Den hÀr uppsatsen har till syfte att undersöka skillnader i nÄgragymnasisters attityder till skrivande i skolan jÀmfört med skrivande pÄegna bloggar. Undersökningen bygger pÄ en textanalys av material frÄnbloggar och essÀer skrivna 2011 av fyra flickor som gÄr tredje Äret pÄgymnasiet. I materialet ingÄr Àven intervjuer med de fyra gymnasisterna.Vid textanalysen anvÀnds Melin och Langes (2000) modell förtextanalys med P-matris och Textkompass. Textkompassen anvÀnds föratt beskriva skillnader mellan gymnasisternas blogg- och skoltexter ochbyggs upp av de fyra polerna: detaljerad ? allmÀn, formell ? informell,informationstunn ? informationspackad och saklig ? emotiv.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka didaktiska val lÀrare gör i undervisningen, samt hur lÀsförstÄelse uppfattas av lÀrare och elever i skolÄr 1-3.Uppsatsens metod Àr den kvalitativa forskningsintervjun som genomförts utifrÄn den semistrukturerade intervjuformen. Urvalet har skett utifrÄn skolor som pÄvisat goda resultat pÄ Nationella provet i svenska i skolÄr 3 frÄn Är 2010. Fyra lÀrare och fyra elever har intervjuats.Det resultat som undersökningen visar Àr att lÀrarna ger uttryck för en omedvetenhet om hur lÀsförstÄelseundervisningen ska utformas. Flera av lÀrarna har svÄrt att skilja lÀsförstÄelsen frÄn lÀsutvecklingen, vilket blir problematiskt nÀr de ska göra sina didaktiska val för att uppnÄ syftet med lÀsförstÄelseundervisningen. Det visar sig i undersökningen att eleverna inte fÄr lÀra sig hur de ska gÄ tillvÀga för att bÀttre förstÄ vad de lÀser, utan eleverna kommer sjÀlva fram till egna strategier som de kan anvÀnda sig av.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Under senare Ă„r har den svenska Försvarsmakten varit under snabb utveckling och förĂ€ndring, det byggs nu upp en ny flexibel insatsorganisation. Även logistikfunktionen Ă€r under förĂ€ndring och man Ă€r pĂ„ vĂ€g att implementera en ny logistikorganisation, Forgus.Syftet med studien Ă€r att förklara och förstĂ„ hur logistikfunktionen skall understödja insatsorganisationen vid hot om vĂ€pnat angrepp. Den övergripande frĂ„gan Ă€r hur, man inom ett Ă„r, avser att understödja/försörja insatsorganisationen. Studien sker bĂ„de deskriptivt och empiriskt i form av intervjuer och litteraturstudier. Den teoretiska utgĂ„ngspunkten Ă€r systemteorin.

Denna uppsats Àr en hermeneutisk och queerteoretisk undersökning av fyra prÀsters uppfattningar om Svenska kyrkans beslut om att viga samkönade par. Materialet Àr insamlat genom kvalitativa intervjuer. Jag har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Vilka stÄndpunkter har informanterna i frÄgorna om vigsel och Àktenskap och hur motiverar de dessa? Hur resonerar informanterna kring frÄgorna om vigsel och Àktenskap? Vad anser informanterna om Svenska kyrkans behandling av frÄgorna om vigsel och Àktenskap? Vad tror informanterna att de beslut som kyrkomötet fattade den 22 oktober 2009 betrÀffande vigsel och Àktenskap kommer att leda till? Resultatet visar att skapelseteologi, tradition och heteronorm Àr centralt för de tvÄ informanter som Àr emot beslutet. De tycker ocksÄ att kyrkan behandlat frÄgan illa.

LÀroplanen (Lpo 94) slÄr fast att kunskap inte Àr nÄgot entydigt begrepp utan att kunskap kommer till uttryck i olika former ? sÄsom fakta, förstÄelse, fÀrdighet och förtrogenhet. Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ vad elever sjÀlva anser att de erövrar för kunskaper under idrottslektionerna. Historiskt har idrottsÀmnet frÀmst förmedlat fÀrdighetskunskap och förstÄelsekunskap. Vi har genomfört en kvantitativ enkÀtundersökning med 113 elever för att finna svaret pÄ vÄrt syfte.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka lösningsstrategier i subtraktion som elever i Ärskurs fyra och sex anvÀnder sig av, vilka framsteg eleverna gör frÄn Ärskurs fyra till sex och vilka typer av fel som elever i de bÄda Ärskurserna gör. Tre metoder har valts för att studera syftet. Dessa tre metoder Àr elev- och lÀrarintervju, grupptest och lÀromedelsanalys. Dessa tre metoder ska tillsammans komplettera varandra och ge en allsidig bild av syftet.Resultaten i denna studie pekar pÄ att eleverna anvÀnder sig av flera olika strategier nÀr de rÀknar subtraktion. Strategierna Àr effektiva i varierande grad.

Tre till fyra procent av Sveriges befolkning berÀknas ha diabetes typ 2. Med stigande Älder ökar risken för diabetes och Svenska Diabetesförbundet (2012) rÀknar med att tio procent av svenskarna som Àr 75 Är och Àldre har diabetes typ 2. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som pÄverkar patienter med diabetes typ 2 till att följa sjuksköterskans rÄd om kost och motion. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie, utformad enligt Polit och Becks (2008) modell i nio steg. Databaserna CINAHL och PubMed anvÀndes för att fÄ fram de tio vetenskapliga artiklar som kom att ingÄ i studien.

Vi har valt att inrikta oss pÄ smÄföretag, och hur informationen frÄn deras ekonomisystem anvÀnds i samband med beslutsfattande, vi har Àven tittat pÄ om det finns andra informationskÀllor som beslutsfattarna anvÀnder sig av Àn de formella som till exempel ett ekonomisystem utgör. I problemdiskussionen framgÄr det att den formella informationen pÄverkas av den informella informationen. För att skapa en inblick i hur informationsanvÀndandet vid beslutsfattande sÄg ut valde vi att göra fyra fallstudier pÄ smÄföretag. Metoden som anvÀndes i denna studie var av kvalitativ karaktÀr samt i form av en fallstudie. För att samla in empirin till denna studie gjordes personliga intervjuer med Vd:n i de olika företagen.

Syftet med studien Àr att belysa sjuksköterskors bedömningssituationer inom prehospital vÄrd. Metod: I studien medverkar fyra mÀn och fyra kvinnor med olika lÄng arbetslivserfarenhet inom prehospital vÄrd. Alla arbetar i en region i mellan Sverige. Datainsamlingen genomfördes med hjÀlp av intervjuer. Intervjuerna analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄlls analys.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa barns uppfattningar om ideala utseenden ur ett genusperspektiv. Vi har utgÄtt frÄn fyra frÄgestÀllningar som avsÄg att ta reda pÄ hur 9- och 10-Äriga flickor och pojkar uppfattar ideala utseenden, kvinnliga och manliga utseenden, för- och nackdelar med utseenden samt varifrÄn de fÄr sina uppfattningar. Detta har vi studerat genom att anvÀnda oss av den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Enskilda intervjuer har genomförts med sammanlagt Ätta barn, fyra flickor och fyra pojkar, pÄ tvÄ slumpvis utvalda skolor.Studien visade att barnen mestadels relaterade ideala utseenden till yttre attribut, sÄ som klÀder. Ett idealt utseende var enligt barnen fördelaktigt för att bli omtyckt, passa in i kamratgruppen och för att göra ett gott intryck pÄ andra.

Studien undersöker hur fyra lÀroböcker för Religionskunskap pÄ gymnasiet förhÄller sig till forskningslÀget för nya religiösa rörelser, eller sekter, och styrdokumenten. Genom diskursanalyser undersöker studien om den kritik som finns mot andra lÀroböckers framstÀllning av det hÀr Àmnet ocksÄ bör riktas mot de fyra utvalda lÀroböckerna. Studien utreder Àven hur kunskapssynen, urvalet och sprÄket som lÀroböckerna uppvisar pÄverkar deras förankring i forskningslÀget och överstÀmmelse med lÀroplanen och kursplanerna för Religionskunskap. Resultaten visade att lÀroböckernas framstÀllning av nya religiösa rörelser, eller sekter, varierar. Tendensen Àr dock att genom ett vÀrdeladdat sprÄkbruk framstÀlla rörelserna som nÄgot negativt.

Syftet med vÄr studie Àr att beskriva och analysera de uppfattningar som pedagoger pÄ resurskola/skoldaghem har betrÀffande deras arbetssÀtt och förhÄllningssÀtt i mötet med sju- till tolvÄriga flickor respektive pojkar. Vi har Àven ett delsyfte, dÀr vi vill undersöka hur delar av respektive organisation ser ut samt vad denna kan innebÀra för pedagogerna och eleverna. Vi intervjuade sex pedagoger frÄn tre olika resursskolor samt fyra förÀldrar. Sammanfattningsvis visar vÄrt resultat att det enligt bÄde pedagoger och förÀldrar, skett en positiv utveckling för de fyra elever/barn som ingÄtt i vÄr studie. I det stora hela arbetade och förhöll sig pedagogerna lika mot bÄde pojkar och flickor.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

AktievÀrdering innebÀr att man anvÀnder olika aktievÀrderingsmodeller för att faststÀlla ett rimligt vÀrde pÄ en aktie. AktievÀrderingsmodellerna kan indelas i tvÄ huvudsakliga ansatser. Den fundamentala analysen vÀrderar aktier med hjÀlp av uppgifter om företaget. Den tekniska analysen vÀrderar aktien med utgÄngspunkt frÄn aktiens tidigare utveckling och rörelsemönster pÄ marknaden.Denna uppsats Àmnar ta reda pÄ vilka huvudsakliga aktievÀrderingsmodeller som anvÀnds av fyra personer som arbetar med aktier samt hur tillförlitliga modellerna anses vara enligt dessa personer.Uppsatsen har utgÄtt frÄn en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Insamling av respondenter har utförts genom ett subjektivt urval samt ett bekvÀmlighetsurval.Modellerna som ligger till grund för uppsatsens teoriavsnitt Àr; kassaflödesvÀrdering, Gordons modell, relativvÀrdering i form av P/E-tal, teknisk analys och CAPM.