Den hÀr kvalitativa undersökningen syftar till att ta reda pÄ hur fyra svensklÀrare uppfattar Àmnesplanen för Svenska 1 samt hur deras tolkning av kunskapskraven i Àmnesplanen pÄverkar bedömningen av en elevtext. Bland informanterna upplevs Àmnesplanen för Svenska 1 som mer omfÄngsrik och att kraven Àr betydligt högre jÀmfört med kursplanen i Svenska A och problemet med kunskapskraven i Àmnesplanen Àr dess ospecifika formuleringar och ordval som gör det svÄrt att avgöra tydliga grÀnsdragningar mellan de olika kvalitativa kunskapsnivÄerna. Resultatet av undersökningen tyder ocksÄ pÄ att lÀrare till stor del tolkar kunskapskraven i Àmnesplanen för Svenska 1 pÄ olika sÀtt. Detta blir tydligt vid bedömningen av en elevtext dÀr samtliga fyra informanter utgÄtt frÄn samma kunskapskrav och bedömt elevtexten med tre olika betyg ? E, D och C, vilket visar pÄ en orovÀckande trend för likvÀrdigheten i bedömning och betygssÀttning.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats Àr att undersöka elitledares hantering av stressade elitgymnaster under tÀvling inom truppgymnastik.Hur anvÀnder sig elitledare inom truppgymnastik av idrottspsykologi?Vilka mentala eller psykologiska metoder anvÀnder ledare för att hjÀlpa de aktiva i tÀvlingssituationen för att bemÀstra stressituationer?MetodKvalitativa djupintervjuer har anvÀnds. Fyra elitledare som trÀnar junior eller senior damer i truppgymnastik i fyra olika Stockholmsföreningar har intervjuats, tvÄ kvinnliga och tvÄ manliga.Resultat3 av 4 ledare tycker att man absolut ska arbeta med idrottspsykologi med elitgymnaster. 3 av 4 ledare tycker att de kan se om deras gymnaster Àr stressade bl.a. genom deras kroppssprÄk.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera fyra organisationers preventiva arbete mot utbrÀndhet. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med personalansvarig i respektive organisation. UtifrÄn fenomenologisk analysmodell av Giorgi beskriven av Malterud (1998) analyserades sex teman; orsak till utbrÀndhet, hÀlsa, samhörighet, psykosocialt klimat, vÀgledning och kompetensutveckling. Analysen av intervjuerna skedde utifrÄn tre teoretiska perspektiv; salutogenetiskt perspektiv, stressteori och Krauklis och Schenströms modell för förebyggande arbete mot utbrÀndhet pÄ organisationsnivÄ.

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn kvalitativ data synliggöra perspektiv pÄ genus och könsstereotyper, i kombination med organisation. Empirin utgÄr frÄn fyra informanters perspektiv pÄ dessa frÄgor, med utgÄngspunkt frÄn deras egen arbetssituation. Grunden i intervjuerna har varit hur informanterna stÀller sig till det faktum att de befinner sig i minoritet könsmÀssigt pÄ arbetsplatsen och hur detta pÄverkar arbetssituationen, samt vad som gjort att de valt att bryta könsmönstret i ett annars segregerat arbetsliv.Teorin tar sin utgÄngspunkt i skapandet av kön och genus i kombination med organisation. Samt lyfts en diskussion kring avvikelse som utgÄr frÄn Erving Goffmans begrepp stigma.Resultaten visar att informanterna varit medvetna om sin minoritetssituation, bÄde i positiv och ocksÄ i negativ bemÀrkelse. Mestadels anser de dock att de kunnat ingÄ som en del av gruppgemenskapen.

En traumatisk kris Àr en reaktion pÄ en yttre hÀndelse och omstÀndighet. Krisen har fyra faser som de drabbade gÄr igenom, dÀr chockfasen Àr den första och slutar med nyorienteringsfasen. Studien syftar till att utifrÄn ett emotionssociologiskt perspektiv studera fyra kvinnliga informanters upple-velser och kÀnslor under och efter en traumatisk kris, som bestÄr av kata-strof, dödsfall och sjukdomsdiagnos. Studien söker Àven svar pÄ hur infor-manternas omgivning, i form av familj och vÀnner, har agerat i samband med krisen. Genom kvalitativ metod med intervjuer berÀttar fyra krisdrab-bade informanter om den hÀndelse som utlöste krisen och hur de hanterade detta.

Vi har valt att studera hur sagolÀsning frÀmjar barns sprÄkutveckling iförskolan. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om och hur pedagogeranvÀnder sig av sagor för att frÀmja barns sprÄkutveckling. För att ta reda pÄdetta har vi intervjuat fyra förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor. DefrÄgestÀllningar som vi utgÄtt frÄn Àr: I vilket syfte anvÀnds sagan i förskolan?Anses sagan som ett viktigt hjÀlpmedel för att frÀmja barns sprÄkutvecklingoch hur arbetar pedagogerna i förskolan med sagan för att frÀmja barnssprÄkutveckling?Det Àmne vi har valt att studera tar vi upp i forskningsbakgrunden, dÀr olikaforskare och vetenskapsmÀn ger sina Äsikter och tankar om sagan somhjÀlpmedel för att frÀmja barns sprÄkutveckling.

I dagens samhÀlle visar mÄnga rapporter pÄ att allt fler elever fÄr diagnosen ADHD, vilket gör att skolan stÀlls inför problem dÄ lÀrarna inte anses ha kunskapen om hur de ska bemöta eleverna med ADHD. Med tanke pÄ den bristande kunskapen hos lÀrarna, vill vi med vÄr studie ta reda pÄ hur elever med ADHD och deras förÀldrar upplever/upplevt bemötandet i skolmiljön. Vi intervjuade fyra elever och fyra förÀldrar till tre av eleverna och de berÀttade öppenhjÀrtigt om deras upplevelser om bemötandet i skolan. Genom respondenternas berÀttelser och aktuell litteratur gÀllande ADHD och skolmiljön blev resultatet utifrÄn vÄrt syfte tydligt. MÄnga av eleverna och förÀldrarna kÀnde en brist frÄn skolan nÀr det kom till bemötandet utifrÄn diagnosen.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Syftet med denna studie Àr att undersöka framstÀllningarna av grammatik i tvÄ lÀromedel, Svenska Nu och Svenska Timmar, samt svensklÀrares uppfattningar om grammatikundervisning och elevers svÄrigheter i samband med grammatikundervisningen. Intervjuerna innefattar fyra grundskolelÀrare och fyra gymnasielÀrares. Tidigare genomförda studier har kritiserat grammatikundervisningens form och lÀromedels bristfÀlliga beskrivningar av grammatiken. De lÀromedelsanalyser som jag har genomfört visar fortfarande pÄ stora brister. LÀroböckerna innehÄller mÄnga felaktigheter, missvisande beskrivningar, definitionsproblem och hierarkiproblem, vilket stÀller stora krav pÄ lÀraren för att kunna avgöra lÀromedlets anvÀndbarhet.

Forskning har visat att nÀr individer formar ett första intryck sÄ kan intrycket pÄverkas negativt av faktorer som rökning, tatueringar eller övervikt. Tidigare studier har antingen lÄtit försökspersoner skatta egenskaper för en person presenterad pÄ bild eller beskriven i text. Syfte med föreliggande undersökning var att kombinera tidigare studier och jÀmföra om bedömningar skiljer sig Ät beroende pÄ om personen som bedöms presenteras pÄ bild eller genom text. Tatueringar anvÀndes som ett negativt attribut. 72 psykologistuderande, Stockholms Universitet, randomiserade till fyra grupper, fick skatta tio personlighetsegenskaper för en person via fyra olika enkÀter.

Detta arbete Àr en studie och syftar till att ta reda pÄ hur fyra fritidspedagoger talar om kvalitet och utveckling i förhÄllande till Skolverkets allmÀnna rÄd och rekommendationer i frÄgan. I samtalsguiden Fritidshemmet drar skolinspektionen, baserat pÄ hur det praktiska arbetet pÄ fritidshemmen ser ut, slutsatsen att fritidspedagoger inte Àr tillrÀckligt medvetna om uppdraget. Skolinspektionen förutsÀtter med andra ord att den verksamhet som bedrivs Àr en direkt spegling av pedagogernas medvetenhet om uppdraget och tar liten hÀnsyn till resursfördelning, storlek pÄ barngrupper och lÀmnar framförallt fritidspedagogernas tankar osagda. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fritidspedagogerna. Ur ett aktörsperspektiv baserat pÄ Freires och Gustavssons tankar om handling, reflektion och kunskap har vi sedan analyserat dessa fyra pedagogers sÀtt att tala om kvalitet i relation till styrdokument och tidigare forskning.

KompetensomrÄdet sjuksköterskans arbetsledning av omvÄrdnadsarbetet Àr ett tÀmligen outforskat Àmne. Mer kunskap om lÀkare- och undersköterskors syn pÄ vad som innefattas i sjuksköterskans arbetsledning skulle kunna bidra till ett bÀttre samarbete som pÄ sikt kan gynna omvÄrdnadsarbetets utveckling och dÀrigenom Àven patienten. Syftet med studien Àr att fÄ ökad kunskap om lÀkare och underskö-terskors syn pÄ vad som innefattas i kompetensomrÄdet sjuksköterskans arbets-ledning av omvÄrdnadsarbetet. Metoden som anvÀndes var en empirisk intervju-undersökning dÀr urvalet bestod utav fyra lÀkare och fyra undersköterskor. Mate-rialet analyserades med innehÄllsanalys, inspirerad av Burnard (1991).

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som inverkar pÄ ÄtergÄng i arbete bland personer som insjuknat i stroke. Syftet var Àven att ta reda pÄ deras upplevelse av arbetsförmÄga. Fyra personer deltog i studien, tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har skett genom intervju med hjÀlp av en egengjord intervjuguide. Efter innehÄllsanalys identifierades temat med fyra kategorier och ett flertal subkategorier.

Detta arbete belyser Àmnet Svenska som andrasprÄk (Sva) genom fyra kvinnliga Sva-lÀrares upplevelser av hur deras kunskaper i Sva-Àmnet beaktas av andra ÀmneslÀrare och rektorer. Studien genomfördes pÄ ett högstadium och ett gymnasium i tvÄ olika kommuner. FörestÄende studie har en kvalitativ ansats innefattande inspelade intervjuer dÀr intervjuaren utgick ifrÄn en intervjuguide. Resultaten pekar pÄ likartade upplevelser hos alla fyra informanterna, nÀmligen att deras kunskaper i Sva inte utnyttjas av andra ÀmneslÀrare samt att det föreligger ett ointresse/okunskap hos sÄvÀl andra lÀrare och rektorer, som hos förÀldrar och elever om Sva-Àmnet. Samtidigt upplever informanterna att deras kunskaper behövs, men att det i nulÀget inte förekommer nÄgot samarbete.

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ fördjupad kunskap om rektorers syn pÄ ett elevrÄds försÀttningar och funktion i skolan. UtifrÄn syftet vill vi undersöka rektorers syn pÄ elevinflytande och elevrÄd samt möjligheter och hinder för realisering. Vi vill Àven undersöka rektorers syn pÄ lÀrares roll samt sin egen roll i arbetet med elevinflytande. I studien anvÀnder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod av semi-strukturerad karaktÀr. Intervjuer med fyra rektorer, utgjorde underlag för studien.