflytande i matematiken. Vi ville Àven undersöka om pedagogernas syn pÄelevinflytande stÀmde med det som stÄr i styrdokumenten. En kvalitativundersökning med intervjuer av tvÄ pedagoger och fyra elever samt observationer ipedagogernas klassrum genomfördes. VÄrt resultat visade att elevinflytandet inte Àrstort inom matematiken men dock att pedagogerna och eleverna var nöjda med detta.Resultatet visade Àven att eleverna frÀmst har inflytande över praktiska saker somexempelvis vilket material de anvÀnder. GÀllande planeringen avmatematikundervisningen visade resultatet att eleverna inte hade nÄgot inflytande idetta.

VÄr kvalitativa studie utgÄr frÄn vad lÀrare sÀger sig ha för intentioner med lÀxor och vilket förhÄllningssÀtt de har till dem. Vi ville skapa oss en bild om hur vi kan förhÄlla oss till lÀxor i vÄr kommande yrkesroll som lÀrare. För att uppnÄ syftet med studien intervjuade vi fyra lÀrare i de tidiga skolÄren. UtifrÄn materialet intervjuerna gav kom vi fram till fyra olika kategorier kring lÀrares förhÄllningssÀtt till lÀxor: LÀxor som tradition och rutin, LÀrares syn pÄ lÀxor med hÀnsyn till eleven, LÀxans tidsvinst och tidskostnad samt FörÀldrar som lÀxhjÀlp och samarbetspartner. Resultatet visar att för lÀrare Àr lÀxor viktiga för att upprÀtthÄlla en bra och nÀra relation till förÀldrar och för att förÀldrarna ska bli delaktiga och kunna se vad deras barn presterar och arbetar med i skolan.

Titel: Styrning- Fyra nyckelfaktorer Ämne/Kurs: FEK 591 Magisterseminarium, 10 poĂ€ng Författare: Olof Ask, Henrik Dreyer och Mikaela Kalcin Handledare: Robert WenglĂ©n Företag: Saddex Nyckelord: Styrning, chefskap, subkulturer, kompetensbas och relationer. Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att utveckla en modell som beaktar viktiga aspekter vid val av styrsĂ€tt inom organisationer. Metod: Vi har i denna anvĂ€nt oss av en induktiv ansats och har sĂ„ledes tagit utgĂ„ngspunkt i empirin. Data har samlats in med kvalitativ metod i form av personliga djupintervjuer. Vi har genomfört nio stycken intervjuer som alla Ă€gt rum i intervjuobjektens naturliga miljö.

AbstractTitel: Animerad film ? En analys av genus och hjÀlte-/skurkstereotyper i fyra filmerFörfattare: Anna Gummesson och Louise SköldHandledare: Daniel Zachrisson Examinator: Ingegerd Rydin Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen var att analysera fyra animerade lÄngfilmer för att se om det gÄr att urskilja nÄgra specifika mönster vad gÀller genus, samt vad gÀller stereotyperna hjÀlte/hjÀltinna och skurk.De filmer som valdes var Snövit och de sju dvÀrgarna (1937), Den lilla sjöjungfrun (1989), Skönheten och Odjuret (1991) och Shrek (2001), av vilka alla utom den sistnÀmnda Àr producerad av Walt Disney Company. Shrek Àr i stÀllet producerad av Dreamworks. Filmerna valdes ut efter Ärtal, dÄ vi ville se ifall det fanns nÄgra uppenbara skillnader som kan knytas till det Är de producerats i, men ocksÄ efter hur pass relevanta de skulle vara att analysera utifrÄn valda teman, med tanke pÄ handling och rollkaraktÀrer.Metod: Textanalys med inslag av ideologikritik.Resultat: Det fanns en hel del mönster att finna i bÄda temana, som Àven till viss del visade sig hÀnga ihop, pÄ det viset att den idealiserade bilden av genus var den som hörde ihop med hur hjÀltinnan/hjÀlten var framstÀllda. Den bilden visade kvinnan som den perfekta, vackra, söta och goda, och till viss del passiv och svagare.

I detta examensarbete inom lÀrarutbildningen undersöks hur förskolepedagoger arbetar med matematik i kommunala förskolor. Förskolepedagogernas arbetssÀtt jÀmfördes i de traditionella respektive Reggio Emilia inspirerade förskolorna. Fokus var pÄ barnen i Äldrarna 1-5 Är. Fyra förskolepedagoger frÄn de traditionella förskolorna och fyra frÄn de Reggio Emilia inspirerade förskolorna intervjuades. Resultatet visade att alla försko-lepedagoger var positivt instÀllda till matematik och var medvetna om att det Àr viktigt att benÀmna de matematiska begreppen i alla vardagssituationer oavsett förskola.

Den hÀr uppsatsen visar hur fyra kvinnliga författare debutromaner, frÄn 1891-2000, har blivit mottagna. Undersökningen diskuterar hur kritiker förhÄller sig till verken och författarnas kön. Undersökningen vill visa pÄ hur kritikernas förhÄllningsÀtt till kvinnliga författare har förÀndrats under ett sekel. Vidare studeras vilka tendenser som pÄvisar att författarna har blivit recenserade med utgÄngspunkt i traditionella könsmönster. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr genus och uppsatsens metodologiska tillvÀgagÄngssÀtt utgörs av Ruth Wodaks definition av kritisk diskuranalys (CDA).  Resultatet visar att normen kring kvinnans stÀllning i samhÀllet prÀglar hur litteraturkritiken bemöter kvinnliga författare. Den förÀndring som har skett under hundra Är avspeglas Àven i mottagandet av romanerna. Summeringen Àr kritiken har tidigare haft ett tydligt fokus pÄ författarens kön och en förmyndarartad hÄllning.

Uppsatsen handlar om hur pedagoger arbetar med barns inflytande i förskolan och hur det pÄverkar vardagen för barnen och pedagogerna. Syftet med mitt arbete Àr att synliggöra hur fyra pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor arbetar med barns inflytande i förskolan och deras synpunkter pÄ omrÄdet. Med det ville jag ocksÄ ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med barnens rÀttigheter i förskolan. Till detta lades anvÀndandet av demokrati i förskolan. Undersökningen har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Vad betyder barns inflytande i förskolan för pedagogerna? Hur tÀnker pedagogerna kring barnens rÀttigheter? NÀr fÄr barnen vara med och bestÀmma i verksamheten? NÀr kan barnen inte fÄ inflytande i förskolan? För att besvara frÄgorna har intervjuer utförts enskilt med de fyra pedagogerna.