Tjugotre kyrkogÄrdar och begravningsplatser har studerats med avseende pÄ den information som delges besökaren. HuvudmÄlsÀttningen har varit granskning av de informationstavlor som, om de överhuvudtaget finns, möter gravplatsbesökarna vid entréer. Urvalet av kyrkogÄrdar och begravningsplatser har skett strategiskt och konsekutivt; strategiskt dÄ platserna valts med ett rimligt avstÄnd frÄn Lund och konsekutivt dÄ valen skett i form av den följd som platserna uppenbarade sig. Ingen kyrkogÄrd eller begravningsplats valdes bort, varför bortfall inte noterats. Begravningsplatsens mÄlgrupp utgörs inte endast av de som vistas dÀr i syfte att besöka en viss gravplats. I grova drag kan besökarna pÄ en kyrkogÄrd delas in i tvÄ grupper: de som besöker en specifik grav (anhörig, slÀktforskning etc.) och flanören (promenad, rekreation, transportstrÀcka). Oavsett besökssyfte ska det vara lÀtt att navigera och finna vidare information pÄ och om begravningsplatsen. Upplysningsarbete och kommunikation med besökare Àr en viktig funktion i arbetet med begravningsplatser. Hur denna kommunikation implementeras Àr frÄgestÀllning och motiv för föreliggande kvalitativa studie och förslag till vidare undersökningar. SÀrskilt fokus har lagts pÄ hur det för begravningsplatser sÄ signifikanta gröna kulturarvet kommuniceras och presenteras för besökaren. UtifrÄn kategorierna planskiss, kontakt/öppettider, kulturarvsinformation och tillgÀnglighetsanpassat kan man konstatera att 15 av 23 besökta begravningsplatser har nÄgon form av planskiss. TvÄ av dessa var i sÄ dÄligt skick att de ej var brukbara. Endast fyra av informationstavlorna bedömdes som ÀndamÄlsenliga utifrÄn sammanlagt tre av de fyra kategorier. 13 av dem uppfyller tvÄ kategorier. Fem av begravningsplatserna saknar helt uppgifter. Ingen av de besökta begravningsplatserna har lyckats kombinera samtliga fyra variablerna. All insamlad information kring dessa fyra kategorier kan inrymmas i variablerna hitta dÀr, förstÄ omrÄdets vÀrden, uppleva omrÄdet och kontakta och pÄ sÄ sÀtt kan informationstavlornas totala meningsskapande i förhÄllande till platsen utlÀsas. En metodologisk svikt föreligger dÄ insamling av data skett frÄn ett begrÀnsat omrÄde(vÀstra SkÄne)..

Med hjÀlp av den fenomenologiska teorin har jag sökt svar pÄ hur fullblodsuppfödaren upplever sin situation och med hjÀlp av begreppet livsvÀrld har jag analyserat materialet. Genom Schutz definition av begreppet livsvÀrld har jag belyst fenomen och upplevelser i uppfödarnas vardagsliv. Jag har tolkat Schutz definition av livsvÀrlden som den bild av verkligheten sÄ som den upptrÀder för informanten och de fenomen som har betydelse för deras vardag. Efter att ha trÀffat och intervjuat fyra stycken fullblodsuppfödare i MÀlardalsregionen har jag kunnat kategorisera nio fenomen som Äterkommer i samtligas livsvÀrld. De fyra uppfödarna har haft varierande Äsikter och berÀttelser om de olika fenomen som jag kunnat uppmÀrksamma. De nio fenomen som jag kategoriserat utefter informanternas berÀttelser Àr ekonomiska villkor, drivkrafter, traditioner, gemenskap och utbildning, möjligheter inför framtiden, kvalitet, hinder inför framtiden, föryngring och nyrekrytering samt Svensk Galopp vilken Àr den organisation som svarar för den svenska galoppsporten i helhet.

Uppsatsen diskuterar hur företag styr för att balanserar effektivitet och kreativitet vid produktutveckling i projektform. Vi behandlar Ă€ven vilka osĂ€kerheter som rĂ„der vid produktutveckling samt vilka egenskaper en projektledare bör ha. Vi har Ă€ven behandlat olika styrsystem sĂ„som Simons styrmodell och Stage-gate-modellen. Fallstudier har genomförts pĂ„ Smurfit Kappa Group, Ferruform, Älvsbyhus AB och ABB Plast dĂ€r aktörerna har varit personer med god inblick inom det berörda omrĂ„det. VĂ„ra tolkningar och slutsatser Ă€r inte av generell karaktĂ€r, det handlar istĂ€llet om vĂ„ra undersökta aktörers uppfattningar och sanningar.

Nordstrand Sara (2008). Den fria lekens betydelse inom förskolan. The meaning of free play within prescool. Skolutveckling och ledareskap, 90 högskolepoÀng, LÀrareutbildningen, Malmö högskola. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka den fria lekens betydelse och se likheter och skillnader mellan tvÄ förskolor och förskolelÀrare som arbetar dÀr och deras syn pÄ den fria leken. I studien har jag valt att göra fyra djupintervjuer med fyra förskolelÀrare pÄ tvÄ olika förskolor. Hagens förskola i Dalby och PilÀngens förskola i Limhamn.

Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrare och elevers uppfattningar om vikten och anvÀndandet av engelska som arbetssprÄk i engelskundervisningen. Uppsatsen inleds med en teoridel, dÀr bland annat den sociokulturella teorin presenteras och kopplas till studien. Det inledande bakgrundkapitlet följs av en beskrivning engelskundervisningens utveckling i Sverige fram till idag. Studiens undersökning omfattar fyra observationstillfÀllen i en klass i Ärskurs 9 och lika mÄnga kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare. För att fÄ reda pÄ elevers Äsikter har en kvantitativ enkÀtundersökning utförts med 83 elever i Ärskurs 9.

Nutrition spelar en avgörande roll för den Ă€ldre vĂ„rdtagarens hĂ€lsa och vĂ€lbefinnande. I och med att befolkningen i Sverige stiger i medellivslĂ€ngd ökar ocksĂ„ efterfrĂ„gan och behovet av vĂ„rd. Äldreomsorgen Ă€r av denna anledning en vĂ€xande verksamhet och distriktssköterskans roll, ansvar och kompetens gĂ€llande den Ă€ldre vĂ„rdtagarens nutritionsstatus kommer dĂ€rmed att efterlysas i större utstrĂ€ckning. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av att stödja Ă€ldre vĂ„rdtagares nutrition i Ă€ldreomsorgen. UtifrĂ„n studiens syfte anvĂ€ndes forskningsintervjuer med kvalitativ induktiv ansats.

En traumatisk kris Àr en reaktion pÄ en yttre hÀndelse och omstÀndighet. Krisen har fyra faser som de drabbade gÄr igenom, dÀr chockfasen Àr den första och slutar med nyorienteringsfasen. Studien syftar till att utifrÄn ett emotionssociologiskt perspektiv studera fyra kvinnliga informanters upple-velser och kÀnslor under och efter en traumatisk kris, som bestÄr av kata-strof, dödsfall och sjukdomsdiagnos. Studien söker Àven svar pÄ hur infor-manternas omgivning, i form av familj och vÀnner, har agerat i samband med krisen. Genom kvalitativ metod med intervjuer berÀttar fyra krisdrab-bade informanter om den hÀndelse som utlöste krisen och hur de hanterade detta.

Syftet med denna kvantitativa enkÀtstudie var att studera om skillnader fanns i aktivitetsutförande och livskvalitet hos anhöriga till personer med demenssjukdom, samt om nÄgon skillnad fanns könen emellan. Data samlades in frÄn tvÄ enkÀter Occupational Gaps Questionnaire (OGQ) om upplevelsen av aktivitetsglapp i dagliga aktiviteter samt AlzheimerŽs CarerŽs Quality of Life Instrument (ACQLI) om upplevelsen av livskvalitet. EnkÀtsvaren sammanstÀlldes via SPSS och presenteras med deskriptiv statistik. Resultaten visade att anhöriga upplevde aktivitetsglapp inom de fyra aktivitetsomrÄdena. Flest glapp upplevdes i aktivitetsomrÄdet fritid.

Studiens syfte a?r att underso?ka la?rares syn pa? begreppet kreativitet och vad det har fo?r plats i skolan. Fo?r att na? fram till det syftet valde vi intervju som metod, da?r vi har intervjuat fyra olika ho?gstadiela?rare varav tva? av dem har musik som inriktning medan de andra tva? undervisar i bild.I syftet inga?r ocksa? att ja?mfo?ra bild- och musikla?rarnas uppfattningar av begreppet, fo?r att se om det finns skillnader mellan a?mnena. Fo?r att genomfo?ra en ja?mfo?relse valdes att utforma intervjuns fra?gesta?llningar pa? sa? sa?tt att la?rarna hade mo?jlighet att ge fria svar.

Titel: Den nya generationens mobbning ? En kvalitativ studie om förekomsten av organisatoriskt lÀrande i fyra grundskolors arbete mot cybermobbning.Författare: Paul Jacks och Jessica Rönnlund.Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2013.Handledare: Jan Strid.Sidantal: 55 inklusive bilagor.Antal ord: 16 018.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka förekomsten av organisatoriskt lÀrande nÀr det kommer till hur man förebygger och hanterar cybermobbning pÄ olika grundskolor i Göteborg.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer.Material: Fyra samtalsintervjuer med rektorer pÄ grundskolor i Göteborg. Samtliga intervjuer gjordes över telefon.Huvudresultat: VÄrt resultat indikerar pÄ att skolorna för ett aktivt arbete mot krÀnkningar och diskriminering, vilket Àven finns nedskrivet i deras likabehandlingsplan. Dock för skolorna inte ett specifikt arbete för att motverka och förebygga cybermobbning utan detta ingÄr i det övergripande arbetet mot krÀnkningar.

Bakgrunden till denna uppsats uppkom under vÄra praktikperioder, dÄ elever i behov av sÀrskilt stöd lÀmnade klassrummet för att gÄ till specialpedagog. Varför de eleverna var tvungna att lÀmna klassrummet fick vi aldrig veta. DÀrav skapades denna uppsats med syftet att belysa pedagogers förhÄllningssÀtt till inkludering för de elever som bedöms vara i behov av sÀrskilt stöd. Med detta syfte fanns huvudfrÄgan; hur förhÄller sig pedagoger i förskoleklass och i grundskolan till inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd i klassrumssituationer? Fyra intervjuer i fyra olika verksamheter genomfördes i ett försök att fÄ svar pÄ vÄr frÄga.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄdant fall hur fyra lÀrare anvÀnder sig av Gardners lÀrteori i undervisningen pÄ tvÄ skolor. Skolan A Àr en profilskola som enligt hemsidan och rektorn medvetet arbetar efter psykologen Howard Gardners teorier om de nio intelligenserna, det vill sÀga olika typer av kognitiva förmÄgor.Skola B arbetar inte aktivt efter Gardners teorier. I studien undersöks hur undervisning och klassrumsmiljö anpassats till de nio förmÄgorna under fyra matematiklektioner. För att fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllningar anvÀndes intervjuer och observationer. Studiens huvudresultat blev att skola A inte arbetade efter Howard Gardners teorier vilket ledde till att resultatet istÀllet baseras pÄ tvÄ skolor med likvÀrdig profil.

Bakgrund: De senaste Ären har den offentliga upphandlingen ökat i omfattning och utgör nu ca 17 procent av Sveriges BNP. Det Àr viktigt att de offentliga upphandlingarna utförs effektivt och i detta arbete spelar kravspecifikationen en viktig roll. En bra kravspecifikation Àr en förutsÀttning för att den upphandlande myndigheten ska fÄ in anbud som motsvarar det de vill ha medan en bristfÀllig sÄdan kan ha stora konsekvenser för resultatet av upphandlingen. Det Àr dock i mycket en komplicerad uppgift att formulera krav för en tjÀnst, vars specifika egenskaper gör den mer svÄrdefinierad Àn en vara.Syfte: Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för kravspecifikationens roll i den offentliga tjÀnsteupphandlingen. Mer specifikt syftar studien till att undersöka vilka förutsÀttningarna Àr för att kunna utforma en bra kravspecifikation och vilka konsekvenser en bristfÀllig sÄdan kan ha för resultatet av upphandlingen.Genomförande: Med en kvalitativ ansats och genom personliga intervjuer har upphandlares syn pÄ kravspecifikationens betydelse och svÄrigheter undersökts.

Titel: Bankernas Riskhantering För BolÄn.Författare: Daniel Grufman, Peter Forsberg, Patrik Borg.Handledare: Mats Viimne.Nyckelord: Banker, Finanskriser, Riskmanagement.Syfte: Syftet med vÄr kandidatuppsats Àr att undersöka hur de lokala bankernasriskhantering för bolÄn fungerar.Metod: Vi anvÀnde en metod som kan ses som en tratt, dÀr vi ser brett pÄ problemet föratt sedan gÄ ner till pÄ djupet av problemet. Vi gör en kvantitativ undersökning,dÀr vi utformade problemet för att sedan vÀlja intervjuobjekt. Vi anvÀnder ossav den deduktiva metoden och den deskriptiva/induktiva metoden.Referensram: Hur uppkommer risker, hur man bedömer risker. Vi gÄr igenomriskmanagement-processen som Àr en metod för att skydda sig ifrÄn risker, somvi har tillÀmpat till bankers kreditrisker.Empiri: Data har vi samlat frÄn olika intervjuer med flera högt uppsatta personer pÄ defyra storbankerna i Sverige.Slutsats Vi har kommit fram till att bankernas nyckelkoncept i riskhanteringen, Àr attanvÀnda sig av sund kreditgivning. Alla fyra banker som vi undersöktebetonade vikten av att göra ordentliga undersökningar och menar att de var detabsolut bÀsta sÀttet att minimera riskerna..

Syftet med denna uppsats har varit att studera hur utvecklingsarbetet med programsrtukturer kan bedrivas i gymnasierskolan. Detta har jag gjort genom att aktivt deltaga i ett programstruktursarbete pÄ teknikprogrammet, samt att intervjua fyra av de medverkande lÀrarna..